Open Access i Sverige – ny roll för biblioteken

Open Access i Sverige – ny roll för biblioteken Ulf KronmanSamordnare för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, Kungliga biblioteket Aina SvenssonOpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek

Vad menas med open access (OA)? • Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet • Fri tillgång innebär att man utan hinder eller krav på betalning kan: • Läsa • Ladda ned, kopiera, skriva ut • Sprida vidare, länka till, samla in för bearbetning • Dock med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt • Författaren har rätt till erkännande för sitt arbete

Från kommunikation till publikationsekonomi • Forskarnas internkommunikation blev en kommersiell marknad • Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av en ökad mängd publikationer • En affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende • Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta • Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller utvärderare för sitt arbete • Ändå marknadsmässiga prenumerationspriser

Den traditionella publiceringsmarknaden Aktieägare & Sällskap Vinst Förlag Gratis Forskare Allmänhet Bibliotek “Gratis” Universitet FinansiärerFonder Staten

En dysfunktionell och osynlig marknad • Vi betalar både för produktion av artiklar och tillgång till de publicerade artiklarna • Publiceringen betalas via löner och projektmedel • Läsningen betalas via biblioteksbudgeten • Ingen direkt relation mellan producent och konsument • Forskarna ser inte kostnaderna eftersom biblioteken betalar prenumerationerna • Överlåtelse av upphovsrätt till förlagen skapar inlåsning • Forskarna pressas att överlåta sin kommersiella upphovsrätt

Internet förändrar förutsättningarna • Behovet av tryckerier och distribution av papper försvinner • Elektronisk publicering skapar potential för: • maximal och öppen spridning till lägre kostnader • global länkning och insamling av forskning • ny ekonomisk modell • Förlagen svarar med att flytta ut den gamla pappersmodellen på internet • Prenumerationslicenser på stora paket av e-tidskrifter ("Big deals") till bibliotekskonsortier

Open access – framväxt av ett alternativ • Rörelse av engagerade forskare, bibliotekarier, förläggare • Utnyttja nätets fulla potential • Kritik mot förlagens monopolpriser • En del av den allmänna utvecklingen mot öppenhet på internet • Släktskap med Open Source, Open Data, Open Educational Resources • Alla är vinnare! • utom förlag som vill fortsätta sälja enligt den gamla prenumerationsbaserade pappersmodellen

Argument för open access Ur samhällelig synvinkel • Resultat av forskning som bekostas av offentliga medel ska vara allmänt tillgängliga • För alla forskare oavsett ekonomiska förutsättningar • För akademiska professioner utanför universiteten • För myndigheter och företag • För alla medborgare Ur forskarens synvinkel • Maximal spridning och synlighet • Öppen tillgänglighet når fler och ger även fler citeringar • Utnyttja webbens möjlighet att länka samman forskning • Automatiserade analyser av stora textmassor Ur förlagens synvinkel • Betalning för utfört arbete snarare än för inlåst intellektuellt kapital

Stödet för open access ökar • ”Berlindeklarationen” 2003 skapade medvetenhet • Upprop undertecknat av 250 organisationer • Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 • Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS • EU kräver open access • OpenAIRE – pilotförsök inom 7:e ramprogrammet • Lärosätena kräver open access • Blekinge Tekniska högskola, Chalmers, Högskolan i Malmö, Umeå universitet

Förlag bromsar – forskare protesterar • Förlaget Elsevier inför specialkrav för att bromsa den fria spridningen av artiklar från sina tidskrifter • Förbjuder publicering av manus om det finns krav från finansiär eller lärosäte • Forskarna svarar med bojkott av Elsevier • ”The Cost of Knowledge” • Fler än 11 000 forskare avstår publicering eller redaktionellt arbete för Elsevier • MIT formerar policygrupp för att hantera Elseviers krav • Harvard uppmanar sina forskare att publicera OA • Biblioteket mäktar inte med prenumerationskostnaderna

Programmet OpenAccess.se • Driver på och samordnar utvecklingen mot open access i Sverige • Kungliga biblioteket koordinerar • Projektmedel • Arbetsgrupper • Webbplats och blogg • Möten och årliga konferenser i samarbete med universitetsbiblioteken • Mötesplats Open Access • Forskarmöten om Open Access

