För vem är UmU anpassat idag?

1. För vem är UmU anpassat idag? Hur kan vi anpassa oss till fler?

2. Ht 2006 För vem är Umeå universitet anpassat idag? Marknadsföring Ledarskap Stödåtgärder Pedagogik 8 studenter Marknadsföring Pedagogik Ledarskap 5 studenter Marknadsföring Ledarskap

3. Ledarskap/organisation Talet om ledamoten och breddad rekrytering Madelene Wikstén Att förmedla mångfald Ylva Hagerwall och Malin Lewenhaupt Marknadsföring/information Breddad rekrytering Linn Norén Inspiration istället för information Maria Stefansson Kåren Umeå studentkår – en kår för alla? Josefin Eman Ledarskap Marknadsföring

4. Talet om ledamoten och breddad rekryteringav Madelene Wikstén Om hur ledamöter i fakultetsnämnder och grundutbildningskommittéer på humanistisk- och medicinskfakultet talar om mångfald. Djupintervjuer (10 st) /…/ urvalsprocessen [till nämnden/kommittén] bygger ju väldigt mycket på att de individer som till slut hamnar där i någon form är kända, alltså på något sätt synliga /…/

5. Talet om ledamoten och breddad rekryteringav Madelene Wikstén • Rekryteringen till nämnder och kommittéer är intern. • Ledamöterna upplever grupperna som ”svenska” men varierade utifrån klassbakgrund. • Breddad rekrytering, mångfald och likabehandling ses enbart som prioriterat från universitetsledningens sida. • Informanterna förstår inte varför man ska arbeta med dessa frågor och ser det som extra arbete. • Informanterna har en negativ bild av hur universitetet arbetar med frågan.

6. Att förmedla mångfaldav Ylva Hagerwall och Malin Lewenhaupt Genom policydokument, handlingsplaner och intervjuer analysera talet om mångfald. (5 intervjuer) Hur viktigt är mångfald och breddad rekrytering? - Det är väl bra att man får en ökad bredd och möjligheter framförallt för människor från olika håll […] Men samtidigt så blir det ju problem att liksom ge en bra utbildning, liksom för en ganska heterogen grupp. - Jag är ju positiv till att vi blandas (skrattar). Att vi finns överallt oavsett kön, etnicitet… Det kan aldrig vara så att säga något större fel. -

7. Arbetar eller vill du arbeta med dess frågor? - Näe, jag har fullt upp med allt annat alltså (skrattar) […] Om man ska öka alltså mångfalden […] då blir det mera att man på gymnasieskolor och sånt där då försöker utveckla så att man får bra betyg och sånt där… - Alltså just nu har ju vi en situation då vi… får jobba med rekrytering direkt. Att vi skulle, i det här läget… på fakultetsnivå koncentrera oss på breddad rekrytering det känns inte naturligt när vårt stora problem är att vi över huvud taget saknar studenter. -

8. Att förmedla mångfaldav Ylva Hagerwall och Malin Lewenhaupt • Breddad rekrytering ger färre studenter. • Argumenten till varför man arbetar med mångfald spretar, organisationen ser inte svaret på ”varför”. • Mångfald ses som viktigt för samhället men inte för lärosätet. • En mångfald av studenter ses som ett problem – man behöver mer resurser. • Man har inte råd att arbeta med frågan. Ekonomi. • Informanterna sprider en negativ bild av området nedåt i organisationen.

9. Breddad rekryteringav Linn Norén Informationsmaterial analyseras ur ett mångfaldsperspektiv. Utbildningskatalogen 2007/2008 samt www.umu.se ”För dig som vill studera” (nov. 2006). Fokusgruppsintervjuer med studenter med utländsk bakgrund, 8 personer i 3 grupper. Läste svenska som främmande språk, mycket internationella studenter. - Varför ska vi diskutera utbildningskatalogen för svenskar? -

10. Inspiration istället för informationav Maria Stefansson Analys av studentambassadörsarbetet. Enkät till samtliga fakulteters aktiva studentambassadörer, 108 personer, 55% svarsfrekvens. 8 intervjuer, 5 med fakultetsinformatörer, 1 person på info samt 2 ambassadörer. • Få med utländsk bakgrund, ingen med handikapp, äldre etcetera. Ingen fakultetsskillnad. • Nästan alla har läst teoretiska program på gymnasiet. • Gruppen studentambassadörer bör väljas utifrån vilka studenter vi vill ha inte utifrån de vi har. • Studentambassadörer bör ses som inspiratörer inte informatörer och skickas till elever med låg studiemotivation – inte till teoretiska program.

11. Umeå studentkår – en kår för alla?av Josefin Eman Josefin har genom tre olika metoder undersökt vilka studenter Umeå studentkår är till för. (1) intervjuer med tre personer från kårstyrelsen, (2) enkäter och (3) material studier. • Kåren går tydligt från jämställdhetsbegreppet till mångfaldsbegreppet. • Studenter med arbetarbakgrund är överrepresenterade. • Studenter med utländsk bakgrund är underrepresenterade. • Studenter med funktionsnedsättning arbetar ingen för. • Campusstudenter prioriteras framför andra studenter.

12. För vem är Umeå Universitet anpassat idag? • De nämnder och kommittéer som styr fakulteterna upplevs av dem själva som homogena. Klubben för inbördes beundran? Vilka finns inte med? • Mångfald ses som ett problem medan svenska akademikerbarn anses klarar sina studier utan merkostnader för universitetet. Undervisning anpassat för svenska akademiker barn? • Informationen vänder sig till gymnasiestudenter från teoretiska program. Praktiska program då? • Fokusgrupper med utländsk bakgrund anser katalogen vara till svenskar. Anpassad för svenskar? • Kåren anser sig själv vara homogen. Finns andra intressen hos andra grupper eller representerar man ”studenterna”?.

13. Vilka hinder finns för att anpassa oss till fler? • Mångfald, breddad rekrytering och likabehandling är ord som många i organisationen inte tar till sig. • Mångfald ses som ett problem – inte en tillgång. • Rekrytering till nämnder och kommittéer sker genom informella kanaler. • Studentrekryteringen är för snäv. Alla slåss som samma studenter.

14. Vad gör vi? • Målet måste tydliggöras: Mångfald handlar om möjligheter och kvalitet. Inte merkostnader och problem. Den tanken måste in i organisationen. • Begreppsvärlden måste rensas upp, mångfald, jämställdhet, likabehandling, inkluderande universitet, breddad rekrytering, diversity management med mera. Va? • En struktur för arbetet måste införas – bort med stuprören! • Mer?