1 / 18

Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…

Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…. Trygghet och service i hemmet med digitala tjänster!. Historik. Hjälpmedelsinstituetet testade och tog fram nya digitala lösningar under 2010 till 2012 Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm (GSM)

maxwell-allen
Download Presentation

Från analoga till digitala Trygghetslarm Eller…

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Från analoga till digitalaTrygghetslarmEller…

  2. Trygghet och service i hemmet med digitala tjänster!

  3. Historik • Hjälpmedelsinstituetet testade och tog fram nya digitala lösningar under 2010 till 2012 • Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm (GSM) • Växjö är framgångskommunen med fasta digitala larm (stadsnät) • Karlskrona är tidigt ute med ett helhetstänk! • Tekniken fungerar!

  4. Uppdraget från Socialdepartementet 2014 Detta ska öka: • Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genom att: • Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar - teknikstöd. • Utgöra en support för frågor om trygghetslarm under 2014 – svara på frågor. • Sprid vägledningenför att komma igång med arbetet teknikskiftet.

  5. Forts. • Konceptet: Trygghet, serviceoch delaktighet i hemmet med stöd av digitala tjänster. • Lansera det vid regionalaträffar under 2014. • Stötta kommunerna i att ta fram handlingsplaner.

  6. Vad säger Maria Larsson? • Varför går det så långsamt?

  7. Hennes egen analys • Kommunerna saknar… • kompetens • organisation • budget • politiskt ledarskap

  8. Varför?Hela samhället digitaliseras! • Från pappersremsor till plastkort (SL) • Från Facits räknemaskiner till datorer • Från sättning med blytyper till digitala tidningar • Från koleldade till elektriska tåg • Från köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning) • Från pappers- till digitala journaler • Från brev till mail • Från fotoalbum till bilder på Facebook • Från fast till mobil telefoni • Från analoga till digitala trygghetslam… • Från trygghetslarm till digitala tjänster ihemmet på gemensam plattform

  9. Varför?Befolkningsutvecklingen! • 30-talsgenerationen (idag 74-84 år) är den MINSTA uppmätta generationen • 40-talsgenerationen (idag 64-74 år) är den STÖRSTA uppmätta generationen • Rekordgenerationen (1945-1954) är idag 60-69 år • Försörjningskvoten är NEGATIV (färre ska ta hand om fler)

  10. Vad tror vi? • Hur kan det se ut 2020? • Vad är politiskt och ekonomisktmöjligt? • Vad är nödvändigt? • Vilket är vårt fokus? • Hur ska det gå till? • Vilka kanaler?

  11. De basala behoven • Att slippa ha värk – kunna medicinera själv • Att kunna sköta sin hygien • Att kunna äta själv den mat jag tycker om • Att kunna välja mitt sällskap och de aktiviteter jag har glädje av • Kan tekniken stötta? • Självklart!

  12. Vad ser vi framför oss? • Fler typer av larm- och tillsynstjänster • Fler påminnelsetjänster • Fler robotar • Fler mät- och analystjänster • Fler ”sällskaps- och delaktighetstjänster” • Personliga insatser där de bäst behövs och gör mest nytta • Förändrat ”mindset” kring övervakning/tillsyn och vad som är integritetskränkande eller inte, mm • Förändrat ”mindset” om vad som är offentligt finansierat och vad som betalas av den enskilde själv

  13. Vem gör vad? • ”Det offentliga” måste definiera gränserna för det offentligas ansvar samt hur avgifts- och finansierings-modeller ser ut • ”Det offentliga” måste ta ansvaret för tekniken i hemmet eftersom vi ser flera aktörer, inte minst kommersiella. Eller måste man det? • Vård- och omsorgsgivare måste samordna sig

  14. Hur?Frågor att hantera! • Vem äger frågan? Från under-sköterskor till kommunledning och politik • Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala omsorg? Eller som en ”stuprörslösning”? • Har vi i så fall en lämplig organisation? Som håller in i e-samhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen? • Hur lösa finansieringen? Långsiktig planering och koll på alternativkostnaden • Ta fram policy för trygghetssamhället • Tala trygghetsfrågor – inte välfärdsteknologi!

  15. Viktigaste budskapen! • Varje kommun måste ta ansvar för hela trygghetskedjan!!! Inklusive abonnemangen!!! • Tänk på helheten – trygghet och service i hemmet! • Tänk inte enbart kommunalt ansvar! • Tänk också på landstinget, hemsjukvård, primärvård! • Tänk privata/idéburna utförare! • Tänk nya entreprenörer! • Tänk innovativt!

  16. eHälsosamordnarnasuppdrag • eHälsosamordnarnages i uppdrag att planera och genomföra en regional konferens om Trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digitala tjänster. • Målgrupp: Politiker, kommunledningar, social-, äldre- och omsorgschefer. • Stöttepelare: Lennart & Kerstin • Mål: Kommunala handlingsplaner • Stötta kommunerna i att innan 2014-03-31 ta beslut om att inleda teknikskiftet för trygghetslarm

  17. Beslutsformulering • Mot bakgrund av att telefoninätet är digitaliserat är det av säkerhetsskäl angeläget att byta ut de analoga trygg-hetslarmen till digitala. <Kommun> har påbörjat/kommer att påbörja detta arbete <datum> och beräknar att slutföra det senast <datum> • Bakgrundsinformation och texter finns i vägledningen på www.skl.se sök: Trygghetslarm

  18. Vad kan SKL göra mer? • För att stötta regionalt? • För att stötta lokalt?

More Related