Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2011

1. Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2011

2. Varför läsa på högskolan? • En utvecklande tid med nya vänner • Man lär sig att lära • Lättare att få jobb • Roligare jobb? • Högre lön?

3. Vem kan läsa på högskolan? • Måste man vara smart? • Måste man ha gott om pengar? • Måste man börja läsa direkt efter gymnasiet? • Hur är det med funktionshinder?

4. Att söka till högskolan - vilka förkunskaper som krävs och hur betygen räknas. Tillträdesregler 2010. Information till elever i gymnasieskolan.

5. Behörighetskraven delas in i: Grundläggande behörighet – gäller alla utbildningar – kurser och program på högskolenivå Särskild behörighet – varierar mellan utbildningarna För Ekologiprogrammet krävs t ex Matematik C och Naturkunskap B, medan studier i beteendevetenskap kan behöva kunskaper i Matematik A och Samhällskunskap A.

6. Grundläggande behörighet Du som går gymnasiet får grundläggande behörighet om du har: Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program och lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng och lägst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

7. Om du inte har behörighet Komplettera! • Gymnasial vuxenutbildning (t.ex. komvux) • Folkhögskola • Basår Tänk på att det kan vara svårare att komma in om du kompletterar.

8. Särskild behörighet De särskilda behörighetskraven är kopplade till utbildningens innehåll eller inriktning. För varje utbildningsområde – Juridik, Arkitektur, Vård o s v – har Högskoleverket beslutat vilka särskilda förkunskaper som är nödvändiga för att en student ska kunna följa utbildningar som ges inom just det området. De särskilda behörighetskraven uttrycks i områdesbehörigheter.

9. Särskild behörighet, forts Det finns 17 olika områdesbehörigheter. Till ett utbildningsområde kan det räcka att du har Matematik B (Områdesbehörighet 7), medan ett annat kräver förkunskaper i Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E (Områdesbeh. 10)

10. Särskild behörighet, forts De kurser som krävs särskilt till en utbildning anges så här: JuristprogrammetCivilingenjörsutbildning Hi A, Sh A Ma E, Fy B, Ke A (Områdesbehörighet 1) (Områdesbehörighet 9) Sjuksköterskeprogrammet Ma B, Nk B, Sh A (Områdesbehörighet 16) Istället för Nk B: Fy A+Ke A+Bi A

11. Nytt inför höstterminen 2010 Du kan skaffa dig upp till 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet. Högsta meritvärde blir då 22,50. Du som söker på ditt slutbetyg från gymnasiet utan kompletteringar prövas i grupp 1 vid urvalet. Du som kompletterar ditt slutbetyg för att bli behörig eller för att förbättra ditt meritvärde prövas i grupp 2. Du som dessutom väljer att göra högskoleprovet prövas också i grupp HP, provurvalsgruppen.

12. Meritpoäng Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik = meritkurser. För att få meritpoäng krävs att du har Godkänt betyg i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng. Utöver de meritpoäng som du kan tillgodoräkna dig från meritkurser, kan du få meritpoäng för kurser som är bra att ha med sig när man läser en viss utbildning – områdeskurser.

13. Maximalt 2,5 meritpoäng Meritkurser Moderna språk – högst 1,5 meritpoäng* Engelska – högst 1,0 meritpoäng Matematik – högst 1,0 meritpoäng Områdeskurser – högst 1,0 meritpoäng Man måste ha lägst betyget Godkänt. Väl godkänt (VG) respektive Mycket väl godkänt (MVG) ger inte högre poäng. * Kurser i modersmål ger inte meritpoäng som modernt språk

14. Meritpoäng för områdeskurser Områdesbehörigheterna utgörs av behörighetskurser och områdeskurser. Behörighetskurserna är de särskilda förkunskapskrav som ställs till en utbildning – t ex Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A för studier i Ekonomi (Områdesbehörighet 4). Områdeskurserna är kurser som anses vara särskilt värdefulla för den utbildning man söker och ger, liksom meritkurserna, meritpoäng. Områdeskurserna kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Rättskunskap ger t ex 0,25 poäng, Psykologi A 0,25 och Företagsekonomi B ger 0,5 poäng.

15. Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 Språk 1 Steg 3 ger 0,5 meritpoäng Steg 4 ger 1,0 meritpoäng Steg 5 el högre ger 1,5 meritpoäng Bara den högsta nivån räknas. Språk 2 Lägst steg 2 – ger 0,5 meritpoäng om sökande redan har 1,0 poäng från Språk 1.

16. Meritpoäng för engelska – max 1,0 Kurs B ger 0,5 meritpoäng Kurs C ger 1,0 meritpoäng* * För att få tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng för Engelska C ska inte Engelska B krävas för behörighet (vara ett förkunskapskrav). Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5 meritpoäng.

17. Meritpoäng för matematik – max 1,0 Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5 meritpoäng. Se exemplet: Till en utbildning krävs bara grundläggande behörighet (Ma A) Eftersom du har betyg i Matematik B får du 0,5 meritpoäng. Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng: Till en utbildning krävs Matematik C. Du har läst och fått betyg i Matematik E (=två nivåer över C) och får då 1,0 meritpoäng.

18. Hur betygen räknas = meritvärdering Här är några begrepp som du kommer att stöta på framöver: Jämförelsetal: Värdering av dina betyg – max 20,00. Godkänt betyg motsvaras av 10, VG av 15 och MVG 20. Meritpoäng: Poäng för meritkurser och områdeskurser. Max 2,5 Meritvärde: Max 22,5. Jämförelsetalet + eventuell meritpoäng

19. Hur fördelas platserna på en utbildning? Betygsurval: Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med (slut)betyg Provurval: Minst en tredjedel av platserna går till sökande som gjort högskoleprovet Andra urvalsgrunder: Högst en tredjedel av platserna går till sökande som prövas utifrån de kriterier högskolan beslutat om för en viss utbildning. Kan vara högskolepoäng, intervjuer mm.

