sociala faktorers betydelse f r missbruksutvecklingen n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen PowerPoint Presentation
Download Presentation
Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 59

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen - PowerPoint PPT Presentation


  • 138 Views
  • Uploaded on

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen. Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 20/9 2010. Rusmedelsanvändningen/ missbruket bestäms av. Tillgången som styrs av lagstiftning, vinstchanser och tull/polis insatser Efterfrågan som styrs av

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
sociala faktorers betydelse f r missbruksutvecklingen

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen

Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola

Karlskrona den 20/9 2010

rusmedelsanv ndningen missbruket best ms av
Rusmedelsanvändningen/missbruket bestäms av

Tillgången som styrs av lagstiftning, vinstchanser och tull/polis insatser

Efterfrågan som styrs av

- lagstiftning

- tidsandan

normer i olika grupper och subkulturer

Individuella faktorer

tidsanda
Tidsanda

”förhärskande, typiska stämningar och

åsikter under viss tidsperiod”.

fler unga kommer att b rja med narkotika
Fler unga kommer att börja med narkotika
  • Ungdomsarbetslösheten är för närvarande mycket hög, en omständighet som traditionellt har inneburit ökad narkotikaanvändning
befolkningen kar
Befolkningen ökar

Äldre generationer med obetydliga narkotikaerfarenheter avlöses av generationer där narkotika används i större utsträckning

Andelen kvinnliga narkotikakonsumenter kan förväntas öka, eftersom kvinnors alkoholanvändning ökar, vilket brukar samvariera med större benägenhet att använda narkotika

fler sk l
Fler skäl….

Importen av narkotika underlättas av den ständigt ökande internationella handeln och av möjligheterna till kontakter och import via Internet

Flyttströmmarna till och från Sverige innebär ett ökat inflytande från omvärldens syn på narkotika. I vår omvärld är synen på narkotika genomgående mindre negativ än i Sverige.

prognos f r narkotikamissbruk i framtiden
Prognos för narkotikamissbruk i framtiden

Utgångspunkt - minst trettio tusen personer med problematiskt narkotikamissbruk 2010

Cirka 2500 nya problematiska narkotikaanvändare varje år

Prognos 35 000 år 2015

Prognos 46 000 år 2020

prevention eller v rdinsatser
Prevention eller vårdinsatser?

Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen?

Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

riskfaktorer och skyddsfaktorer
Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Individnivå

Familjenivå

Kamratnivå

Skolnivå

Närsamhället

”Samhällets lagar och regler”

v gen in till narkotikamissbruk
Vägen in till narkotikamissbruk
  • 1. Den hårda vägen
  • 2. Den flummiga vägen
  • 3. Partnervägen (gäller främst kvinnor)
  • 4) Kompisvägen
  • 5) Familje/Syskonvägen
  • 6) Kärleksvägen
  • 7) Självmedicineringsvägen

Naturligtvis kan flera vägar kombineras

risk och skydd hos individen
Risk och skydd hos individen

aggressiv med låg impulskontroll

låg inlärningsförmåga

tidig debut alla droger

utanförskap och låga förväntningar på framtiden

social kompetens

känsla av sammanhang

problemlösningsförmåga

risk och skyddsfaktorer i familjen
Risk- och skyddsfaktorer i familjen

unga/lågutbildade/ensamstående föräldrar

allvarliga konflikter

föräldrars missbruk

svag familjesammanhållning/oklara regler

tydliga kärleksfulla regler

föräldrar delaktiga/insyn

höga/realistiska förväntningar

risk och skydd i kamratgruppen
Risk och skydd i kamratgruppen

kamrater som uppmuntrar/accepterar missbruk

kamrater som skolkar/begår brott

delta i organiserad fritidsverksamhet

”välanpassade” kamrater

risk och skydd i skolan
Risk och skydd i skolan

bristande skolframgång

bristande skoltrivsel/oklara regler

låga studieambitioner

lärare med höga förväntningar

bra skolklimat

dialog skola – föräldrar

tydlig förankrad policy

social och emotionell kompetens

risk och skydd i n rmilj
Risk och skydd i närmiljö

område som kännetecknas av fattigdom, arbetslöshet, fysiskt förfall och hög kriminalitet

områden som kännetecknas av social kontroll, engagerade vuxna, hög organisationsgrad, låg kriminalitet och ”trivsel”

risk och skydd i samh llet
Risk och skydd i samhället

låg acceptans för lag och ordning

”drogliberala normer/liberal lagstiftning”

god tillgång

restriktiv lagstiftning

hög acceptans för lagar och normer

liten tillgång till droger

hög upptäcktsrisk

prevention eller v rdinsatser1
Prevention eller vårdinsatser?

Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen?

Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

prim rprevention generella tg rder f r att d mpa kningstakten
Primärprevention – generella åtgärder för att dämpa ökningstakten

insatser för att minimera ungdoms-arbetslösheten

åtgärder som förbättrar ungdomars generella livsvillkor (skola, bostad, fritid, familj

balanserad och vetenskapligt baserad information

sekund rprevention dvs insatser f r s rskilt s rbara grupper s k riskgrupper
Sekundärprevention dvs insatser för särskilt sårbara grupper, s.k. riskgrupper

Ungdomar som växer upp i fattiga familjer och fattiga bostadsområden

Ungdomar som har svårigheter i skolan

Ungdomar med tidig debut i kriminalitet

Ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp

Ungdomar från missbruksfamiljer

Ungdomar med svag teoretisk begåvning

slide22
Tertiärprevention, dvs. insatser för personer som har det problembeteende som preventionen ska förebygga

Vårdinsatser som är individanpassade

Mediciner måste alltid kompletteras med psykosocialt stöd

Insatser efter vården för att ge personer med missbruk alternativ till missbruket

Hjälp med bostad och sysselsättning

Självhjälpsgrupper

vad h nder om vi ingenting g r
Vad händer om vi ingenting gör?

Ungdomar som ser få möjligheter i det vanliga samhället söker sig till subkulturer.

f rs rjning
Försörjning
  • Undan för undan skaffar sig många narkomaner en omfattande illegal kompetens, men den är enbart användbar i kriminella sammanhang.
  • I narkotikavärlden blir man inte arbetslös - illegala försörjningsmöjligheter finns alltid tillgängliga.
  • Narkotikavärldarna är hierarkiska. Försörjningsformerna avgör var i hierarkin man hamnar.
  • Kriminaliteten ersätter och kompletterar andra inkomster t.ex. bidrag.
nils 21 r
Nils 21 år
  • Efter några år som amfetaminist cirkulerar hela hans tillvaro runt drogen.
  • Det skulle inte fungera för mig att ta amfetamin bara på helgerna. Jag är alldeles för glad för det så jag hade nog fortsatt måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag också. Det är en livsstil som ska bytas ut, antingen tar jag helt avstånd från det eller så kapitulerar jag och skiter i vilket (Svensson 2007:345).
livsstilen
Livsstilen
  • Händelserikedom i jakten på pengar och narkotika. (Livet riskerar bli ett stort tomrum när man lägger av med narkotikan).
  • Korta perspektiv dominerar med kung-för-en-dag och det-ordnar-sig-alltid strategier
  • Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart
  • Delaktigheten i en överlevarkultur gör att man lär sig att stå ut med olika slag av umbäranden
relationer
Relationer
  • Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv socialitet . Man är en del av omfattande nätverk, där det egna ryktet är viktigt.
  • Utanförskapet begränsar möjligheterna till att upprätthålla relationer med ”vanligt folk”.
  • Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden, men det finns ingen solidaritet inom gruppen. Orsaken är främst att narkotikaanvändarna ständigt gör affärer med varandra, vilket skapar misstro och känslor av att bli lurad.
  • Män har också relationer med kvinnor utanför narkotikamiljön, kvinnor har relationer med män i narkotikamiljön
david 35 r
David 35 år
  • Min drog är och kommer ju alltid att vara heroinet, därför att den har gett mig så jävla mycket värme, samtidigt som den har gett mig ett sånt helvete. Det är rätt konstigt, men så är det. Det är en jävulusisk drog, den har sån jävla kraft den här jävla heroinen.
  • Ibland ligger jag och tänker såhär, om jag finge välja på att få en säck heroin så att jag hela tiden, resten av mitt liv, skulle kunna ta heroin kontinuerligt, då skulle jag nog fan valt det hellre än att ta kampen för ett värdigt liv och leva drogfritt. Alltså hade jag haft tillgång till heroin hela tiden och slippa oroa mig för snuten och andra grejer...(Svensson 2007:183).
drogen
Drogen
  • Drogen ger tillträde till rus som är svåra att ersätta.
  • Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i och konsumera drogen ger livet struktur och innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter sig när man slutar.
  • Ju mindre av glädjeämnen livet i övrigt innehåller, desto viktigare blir drogupplevelsen
  • Man använder narkotika i den utsträckning som pengarna räcker till.
m n och kvinnor i narkotikamilj n
Män och kvinnor i narkotikamiljön
  • De narkomana världarna domineras av männen
  • Makt och ekonomisk framgång är viktigare än ålder och utseende för att ge män status
  • Rivalitet bland kvinnor
  • Sexuella script i narkotikamiljön styr
mellan ilska och hopp anette rosengren 2003
Mellan ilska och hopp, Anette Rosengren 2003
  • Männen representerar skydd och kärlek, men de svarar också för det mesta av våldet i kvinnornas liv. Kvinnor tar till fysiskt våld mot andra kvinnor när de har blivit bestulna eller lurade, men det grövsta vålder mot dem utövas av män. Det kan komma från den egna mannen, tillfälliga bekantskaper, ”torskar”, väktare och någon gång polisen.---
  • Både kvinnor och män lever i en värld av våld, men medan männen utsätts för offentligt våld, är kvinnovålder mer dolt och ofta utan vittnen.
priset f r att forts tta
Priset för att fortsätta
  • Riskerna för fängelse, sjukdom och död
  • Fattigdomen
  • Drogberoendets fångenskap
  • Utanförskapet
  • Kvinnoförtrycket
  • Våldet
ers tt tomrummet och skapa alternativa attraktioner
Ersätt tomrummet och skapa alternativa attraktioner

Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

behandling l nar sig
Behandling lönar sig!

Treatment works and is cost-effective: for every £1 spent on treatment, at least £9:50 is saved in crime and health costs. Treatment breaks the links between drug misuse and crime.

http://drugs.homeoffice.gov.uk/treatment/strategy/

narkomanv rden idag
Narkomanvården idag

I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård).

Narkomanvården präglas av

otillgänglighet

väntetider

regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter

bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

argument f r narkomanv rd
Argument för narkomanvård

Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga.

Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet.

Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket.

Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka.

Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen.

referensgrupp och organiserande perspektiv
Referensgrupp och organiserande perspektiv
  • Referensgruppen, är den grupp vars perspektiv utgör referensramen för individen.
  • Organiserande perspektiv är den bild en människa har av omgivningen, det som hon tar för givet, vad som är plausibelt och möjligt. ---- Det utgör den matris genom vilken man upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt schema vilket kommer före upplevelsen och definierar och vägleder den (Shibutani 1955)
thomas scheff
Thomas Scheff
  • Skam
  • Stolthet
  • Sociala band
  • samstämmighet
missbruksbehandling
Missbruksbehandling…..

innebär att förändra klientens organiserande perspektiv

Xxxx-xxxxx benämning på metoder att förändra människors attityder, lojaliteter och värderingar.

(Nationalencyklopedin)

f rh llningss tt f r effektiv behandling
Förhållningssätt för effektiv behandling

betrakta den enskilde som medaktör i förändringsprocessen

upprätta en fungerande terapeutisk relation

anpassa olika insatser till den enskildes personliga och sociala förutsättningar och fas i förändringsprocessen

samverka med olika ”läkande krafter” i hans eller hennes levnadsmiljö.

alternativ till behandling
Alternativ till behandling

Ordnat boende i form av egen lägenhet eller i gruppboende

Sysselsättning

Delaktig i social gemenskap

Skadereducerande insatser som sjukvård och sprutbytesprogram

Ekonomisk trygghet genom pension

vilken plats har skadereducerande insatser
Vilken plats har skadereducerande insatser?

Sprutbytesprogram

Lågtröskelboende

Lättillgänglig sjukvård

Tandvård

LVM när individen har förlorat sin beslutskapacitet

LSS-boende för personer med dubbeldiagnoser

tillg ngen p rena sprutor avg r hygienen
Tillgången på rena sprutor avgör hygienen

Finns det någon som har träffat en narkoman som tror att han på grund av information eller att ha blivit hiv-testad avstår från att injicera när amfetaminet ligger framme och en spruta finns på plats?

prim rprevention
Primärprevention

(För att förhindra smitta i samband med intravenöst missbruk)

Målgrupp: ungdomar, allmänheten

Åtgärder: Insatser för att förhindra att människor börjar använda narkotika. Information om smittorisker.

sekund rprevention
Sekundärprevention

Målgrupp: människor i riskzonen att börja injicera

Åtgärder: Vårdinsatser, boende, information om smittorisker och andra risker, testning av HIV och C-heptatit för att stärka beslutet att inte injicera.

terti rprevention
Tertiärprevention

Målgrupp: Personer som injicerar narkotika.

