FÖRSKRIVARMetod

1. FÖRSKRIVARMetod För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara lika oavsett var man bor i länet” krävs att vi fastställer en metod för bedömning av hjälpmedelsbehov. • Det handlar om prioriteringar i flera olika nivåer. • Hur ska hjälpmedelsbehovet bedömas? • Bedömningen består av fyra steg. • Först när detta är klargjort bedöms om förskrivning ska ske Anna Frisk 2009-09-21

2. bedömningsnivåer Steg 1 ATT TÄNKA FRÅN ENKELT TILL KOMPLICERAT • Hjälpmedel ska förskrivas på ett för patienten funktionellt och för kommuner och landsting ekonomiskt effektivt sätt. För att komma fram till rätt hjälpmedel ska man börja med de enkla lösningarna och först därefter om dessa inte fungerar gå vidare till de mer komplexa. Steg 2 HUR ÄR BEHOVET PRIORITERAT • Förskrivaren bedömer i vilken aktivitet hjälpmedlet ska användas och kontrollerar därefter om det ryms i länets prioritering för hjälpmedel. • En mer basal och grundläggande aktivitet/behov ska prioriteras före en mer utåtriktad aktivitet Steg 3 ANGELÄGENHET/KONSEKVENS . EFFEKT/NYTTOBEDÖMNING Steg 4 BEDÖMNING AV UPPFÖLJNINGSBEHOV UTIFRÅN GENOMFÖRD MÅL- OCH RISKANALYS Anna Frisk 2009-09-21

3. Steg 2 . Prioriteringsnivåer för hjälpmedel Anna Frisk 2009-09-21 Hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är ändamålsenliga och meningsfulla Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, förflyttning, måltider, klädsel, relationer och vardagskommunikation. Hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas. Hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv i relation med sin omgivning och närmiljö. Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön.

4. Steg 3 ANGELÄGENHETSGRAD/KONSEKVENS Om hjälpmedlet inte förskrivs är brukaren i en situation som medför att en eller flera av villkoren under respektive nivå uppstår • 0. ingen risk för försämrad kroppsfunktion, aktivitetsbegränsning eller försämrad livskvalitet • 1. sannolikt ökad risk för aktivitetsbegränsning, försämrad livskvalitet, försämrad kroppsfunktion • 2. Svårigheter att genomföra aktivitet, inskränkt delaktighet, risk för försämrad kroppsfunktion, risk för betydande olägenhet • 3. Stora svårigheter att genomföra aktivitet och eller att vara delaktig, mycket låg livskvalitet, risk för betydande försämring av kroppsfunktion • 4. Grava inskränkningar av möjlighet till aktivitet och /eller delaktighet, extremt låg livskvalitet, risk för allvarlig skada, bestående men Anna Frisk 2009-09-21

5. Steg 3EFFEKT / NYTTA AV HJÄLPMEDLET Bedömning av på vilket sätt hjälpmedlet påverkar brukarens möjligheter till förbättrad • kroppsfunktion • aktivitet • delaktighet. Anna Frisk 2009-09-21

6. Effekt/Nytta – förbättring gällande genomförande av aktivitet Anna Frisk 2009-09-21

7. Effekt/Nytta – förbättring av kroppsfunktion Anna Frisk 2009-09-21

8. Effekt/Nytta – förbättring gällande ökad delaktighet Anna Frisk 2009-09-21

9. Steg 4NYTTJANDEGRAD Bedömning av hur ofta brukaren kommer att använda sitt hjälpmedel • 1. Någon ggr/år • 2. Varje månad • 3. Enstaka gång/vecka • 4. Flera ggr/vecka • 5. Varje dygn • 6. Flera ggr/dygn • 7. Varje timme • Hjälpmedlet kommer att användas: hela året viss del av året; när………………………………… Anna Frisk 2009-09-21

10. särskilt hjälpmedels beslut Anna Frisk 2009-09-21

11. Bedömning av uppföljningsbehov Utifrån genomförd mål- och riskanalys : Anna Frisk 2009-09-21