1 / 36

Kan vård mätas?

Kan vård mätas?. Kajsa Thorsell Medicinskt ansvarig ssk , Hässleholms kommun Doktorand, Lunds Universitet. När man skall beräkna hållfastheten på en axel får man inte ta värdena på en höft (Blandaren Tekniska högskolan). Patientklassificering .

lotus
Download Presentation

Kan vård mätas?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kan vård mätas? Kajsa Thorsell Medicinskt ansvarig ssk, Hässleholms kommun Doktorand, Lunds Universitet

  2. När man skall beräkna hållfastheten på en axel får man inte ta värdena på en höft (Blandaren Tekniska högskolan)

  3. Patientklassificering • ” som gruppering av patienter enligt bedömningen av deras omvårdnadsbehov över en bestämd period av tid” Giovannetti 1979

  4. Patientklassificering (forts) • ” metoder och processer som värderar och förskriver individuella omvårdnadsbehov hos en patient över tiden i försök att bistå i beslut som avdelningsbemanning, budgetplanering, försvarande av patientkostnader för omvårdnadsservice och mätning av kvalitetsstandards” (DeGroot 1989)

  5. Kvalitetsfaktorer • Reliabilitet • Validitet • Enkelhet • Nytta • Objektivitet

  6. Syfte • Att beskriva hur ett mätinstrument har utvecklats för att klassificera omvårdnadsbehov inom kommunal äldreomsorg • Att beskriva dess användningsområde • Att säkerställa validitet och reliabilitet • Att utveckla ett resursfördelningssystem för bemanning

  7. Instrument • Instrumentet består av två delar: Bedömning av vårdbehov Bedömning av tidsåtgång för omvårdnadsaktiviteter

  8. Bedömning av vårdbehov • Är uppdelad i tre områden: • Allmän omvårdnad (9 kategorier) • Speciell omvårdnad (5 kategorier) • Psykosocial omvårdnad (5 kategorier)

  9. Bedömning av vårdbehov forts Summan av antalet poäng delas i i 5 vårdnivåer, vilka är en gradering av de vårdbehov som föreligger enligt följande:

  10. Vårdnivå 1 = 0 – 11 poäng Vårdbehovet är mycket litet. Hjälp behövs med dusch och bad, städning och allmän tillsyn . • Vårdnivå 2 = 12 – 23 poäng Vårdbehovet innefattar hjälp med dusch och bad, stöttning i den dagliga livsföringen, läkemedels- hantering samt städning • Vårdnivå 3 = 24 – 33 poäng Behöver hjälp med den dagliga livsföringen flera gånger/dag, vilket innefattar hjälp till och från toaletten, påklädning, dusch/bad, sociala kontakter psykosocial omvårdnad, städning och tillsyn flera gånger/dag. • Vårdnivå 4 = 34 – 43 poäng Stort vårdbehov. Klarar ej den dagliga livsföringen .Behöver hjälp med det mesta. Är psykiskt instabil. Har stort sjukvårdsbehov samt i övrigt enligt tidigare nivå. • Vårdnivå 5 = 44 – 78 poäng Mycket stort vårdbehov. Hjälp med allt. Stort sjukvårdsbehov. Stor kognitiv nedsättning. Vård i livets slutskede

  11. Bedömning av tidsåtgång för omvårdnadsaktiviteter • Bedömning av personalens schemalagda tid fördelat på: • Direkt omvårdnadstid • Indirekt omvårdnadstid • Arbetsplatsrelaterad omvårdnadstid

  12. Urval • Vårdbehov och studie av tid har genomförts under åren 2000 – 2007 på särskilda boenden och i hemtjänst bestående av 1285 vårdtagare inom två kommuner i södra Sverige

  13. Metod • Bedömning av vårdbehov enligt särskild utformat bedömningsinstrument och manual • Observationsstudier • Beräkning av optimal täthet

  14. Dataanalys • Faktoranalys – validitet • Regressionsanalys –kausalt samband • Kappa- analys - reliabilitet

  15. Faktoranalys Görs för att bestämma hur informationen i de olika variablerna i instrumentet kan komprimeras och/eller sammanfattas i ett färre antal faktorer.

  16. Reliabilitet • Reliabilitet innebär att två mätningar av samma sak vid samma tillfälle ger samma resultat • I en kvantitativ studie är reliabilitet lika med reproducerbart, något som skattas och ges siffermått Detta kan ses från tre olika synvinklar.

  17. Dataanalys (forts) • Inter- rater reliability. • Test-retest reliability • Intern consistency reliability

  18. Regressionsanalys • Används för att studera det kausala sambandet mellan variablerna • Använts för att bedöma intervallskalorna i poäng för att fastställa de fem vårdnivåerna • Använts för se sambandet mellan poäng och tid • Använts för att se sambandet mellan vårdpoäng och optimal täthet

  19. Resultat

  20. Omvårdnadsgrupp

  21. Vårdnivåer för ett vårdboende med 27 vårdtagare

  22. Omvårdnadsgrupp

  23. omvårdnadsparametrar

  24. Poäng/vårdtagare

  25. Direkt omvårdnadstid för ssk

  26. Tidparametrar direkt tid

  27. Indirekt tid

  28. Arbetsplatsrelaterad tid

  29. Vårdnivåer hemtjänst

  30. Table 2 a. Direct time in mean minutes per activity from 6.45 a.m. to 9.15 p.m. Nursing home 2.

  31. Table 2 b. Indirect time in mean minutes per activity from 6.45 a.m. to 9.15 p.m. Nursing home 2.

  32. Table 2 c. Work- place related time in mean minutes per activity from 6.45 a.m. to 9.15 p.m. Nursing home 2.

  33. Artiklar: • Can care of elderly be measured? A method for estimating the individual care of recipients in community health care. Kajsa BE Thorsell, Berit M Nordström, Per Nyberg and Bengt V Sivberg. • BMC Geriatrics , 2006,6:14 • Measuring care of elderly: psychometric testing and modification of the Time in Care instrument for measurement of care needs in nursing homes. Kajsa BE Thorsell, Berit M Nordström, Per Nyberg and Bengt V Sivberg. BMC Geriatric, 2008, 8:22 • Time in Care for Older People Living in Nursing Homes. Kajsa BE Thorsell, Berit M Nordström, • Lisbeth Fagerström and Bengt V Sivberg. Nursing Research and Practice, 2010, 5:16 • A comparasion of two methods for allocation of personnel in the care of older people. • Kajsa BE Thorsell, Berit M Nordström, Lisbeth Fagerström and Bengt V Sivberg. • Submitted in Nursing Management, 2010

More Related