20. Hur svårt är det att komma in? • Stor skillnad mellan olika utbildningar • Statistik finns på studera.nu. • Gör högskoleprovet. Träna på studera.nu. Om du inte kommer in? • Försök igen! • Skriv om högskoleprovet!

21. Hur går studierna till? • Sammanlagt ca 40 timmar i veckan • Eget arbete • Föreläsningar • Seminarier • Grupparbeten • Laborationer • Examination • Uppsats och exjobb

22. Kurser och program • Du läser i kurser. Oftast ett ämne, en kurs i taget. • Program är hopsatta av kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem. • Du kan gå en fristående kurs eller ett helt program.

23. Fristående kurser eller program Fristående kurser • Välja vad du vill ha för kurser i din examen. • Läsa kurser i den ordning du vill. • Lätt att byta mellan olika lärosäten. Program • Säker på att komma in på kurser till en hel examen. • Vet i förväg precis när du ska läsa varje kurs. • Vet att kurserna är valda för att passa en viss inriktning.

24. Andra alternativ Distansutbildning • Läsa på svensk högskola via Internet. Studier utomlands • Ordna själv eller utbytesprogram. Kan få svenskt studiemedel.

25. Vad blir man? Utbildning till ett visst yrke, till exempel: • Lärarexamen • Juristexamen • Sjuksköterskeexamen Generell examen Bred utbildning med specialisering inom ett visst ämne. • Högskoleexamen • Kandidat … • Magister … • Master … • Licentiat … • Doktor … • ... i biologi/matematik/sociologi/osv. • Konstnärlig examen • Som de generella, men inom ett konstnärligt ämne • Konstnärlig högskoleexamen • Konstnärlig kandidat … • Konstnärlig magister … • Konstnärlig master … • Konstnärlig licentiat … • Konstnärlig doktorsexamen • … i dans/konst/musik/osv.

26. Var ska man välja att läsa? 47 universitet och högskolor • Utbud • Läge • Storlek • Inriktning • Kvalitet

27. Universitet och högskolor Får vem som helst starta en högskola? • Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden ”högskola” och ”universitet” är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? • I stort sett ingen. Förr hade bara universiteten tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor utfärda forskarexamen.

28. Hur söker man till högskolan? • Anmälan görs på studera.nu. • Vad som finns att välja på finns på studera.nu eller universitetens och högskolornas webbplatser • VHS har en katalog med de flesta högskolors program. • Sista anmälningsdag är oftast 15 april eller 15 oktober. Det finns undantag.

29. Ekonomin under studierna Studiemedel våren 2011 • Bidrag: 680 kronor/vecka • Lån: 1 374 kronor/vecka Tillägg för barn och extra kostnader. Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), www.csn.se.

30. Bostad – hur hittar man det? • Studentbostäder • Hyra i andra hand • Inneboende • Dela bostad • Sök bostad på: www.sokstudentbostad.se • Sök bostadsbidrag: www.fk.se

31. Var får jag veta mer? Internet • studera.nu • www.csn.se • www.arbetsformedlingen.se • universitet och högskolor Studievägledare • Universitet och högskolor (vem som helst får ringa) • Gymnasienivå • Arbetsförmedlingar

32. YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING • Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå • Skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet • Teori varvas med praktik - i utbildningarna ingår LIA (Lärande i arbete) på en arbetsplats • Avgiftsfria utbildningar som berättigar till studiemedel från CSN

33. Utbildningar som svarar mot arbetslivets behov Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Det innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras.

34. Teori + Praktik = Jobb Yh-utbildningar innehåller praktik där man som studerande får möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken. Det kallas för Lärande i arbete (LIA). Genom LIA:n får du arbetslivserfarenhet redan under studietiden, och kan ditt yrke ganska bra när du är färdig med din utbildning. Dessutom får du kontakter i arbetslivet som mycket väl kan leda till jobb direkt.

35. Utbildningarnas längd Yh-utbildningar är uppbyggda efter behovet på arbetsmarknaden och är därför olika långa. Många utbildningar omfattar två års heltidsstudier, men de kan vara från ett halvår långa och uppåt. Utb. längd Yh-poäng Ky-poäng Högskolepoäng (Hp) 1 år 200 40 60 2 år 400 80 120 3 år 600 120 180

36. Ansökan Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) har olika utbildningsanordnare, det vill säga skolor som driver utbildningarna. Varje utbildningsanordnare ansvarar själv för antagningen till sina utbildningar, så om du vill söka en Yh-utbildning måste du vända dig direkt till skolan för information och ansökningshandlingar.

37. Ansökan fortsättning Sista ansökningsdag varierar – kolla upp vad som gäller för den utbildning du är intresserad av Vad ska ansökan innehålla? Det varierar vad du behöver bifoga med ansökan, här är några exempel: • Betyg • Personligt brev • Arbetsintyg • Arbetsprover

38. Hitta utbildningar Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) finns inom många olika områden – IT, ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media, teknik m.fl. Utbildningarna bedrivs av utbildningsanordnare runt om i landet och börjar löpande under året. De flesta utbildningar startar dock på hösten och ansökningshandlingarna ska vara inne på våren. Sök Yh-utbildningar här:www.yhmyndigheten.se

39. YH-mässa 22, 23 mars Mässan äger rum på Kulturhuset Öppet tisdag 22:a kl.12 – 19 och onsdag 23:e kl.10 – 19. YH- och KY-utbildningsinformation på Sjödalsgymnasiet 4 april

40. Tack för oss