Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen - PowerPoint PPT Presentation

sociala faktorers betydelse f r missbruksutvecklingen n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen PowerPoint Presentation
Download Presentation
Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen

play fullscreen
1 / 59
Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen
145 Views
Download Presentation
macy
Download Presentation

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 20/9 2010

  2. Rusmedelsanvändningen/missbruket bestäms av Tillgången som styrs av lagstiftning, vinstchanser och tull/polis insatser Efterfrågan som styrs av - lagstiftning - tidsandan normer i olika grupper och subkulturer Individuella faktorer

  3. Tidsanda ”förhärskande, typiska stämningar och åsikter under viss tidsperiod”.

  4. Fler unga kommer att börja med narkotika • Ungdomsarbetslösheten är för närvarande mycket hög, en omständighet som traditionellt har inneburit ökad narkotikaanvändning

  5. Befolkningen ökar Äldre generationer med obetydliga narkotikaerfarenheter avlöses av generationer där narkotika används i större utsträckning Andelen kvinnliga narkotikakonsumenter kan förväntas öka, eftersom kvinnors alkoholanvändning ökar, vilket brukar samvariera med större benägenhet att använda narkotika

  6. Fler skäl…. Importen av narkotika underlättas av den ständigt ökande internationella handeln och av möjligheterna till kontakter och import via Internet Flyttströmmarna till och från Sverige innebär ett ökat inflytande från omvärldens syn på narkotika. I vår omvärld är synen på narkotika genomgående mindre negativ än i Sverige.

  7. Prognos för narkotikamissbruk i framtiden Utgångspunkt - minst trettio tusen personer med problematiskt narkotikamissbruk 2010 Cirka 2500 nya problematiska narkotikaanvändare varje år Prognos 35 000 år 2015 Prognos 46 000 år 2020

  8. Prevention eller vårdinsatser? Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen? Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

  9. Det finns inga enkla lösningar på missbruksproblemen!

  10. Riskfaktorer och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå Skolnivå Närsamhället ”Samhällets lagar och regler”

  11. Vägen in till narkotikamissbruk • 1. Den hårda vägen • 2. Den flummiga vägen • 3. Partnervägen (gäller främst kvinnor) • 4) Kompisvägen • 5) Familje/Syskonvägen • 6) Kärleksvägen • 7) Självmedicineringsvägen Naturligtvis kan flera vägar kombineras

  12. Risk och skydd hos individen aggressiv med låg impulskontroll låg inlärningsförmåga tidig debut alla droger utanförskap och låga förväntningar på framtiden social kompetens känsla av sammanhang problemlösningsförmåga

  13. Risk- och skyddsfaktorer i familjen unga/lågutbildade/ensamstående föräldrar allvarliga konflikter föräldrars missbruk svag familjesammanhållning/oklara regler tydliga kärleksfulla regler föräldrar delaktiga/insyn höga/realistiska förväntningar

  14. Risk och skydd i kamratgruppen kamrater som uppmuntrar/accepterar missbruk kamrater som skolkar/begår brott delta i organiserad fritidsverksamhet ”välanpassade” kamrater

  15. Risk och skydd i skolan bristande skolframgång bristande skoltrivsel/oklara regler låga studieambitioner lärare med höga förväntningar bra skolklimat dialog skola – föräldrar tydlig förankrad policy social och emotionell kompetens

  16. Risk och skydd i närmiljö område som kännetecknas av fattigdom, arbetslöshet, fysiskt förfall och hög kriminalitet områden som kännetecknas av social kontroll, engagerade vuxna, hög organisationsgrad, låg kriminalitet och ”trivsel”

  17. Risk och skydd i samhället låg acceptans för lag och ordning ”drogliberala normer/liberal lagstiftning” god tillgång restriktiv lagstiftning hög acceptans för lagar och normer liten tillgång till droger hög upptäcktsrisk

  18. Prevention eller vårdinsatser? Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen? Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

  19. Primärprevention – generella åtgärder för att dämpa ökningstakten insatser för att minimera ungdoms-arbetslösheten åtgärder som förbättrar ungdomars generella livsvillkor (skola, bostad, fritid, familj balanserad och vetenskapligt baserad information

  20. Sekundärprevention dvs insatser för särskilt sårbara grupper, s.k. riskgrupper Ungdomar som växer upp i fattiga familjer och fattiga bostadsområden Ungdomar som har svårigheter i skolan Ungdomar med tidig debut i kriminalitet Ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp Ungdomar från missbruksfamiljer Ungdomar med svag teoretisk begåvning

