Vi gör den goda resan möjlig

1. Vi gör den goda resan möjlig Med människan i centrum skapar Vägverket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv. Vägverket

2. Punkter • Allmänna trender • Närtidssatsning – medfinansiering • Åtgärdsplanering • Drift & underhåll - överlaster • Upphandlingar • Trafikverksutredningen Vägverket

3. Vägverket • Ca 2 900 anställda • Verksamhetsvolym ca 25 miljarder kronor • Vägverkets verksamhet 2009: • Fokusera på vägskötsel och framkomlighet • Skapa en säkrare trafik • Göra väghållningen mer energieffektiv • Åstadkomma mer för pengarna Vägverket 2014-09-13 Vägverket 3 3

5. Vägverket 2009

6. Vägbudget MSEK (prisnivå2009)

7. Närtidssatsning E4/E12 Umeå E4 Sundsvall 259 Södertörnsleden 55 Förbi Katrineholm 50 Mjölby – Motala Marieholmsleden Göteborg E6/155 Göteborgs hamn 40 Dållebo – Hester (Ulriceh.) E22 Sölve – Stensnäs E22 Hurva – Gualöv E6 Trelleborg – Vellinge Pågående objekt 322 Staa – Riksgränsen E4 Enånger – Hudiksvall 68 W länsgr. - Vallbyheden E18 Sagån – Enköping E18 Hjulsta – Kista E20 Norra Länken 73 Nynäshamn – Fors 51 S. Tvärleden Örebro 49 Stubbetorp – Gustavstorp E6 Norra Bohuslän 49 Skara – Axvall E20 Lundsbrunn – Holmest. E20 Tollered – Alingsås E45 Angeredsbron – Älvängen - Trollhättan Partihallsförbindelsen 31 Förbi Tenhult 34 St Aby – Glahytt 25 Eriksmåla – Boda 41 Veddige – Järlöv Tvärleden Osby – Markaryd ● ● ● ● Planerade projekt E4 Förbi Örnsköldsvik E4 Förbifart Stockholm E4 Norrtull – Kista 226 Huddingevägen – Tullinge E22 Förbi Norrköping E22 Förbi Söderköping E20 Förbi Hova E20 Alingsås – Vårgårda ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Vägverket

8. Avgiftsfinansiering – Motala, Sundsvall • E4 Sundsvall • Tillåtlighetsprövning pågår, vid beslut före sommaren kan fastställelse finnas i december och laga kraft före sommaren 2010 • Förberedande entreprenader kan starta sommaren 2010, upphand-ling av huvudentreprenaden hösten 2010 • Avtal om finansiering hos kommunen för slutligt godkännande • Kostnad: 3900 mnkr varav 1200 mnkr lån/avgifter 50 Mjölby – Motala • 2 av 3 arbetsplaner fastställda och överklagade • Upphandling hösten 2009 • Byggstart årsskiftet 2009/2010 • Avtal om finansiering hos kommunen för slutligt godkännande • Kostnad: 1800 mnkr varav 900 mnkr lån/avgifter

9. Avgiftsfinansiering – Marieholm, Ö-vik • E6/E45 Marieholmsleden • Tillåtlighetsprövning pågår, vid beslut före sommaren kan fastställelse finnas i december och laga kraft före sommaren 2010 • Förberedande entreprenader kan starta hösten 2010, upphandling av huvudentreprenaden vintern 2010/2011 • Avtal om finansiering är under utarbetande • Kostnad: 3500 mnkr varav 2300 mnkr lån/avgifter • E4 Örnsköldsvik • Objektet innefattar en tunnel genom Åsberget i Örnskölds-vik, förberedande diskus-sioner har påbörjats med kommunen • Arbetsplan kan finnas färdig 2011 och en byggstart vara möjlig 2013 • Kostnad: 600 mnkr som helt kan finansieras via lån/avgifter