Åtgärder: Vårdinsatser, information om smittorisker, sprutbytesprogram, boende (eftersom hemlöshet medför sämre hygien och ökat riskbeteende), HIV-testning

Rätt insats på rätt nivå!

inneb r sprutbytesprogram att fler b rjar injicera
Innebär sprutbytesprogram att fler börjar injicera?

Nej, inte enligt en samstämmig internationell forskning.

Denna slutsats bekräftas av mina intervjuer med intagna på LVM-hem

Även fil.dr Nils Stenström kommer till samma slutsats i sin avhandling

varf r b rjar man injicera
Varför börjar man injicera?

Att injicera uppfattas som mer kostnadseffektivt än att röka heroinet.

Injicerandet omfattas i subkulturen av ett särskilt nimbus och anses ge en mycket starkare kick än andra intagningssätt. Detta bekräftas av alla som fortsätter med att injicera, trots att de har stora svårigheter att komma igenom sina förbroskade vener.

Att injicera ses som enklare och mer praktiskt än att röka heroinet på folie. Rökandet kräver större handlag, och kan vara svårt att klara för den som har darriga fingrar. Det är ogörligt utomhus där heroinet kan blåsa iväg.

Att injicera innebär att man manifesterar sig själv som en riktig narkoman, inte en ”hobbyknarkare”.

För dem som tidigare har injicerat amfetamin innebär övergången till heroin att man tar med sig sina intagningsformer.

Ur ”Heroinmissbruk” s 133

har sprutbytesprogram evidens
Har sprutbytesprogram evidens?

Det är mycket svårt att studera sprutbytesprogram med en klassisk randomiserad studie.

Svårt att hålla isär kontrollgrupp och experimentgrupp eftersom de har kontakt

I många undersökningar har sprutbytare jämförts med personer som köper sina sprutor på apotek

De låga incidenstalen gör att de är svårt att få signifikanta skillnader

Malmöprogrammet har nollat i sju år

behandlingsfr gor
Behandlingsfrågor…

Hur behåller vi mångfalden i behandlingsutbudet i evidensens tidevarv?

Hur är möjligheterna att sänka kostnaderna för behandling?

Vad innebär den ökade medikaliseringen inom missbruksområdet för behandlingsprogram som bygger på medicinfrihet?

Finns det risk att personer som använder andra droger än heroin hamnar i skymundan?

brukarinflytande
Brukarinflytande

Vad finns det för gränser för brukar-inflytandet?

I vilken utsträckning ska klienten få välja sin egen behandling?

Klienternas/patienternas tid är en outnyttjad resurs.

underh llsbehandling som l sning
Underhållsbehandling som lösning?

Hur ska man kunna upprätthålla en kvalitet i den allt mer utbyggda läkemedelsassisterade behandlingen (LAB)?

Hur ska LAB arbeta när man inte längre har möjlighet att skriva ut dem som misslyckas i behandlingen?

Vad är det som gör att det tycks vara svårare att sluta med metadon/subutex än med heroin?

Hur kan den medicinfria behandlingen av heroinmissbrukare förbättras?

the usual suspects
The Usual Suspects…

Hur ska arbetet ske med de personer med missbruk som är medelålders och äldre?

Hur gör man med de vårdtrötta och de som inte vill/förmår sluta missbruka?

Hur hanterar man den ökade somatiska sjuklighet som kommer av C-hepatiten och andra komplikationer av missbruket?

kriminalv rden som arena
Kriminalvården som arena

Hur ser möjligheterna ut att utnyttja fängelsetiden för att komma ifrån missbruket när 60-70% av de intagna har missbruksproblem?

Ska kriminalvården följa det danska exemplet och släppa in externa aktörer som står för behandlingsinslagen inne på anstalterna?

the dodo bird verdict
The dodo bird verdict
  • Dronten i Alice i underlandet som avgör tävlingen..
  • Alla vinner! Alla får pris!
  • Bergmark 2010
slide58

Verksamt i behandling

Lambert m.fll. 1992

Jan Blomqvist

att f rs ka leva utan droger
Att försöka leva utan droger

Nu fylls livet av nya beslutssituationer

  • Vad ska jag göra denna dag?
  • Vem ska jag vara med?
  • Hur ska jag ordna pengar?
  • Hur ska jag må bra?
  • Finns det några mediciner som kan lösa dessa frågor?