  21. Tertiärprevention, dvs. insatser för personer som har det problembeteende som preventionen ska förebygga Vårdinsatser som är individanpassade Mediciner måste alltid kompletteras med psykosocialt stöd Insatser efter vården för att ge personer med missbruk alternativ till missbruket Hjälp med bostad och sysselsättning Självhjälpsgrupper

  22. Vad händer om vi ingenting gör? Ungdomar som ser få möjligheter i det vanliga samhället söker sig till subkulturer.

  23. Varför fortsätter människor att använda narkotika år efter år?

  24. Försörjning • Undan för undan skaffar sig många narkomaner en omfattande illegal kompetens, men den är enbart användbar i kriminella sammanhang. • I narkotikavärlden blir man inte arbetslös - illegala försörjningsmöjligheter finns alltid tillgängliga. • Narkotikavärldarna är hierarkiska. Försörjningsformerna avgör var i hierarkin man hamnar. • Kriminaliteten ersätter och kompletterar andra inkomster t.ex. bidrag.

  25. Nils 21 år • Efter några år som amfetaminist cirkulerar hela hans tillvaro runt drogen. • Det skulle inte fungera för mig att ta amfetamin bara på helgerna. Jag är alldeles för glad för det så jag hade nog fortsatt måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag också. Det är en livsstil som ska bytas ut, antingen tar jag helt avstånd från det eller så kapitulerar jag och skiter i vilket (Svensson 2007:345).

  26. Livsstilen • Händelserikedom i jakten på pengar och narkotika. (Livet riskerar bli ett stort tomrum när man lägger av med narkotikan). • Korta perspektiv dominerar med kung-för-en-dag och det-ordnar-sig-alltid strategier • Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart • Delaktigheten i en överlevarkultur gör att man lär sig att stå ut med olika slag av umbäranden

  27. Relationer • Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv socialitet . Man är en del av omfattande nätverk, där det egna ryktet är viktigt. • Utanförskapet begränsar möjligheterna till att upprätthålla relationer med ”vanligt folk”. • Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden, men det finns ingen solidaritet inom gruppen. Orsaken är främst att narkotikaanvändarna ständigt gör affärer med varandra, vilket skapar misstro och känslor av att bli lurad. • Män har också relationer med kvinnor utanför narkotikamiljön, kvinnor har relationer med män i narkotikamiljön

  28. David 35 år • Min drog är och kommer ju alltid att vara heroinet, därför att den har gett mig så jävla mycket värme, samtidigt som den har gett mig ett sånt helvete. Det är rätt konstigt, men så är det. Det är en jävulusisk drog, den har sån jävla kraft den här jävla heroinen. • Ibland ligger jag och tänker såhär, om jag finge välja på att få en säck heroin så att jag hela tiden, resten av mitt liv, skulle kunna ta heroin kontinuerligt, då skulle jag nog fan valt det hellre än att ta kampen för ett värdigt liv och leva drogfritt. Alltså hade jag haft tillgång till heroin hela tiden och slippa oroa mig för snuten och andra grejer...(Svensson 2007:183).

  29. Drogen • Drogen ger tillträde till rus som är svåra att ersätta. • Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i och konsumera drogen ger livet struktur och innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter sig när man slutar. • Ju mindre av glädjeämnen livet i övrigt innehåller, desto viktigare blir drogupplevelsen • Man använder narkotika i den utsträckning som pengarna räcker till.

  30. Män och kvinnor i narkotikamiljön • De narkomana världarna domineras av männen • Makt och ekonomisk framgång är viktigare än ålder och utseende för att ge män status • Rivalitet bland kvinnor • Sexuella script i narkotikamiljön styr

  31. Mellan ilska och hopp, Anette Rosengren 2003 • Männen representerar skydd och kärlek, men de svarar också för det mesta av våldet i kvinnornas liv. Kvinnor tar till fysiskt våld mot andra kvinnor när de har blivit bestulna eller lurade, men det grövsta vålder mot dem utövas av män. Det kan komma från den egna mannen, tillfälliga bekantskaper, ”torskar”, väktare och någon gång polisen.--- • Både kvinnor och män lever i en värld av våld, men medan männen utsätts för offentligt våld, är kvinnovålder mer dolt och ofta utan vittnen.