10. Åtgärdsplaneringen handlar om: Samhällsnytta Ökat samspel mel-lan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort TillväxtFler jobb i fler och växande regioner KlimateffektivitetMinskad klimat-påverkan och ökad energi-effektivitet

11. Den trafikslagsövergripande statliga ramen för planeringsperioden uppgår till 417 mdr Den omfattar:

12. Tidplan 21 april – Preliminärt förslag till län, organisationer, internremiss trafikverk 11 maj – Synpunkter på preliminärt förslag till plan 15 maj – Synpunkter på MKB 10 juni – Styrgruppens förslag 30 juni – Generaldirektörernas förslag Augusti – Beslut i trafikverkens styrelser 1 september - Förslag till nationell plan till regeringen samt ut på remiss

13. Processen – så här arbetar vi • Trafikslagsövergripande, fyra trafikverk arbetar tillsammans med en gemensam plan. • Öppen process, samverkan och kontinuerlig dialog med regionala planupprättare (län etc), näringslivet och andra viktiga aktörer.

14. Samarbete med länen • Trafikverkens kontakter med de regionala planupprättarna samt olika organisationer sker på övergripande nivå via REGSAM, Referensgruppen för långsiktig planering och deltagande vid KEX (länens kommunikationsexperter) möten – samarbetet fungerar bra ! • Planeringsrådet har en central roll i ”dagliga” kontakten med länen på politisk och handläggarnivå. Planeringsrådet består av representanter för Vägverkets 7 regioner och Banverkets regionala direktörer. De håller i samarbetet med län, kommuner och andra externa intressenter liksom regional samordning med ansvariga för upprättande av länsplaner

15. Prioriteringskriterier • Uppfyllelse av de transportpolitiska målen • Nya mål kring funktion och hänsyn ger utslag i form av satsning på arbetspendling och klimat • Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen • Anpassning till budgetrestriktioner • Fyrstegsprincipen • Prioritet i regionala systemanalyser • Samhällsekonomisk lönsamhet • Samlad effektbedömning • Medfinansiering 15

16. Det här vill vi åstadkomma • Effektiva långväga godstransporter, i första hand på utpekat nät av stråk och noder • Fungerande arbetspendling, främst kring storstäderna • Flaskhalsar åtgärdas och problemen för dagens trafik löses

17. Detta har varit vägledande i planeringen • Drift och underhåll mycket högt prioriterat • Hög prioritet på mindre åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse • Stor del av investeringsramen till närtidssatsningen och pågående/beslutade objekt • Medel avsatta i ”marknadsanpassningspott” för att möta förändrad efterfrågan i framtiden • Begränsade möjligheter för nya namngivna objekt

18. Ram för Nationell plan 183,9 mdr SEK

19. Medel för prioriteringar * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart

20. ÅtgärdsområdeSektorsverksamhet • Kunskap, information och FUD • Expertstöd och förvaltning • Samhällsplanering – samverkan med aktörer • Personresor – samverkan med aktörer • Godstransporter – samverkan med aktörer

21. ÅtgärdsområdeMiljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets omgivningspåverkan Buller Landskap Vatten Förorenad mark Tätortsmiljöer

22. ÅtgärdsområdeTrimning och effektivisering för tillväxt och klimat Åtgärder för • öka andelen cykel • öka kollektivresande • ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i • en förstärkt kraftförsörjning till järnväg • en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan olika transportslag • att öka kapaciteten och kvaliteten

23. Drift och underhåll 2010-2021 Drift och underhåll med fokus på nytta för användarna Leveranskvalitet för resenärer och transportköpare

24. vägtyp 2021.

