Hästar och bebyggelse

1. Hästar och bebyggelse

2. Regeringens handlingsplan för utveckling av hästsektorn • Det finns 200.000 – 300.000 hästar i Sverige • Dessa omsätter minst 18 mdr kr om året • 500.000 svenskar är aktiva inom ridsporten, varav 85 % är kvinnor och flickor • Sysselsätter ca 10.000 personer på heltid och 30.000 på deltid • 80.000 hästar finns på svenska jordbruksföretag • På över 2000 gårdar är huvudverksamheten knuten till hästar

3. Hästarnas tio-i-topp-län

4. Hästarnas tio-i-topp-län Medelvärde: 30,2 Skåne: 30,9

5. Befolkningen ökar - liksom hästintresset • Skånes befolkning ökar stadigt - med ökade krav på attraktiva bostadsmiljöer. • Intresset för hästhållning har ökat påtagligt - och därmed efterfrågan på ”häst-tomter”. • Kommunerna vill gärna kunna erbjuda sådant boende som efterfrågas. • Delar av den skånska landsbygden håller på att bebyggas - ökad närhet mellan djurhållning och människor – och därmed ökade konflikter!

6. Hästarnas tio-i-topp-län Medelvärde: 1,23 häst/km2

7. Hästarnas tio-i-topp-län Markanvändningen efter län och markanvändningsklass, år 2000 (SCB)         

8. Hästarnas tio-i-topp-län Medelvärde: 72,8 %

9. Ökande konflikter – inget konstigt! • ”Stadsbor” flyttar till landet och upptäcker att djurhållning kan medföra lukt, flugor och risk för allergier. • Hästallergen är ett mycket kraftigt allergen som kan ge allvarliga allergiska reaktioner. • Klagomål från boende kan resultera i inskränkningar i möjligheten att hålla djur/hästar - motverkar en livskraftig landsbygd. • En tillämpning av vedertagna skyddsavstånd får negativa konsekvenser för bebyggelsestruktur, näringsliv och landskapet i övrigt.

10. 1978 - Ridanläggningar 1/1978, Naturvårdsverket (200 m) 1982 - Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) 1983 - De allergiska barnen i samhället, Socialdepartementet (200 m) 1989 - Att förebygga allergi/överkänslighet, SOU 1989:76 (500 m) 1989 - Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) 1991 - Hälsoskydd, Socialstyrelsen (200 m) 1994 - Ridanläggningar, Kommunförbundet (200-500 m) 1995 - Bättre plats för arbete, Boverket (500 m) 1998 - studier vid Arbets- och miljömedicin, Stockholm (40-100 m) 2002 - studier vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala (250 m) Skärskådning av skyddsavstånd - men, med samma tröskelvärde som Stockholm: 100 m

11. Slutsats: Vi kan inte finna belägg för att så stora skyddsavstånd som ofta hävdas verkligen är motiverade när allergifrågan skall vägas mot andra intressen som gör sig gällande i planeringssituationen!

12. Ställningstagande: Kommunerna måste, i enlighet med det kommunala planmonopolet, ges möjlighet att göra lämpliga avvägningar i översiktlig och detaljplanering!

13. Media fattar intresse

14. Intressenter uttalar sig

15. Intressenter uttalar sig

16. Intressenter uttalar sig

17. Intressenter uttalar sig

18. Intressenter uttalar sig

19. en övervägande andel mycket positiva ansåg att materialet är användbart, efterfrågat och välbehövligt i planeringen såväl storleksindelning och föreslagna skyddsavstånd som bedömningsunderlag är relevant riktigt att Länsstyrelsen står för övergripande policy, medan kommunerna har den större lokalkännedomen en kommun delar inte uppfattningen att det finns fog för de föreslagna skyddsavstånden en annan kommun påpekar vikten av att underlaget är i paritet med lagstiftning och praxis Kommunerna tycker till

20. Naturvårdsverket avstod från yttrande med hänvisning till Boverkets sektorsansvar Jordbruksverket positiv till materialet som helhet, dock inga synpunkter på skyddsavstånd Socialstyrelsen positiv till allt utom avstånden - anser inte att det finns tillräcklig kunskap för så detaljerade regler Socialstyrelsen efterlyser kunskapsutveckling i samverkan Boverket betonar behovet av ett dylikt material, anser dock att materialet är att jämställa med Allmänt råd och därmed i strid med Bättre plats för arbete Boverket anser att text ur Bättre plats för arbete ska ersätta avsnittet med rekommenderade avstånd Boverket efterlyser ökad kunskap på området Myndigheterna tycker också!

21. karaktär på området, lantlig miljö/villabebyggelse antal hästgårdar samt deras lokalisering antal hästar, lokalisering av stall, bete, paddockar och planerade ridstigar gödselhantering, placering och utförande hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar och hur frekvent hagen används förhärskande vindriktning topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse förekomst/grad av näringsverksamhet redovisning av närboendes uppfattning/befintliga upplevelser av olägenhet Viktigast av allt är kunskap!

22. Mindre anläggningar med upp till tio hästar kommunerna bedömer lämpligt respektavstånd, Länsstyrelsen rekommenderar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse Medelstora anläggningar med 10 till 30 hästar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Utgångspunkt för avståndsbedömning

23. Stora anläggningar med 30 till 100 hästar minst 200 m från stall/gödsel och minst 100 m från utomhusvistelse viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Anläggningar med mer än 100 hästar (C-anläggningar eller större) minst 200 m från stall/gödsel och minst 200 m från utomhusvistelse mycket viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Utgångspunkt för avståndsbedömning

24. Tillämpning • Ökad samstämmighet i plan- och bostadssektionens handläggning av detaljplaner! • Gemensamt underlag för olika prövningar vid Länsstyrelsen! • Samsyn mellan Länsstyrelsen och kommunerna kring vilka riktlinjer som ska gälla! • Minska riskerna för ingripande från Länsstyrelsens sida enligt plan- och bygglagens 12 kap! • Främja det strategiska perspektivet i denna utvecklingsfråga!