  32. Priset för att fortsätta • Riskerna för fängelse, sjukdom och död • Fattigdomen • Drogberoendets fångenskap • Utanförskapet • Kvinnoförtrycket • Våldet

  33. Ersätt tomrummet och skapa alternativa attraktioner Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

  34. Behandling lönar sig! Treatment works and is cost-effective: for every £1 spent on treatment, at least £9:50 is saved in crime and health costs. Treatment breaks the links between drug misuse and crime. http://drugs.homeoffice.gov.uk/treatment/strategy/

  35. Narkomanvården idag I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård). Narkomanvården präglas av otillgänglighet väntetider regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

  36. Argument för narkomanvård Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga. Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet. Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket. Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka. Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen.

  37. Referensgrupp och organiserande perspektiv • Referensgruppen, är den grupp vars perspektiv utgör referensramen för individen. • Organiserande perspektiv är den bild en människa har av omgivningen, det som hon tar för givet, vad som är plausibelt och möjligt. ---- Det utgör den matris genom vilken man upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt schema vilket kommer före upplevelsen och definierar och vägleder den (Shibutani 1955)

  38. Thomas Scheff • Skam • Stolthet • Sociala band • samstämmighet

  39. Missbruksbehandling….. innebär att förändra klientens organiserande perspektiv Xxxx-xxxxx benämning på metoder att förändra människors attityder, lojaliteter och värderingar. (Nationalencyklopedin)

  40. Förhållningssätt för effektiv behandling betrakta den enskilde som medaktör i förändringsprocessen upprätta en fungerande terapeutisk relation anpassa olika insatser till den enskildes personliga och sociala förutsättningar och fas i förändringsprocessen samverka med olika ”läkande krafter” i hans eller hennes levnadsmiljö.

  41. Blomqvists utgångspunkter för behandling

  42. Alternativ till behandling Ordnat boende i form av egen lägenhet eller i gruppboende Sysselsättning Delaktig i social gemenskap Skadereducerande insatser som sjukvård och sprutbytesprogram Ekonomisk trygghet genom pension

  43. Vilken plats har skadereducerande insatser? Sprutbytesprogram Lågtröskelboende Lättillgänglig sjukvård Tandvård LVM när individen har förlorat sin beslutskapacitet LSS-boende för personer med dubbeldiagnoser

  44. Tillgången på rena sprutor avgör hygienen Finns det någon som har träffat en narkoman som tror att han på grund av information eller att ha blivit hiv-testad avstår från att injicera när amfetaminet ligger framme och en spruta finns på plats?

  45. Primärprevention (För att förhindra smitta i samband med intravenöst missbruk) Målgrupp: ungdomar, allmänheten Åtgärder: Insatser för att förhindra att människor börjar använda narkotika. Information om smittorisker.

  46. Sekundärprevention Målgrupp: människor i riskzonen att börja injicera Åtgärder: Vårdinsatser, boende, information om smittorisker och andra risker, testning av HIV och C-heptatit för att stärka beslutet att inte injicera.

  47. Tertiärprevention Målgrupp: Personer som injicerar narkotika. Åtgärder: Vårdinsatser, information om smittorisker, sprutbytesprogram, boende (eftersom hemlöshet medför sämre hygien och ökat riskbeteende), HIV-testning Rätt insats på rätt nivå!

  48. Innebär sprutbytesprogram att fler börjar injicera? Nej, inte enligt en samstämmig internationell forskning. Denna slutsats bekräftas av mina intervjuer med intagna på LVM-hem Även fil.dr Nils Stenström kommer till samma slutsats i sin avhandling

  49. Varför börjar man injicera? Att injicera uppfattas som mer kostnadseffektivt än att röka heroinet. Injicerandet omfattas i subkulturen av ett särskilt nimbus och anses ge en mycket starkare kick än andra intagningssätt. Detta bekräftas av alla som fortsätter med att injicera, trots att de har stora svårigheter att komma igenom sina förbroskade vener. Att injicera ses som enklare och mer praktiskt än att röka heroinet på folie. Rökandet kräver större handlag, och kan vara svårt att klara för den som har darriga fingrar. Det är ogörligt utomhus där heroinet kan blåsa iväg. Att injicera innebär att man manifesterar sig själv som en riktig narkoman, inte en ”hobbyknarkare”. För dem som tidigare har injicerat amfetamin innebär övergången till heroin att man tar med sig sina intagningsformer. Ur ”Heroinmissbruk” s 133