25. Effekter 2021 av drift och underhåll väg Möjligheten att bo på en plats och pendla till arbetet med rimliga restider bibehålls eller förbättras Genom minskade störningar och förbättrad trafikinformation Koldioxidminskning av drift och underhåll med ca 35 000 ton per år genom satsningar inom belagd väg, vägbelysning samt färjeverksamheten. Ökad statlig medfinansiering av enskilda vägar Antalet bullerutsatta människor minskar genom bullerdämpande beläggningar Robustare vägsystem som står emot klimatförändringarna bättre än idag Ett utpekat huvudvägnät för långväga gods som klarar 70 ton Jämnare standard på landsbygdsvägar vilket ibland medför viss försämring mot dagens standard Näringslivet får minskade kostnader tack vare bärighetssatsningar Det ackumulerade underhållsbehovet minskar något under planperioden

26. Vägverket

27. Exempel på lastens påverkan på vägen 10 ton 10 ton 13 ton 7 ton 20 ton motsvarar 2 ESAL 20 ton motsvarar 3,1 ESAL Nedbrytningseffekten ökar alltså med drygt 50 % om lasten omfördelas enligt ovan, utan att transportnyttan ökar Vägverket

28. Överlaster 20-30 % av tunga fordon är inte lagligt lastade Varför är det ett problem? • Orättvis konkurrens • Trafiksäkerhetsrisk • Onödigt slitage på vägarna, dvs ökat underhållsbehov med 100 – 300 Mkr / år Vägverket

29. Mätresultat 2008Stora variationer, omfattningen av överlaster minskar på flera platser, men ökar samtidigt på några. Sammantaget en liten minskning av överlaster 2008 jmf tidigare år • Fortsatta mätningar WIM på 14 platser i landet • Fortsatta stickprovskontroller av fordon på entreprenader • Forskningsprojekt pågår på KTH och Chalmers där försök skall göras med att dimensionera vägkonstruktioner från axellastspektra av verklig trafik. Vägverket

30. Anläggningsmarknaden Byggmarknaden 250 miljarder Ca 30 miljarder motsvarar ca 35 % Anläggningsmarknaden 85 miljarder VV och BV andel av anläggningsmarknaden Vägverket Lars Jacobsson VGu 2009 01 21

31. Vägverket Lars Jacobsson VGu 2009 01 21

32. Verktyg för effektiv ansvarsfördelning Verktyg för effektiv drivkraft Verktyg för effektivt samarbete Verktyg för specificering av produktkrav Verktyg för effektiv konkurrens Upphandlingsmodeller Entreprenadformer Ersättningsformer Samverkan Beskrivningsformer Upphandlingsformer Upphandling i Fokus 2007 Lars Jacobsson

33. Olika entreprenadformer Vägverket

34. Vägverket

35. Målbild 2010 • Totalentreprenader • med funktionella krav: • Drift som idag • Investering 1/3 del • Utökad samverkan: • Drift 100 % • Investering 50 % • Funktionsentreprenad: • Drift som idag • Investering 10st per år • Underhållsbeläggning 1/3 del Utvecklingen ger svar! Delmål Enligt strategi Kund- / Leverantörsstrategi KUL-strategi HKu 06 Lars Jacobsson Vägverket

36. Procentuell fördelning för upphandlade projekt fördelade på entreprenadform (jfr 2007 och 2008, antal resp varuvärde) Antal Vägverket 2009-01-16 VGu Lars J

37. Trafikverksutredningen Tydligare uppdrag – i stället för sektorsansvar (SOU 2008:128) De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden (SOU 2009:24) Effektivare transporter och samhällsbyggande – ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31)

38. Varför översyn och förändringar • Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden • Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen • Vi får allt mindre väg och järnväg för pengarna • Den statliga styrningen är otydlig • Det finns en potential till förbättringar och effektivare användning av statens medel • Ändrad förvaltningspolitik • Statens producerande roll har nästan upphört

39. De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden • Staten har som beställare av anläggningstjänster stor betydelse för marknadens funktionssätt och kan genom sitt agerande påverka marknadens produktivitetsutveckling och innovationsgrad • Statens agerande under den senaste årtiondena har gett ett mycket begränsat utrymme för att utveckla nya produktions-metoder och produkter • Anläggningsmarknaden har en mycket låg produktivitets-utveckling och innovationsgrad • Med stora prisökningar på insatsfaktorer har vi fått allt mindre väg och järnväg för pengarna