Open access i praktiken…

Open Access – “de tvåvägarna” Gold OA Green OA Publicera i en traditionelltidskriftoch i ettöppetarkiv  parallellpublicering, “self-archiving” • Publicera i en open access-tidskrift/open access-förlag •  DOAJ - Directory of OA Journals

Vad är en OA-tidskrift? Olika publicerings- och finansieringsmodeller: • Prenumerationsbaserade tidskrifter • Open access-tidskrifter • Hybridtidskrifter Gemensamt … granskning och peer-review!

OA-förlag Medicin och naturvetenskap • BioMed Central • PLoS – Public Library of Science • PLoS ONE: största tidskriften idag! • Hindawi Publishing Corporation Humaniora och samhällsvetenskap • Open Humanities Press – culturaltheory, filsosfi • Co-Action Publishing - tvärvetenskaplig

OA-monografier/böcker Nya initiativ .. • Open Book Publishers • BloomsburyAcademic • The University of Michigan Press • NAP – The National Academies Press • OAPEN – OA Publishing in European Networks  fritt att läsa (delar eller hela fulltexten) och vanligen möjligt att beställa boken ”print-on-demand”

Open Access – “de tvåvägarna” Gold OA Green OA Publicera i en traditionelltidskriftoch i ettöppetarkiv  parallellpublicering, “self-archiving” • Publicera i en open access-tidskrift/open access-förlag •  DOAJ - Directory of OA Journals

Idag Totalt har 36 svenska universitet och högskolor öppna arkiv och 3 forskningsinstitut = 39 • Olika system: • DSpace (4) Borås, Göteborg, KI, Malmö • EPrints (2) SLU, SICS • Pure (1)Luleå • Egenutveckling (3) BTH, Chalmers, Lund • DiVA (30) övriga lärosäten/forskningsinstitut (1 norskt)

Öppna arkiv - olika begrepp • På svenska … • Öppna arkiv • Publiceringsdatabaser • Publiceringsplattform • Forskningsdatabaser • Publikationsdatabaser • Institutionella arkiv • På engelska vanligen … • Open Archives • Open Repositories

Vad publiceras? • Publikationer som produceras vid ett lärosäte/institut: • Rapporter, workingpapers • Skriftserier • Konferenspublikationer • Avhandlingar • Studentuppsatser • Tidskrifter • Parallellpublicerade artiklar, kapitel mm.

Parallellpublicering Vad säger förlagen? Omkring 2 av 3 tidskriftsförlag tillåter parallellpublicering av vetenskapliga artiklar – under vissa villkor  vanligen den accepterade författarversionen - inte förlagets pdf  ibland embargo eller andra restriktioner

Accepterad författarversion Slutgiltigt manuskript Sammainnehåll, olikautseende Författarensslutgiltigamanuskriptavartikeln - inklusiveändringarefter peer- review men utanförlagets layout och paginering

Parallellpublicerad artikel i DiVA och andra söktjänster Referens i DiVA parallellpublicerad artikel – tillgänglig för alla artikel på tidskriftens webbplats – tillgänglig för prenumeranter

Spridning Användning Open accessparallellpublicering SwePub LIBRIS uppsatser.se, avhandlingar.se Utvärdering, statistik Öppet arkiv DRIVER/ OpenAIRE Profil/webbsidor Europeana E-spikning avhandlingar BASE Scirus Print-on-demand Google, Google Scholar etc. Digital arkivering studentuppsatser Långtidslagring, stabila länkar (KB) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7490

Hur hittar man publikationer – t.ex. i DiVA? Mer än 1 miljon nedladdade fulltexter i DiVA (Uppsala) - 2011

Tack! Ulf Kronman och Aina Svensson Läs mer om OA: www.openaccess.seOA-bloggen:www.openaccess.kb.se ulf.kronman@kb.seaina.svensson@kb.se, aina.svensson@ub.uu.se

Open Access i Sverige – ny roll för biblioteken