40. Beställarnas marknadsagerande under de senaste två årtiondena • Driftupphandlingar förhållandevis stabila och över tiden relativt homogena, alltid flerårskontrakt • Decentraliserat beslutsfattande med långtgående delegering vid upphandling av underhålls- och byggentreprenader, objekt för objekt, med förfrågningsunderlag som skiftar från gång till gång • Nästan bara utförandeentreprenader – alltid kombinerade med krav på start- och sluttider • Sena upphandlingar med krav på snabb start • Kontrakt med indexklausuler där beställaren tagit hand om entreprenörers och teknikkonsulters löneökningar och prisstegringar på insatsvaror

41. Förslagen till åtgärder • Standardisera förfrågningsunderlag och vidga kretsen av anbudsgivare • Handla upp så att tid ges för produktionsplanering – gör serieköp • Använd totalentreprenaden med långsiktiga åtaganden för utveckling och kostnadseffektivitet • Ta bort generella indexklausuler och värdesätt korta byggtider, tidiga idrifttagningar och små störningar • Utveckla kunskap om marknad och effektsamband

42. Perspektivförskjutningen i verkens planering Samhällsbyggande Transporter Infrastruktur

43. Den nya planeringsansatsen • Politisk dialog nationellt/regionalt om mål och ambitioner för att bidra till lösningar av viktiga politiska utmaningar • Kunskap om transportsystemets rådande funktionalitet i centrum • Trafikslagsövergripande synsätt • Åtgärdernas effektivitet styrande på valet – fyrstegsprincipen • Samlad funktion för sammanvägning och prioritering • Kortare processer och snabbare genomslag

44. Statligt åtagande – utredningens överväganden och förslag • Bidragsgivning till kollektivtrafikanläggningar bör på sikt upphöra • Väghållningsgränserna mellan statlig, kommunal och enskild väghållning bör ses över

45. Funktioner som behöver stärkas eller utvecklas • Formerna för den politiska styrningen (starkare regeringskansli och parlamentarisk beredning) • Den trafikslagsövergripande planerings- och avvägningsfunktionen (Trafikverk) • Den samlade förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet (Trafikverk) • Beställarfunktionen (Trafikverk) • Utvärderingsfunktionen (Utvärderingsfunktion knuten till VTI) • En funktion för fastställelse av generella ingångsvärden för den samhällsekonomiska kalkylen (KI)

46. Varför planering och förvaltning av transportsystem i samma organisation • Väsentligt att kedjan planering – genomförande - uppföljning hänger ihop • Höga kostnader för informationsutbyte mellan planerande enhet och genomförande enhet om planering och genomförande skiljs åt i olika organisationer • Den nya planeringsansatsen baseras på nära kontroll och ansvar för den faktiska funktionaliteten i transportsystemet

47. Motiven för ett gemensamt Trafikverk • Trafikslagsövergripande planering bör ge ökad effektivitet • Samarbete i transportsystemförvaltningen kan på sikt ge ökad effektivitet • Samordnade statliga beställarfunktioner bör ge ökad effektivitet • Samordnad administration bör ge ökad effektivitet • Den regionala närvaron – en ingång

48. Konsekvenser av ny organisation • Vägverket och Banverket läggs ned i samband med bildandet av Trafikverket • Samtliga uppgifter som Vägverket och Banverket för närvarande svarar för flyttas över till Trafikverket • SIKA läggs ned • Ansvaret för modellutveckling förs över till Trafikverket • Ansvaret för den officiella statistiken på transportområdet förs över till Transportstyrelsen • Rikstrafikens uppdrag på kollektivtrafikområdet samlas på Trafikverket • Funktioner hos LFV och Sjöfartsverket för den långsiktiga planeringen och för utpekande av sjöfartens riksintressen förs över till Trafikverket.

49. Vägverket