Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn - PowerPoint PPT Presentation

satsa p barns vardagsmilj er h lsofr mjande arbete f r flyktingbarn n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn PowerPoint Presentation
Download Presentation
Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn

play fullscreen
1 / 59
Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn
153 Views
Download Presentation
leslie-chang
Download Presentation

Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn Henry AscherMD, professor i folkhälsovetenskap, docent i barnmedicin, Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Barns och ungas uppväxtvillkor Malmökommissionen 2 mars 2012 Rosengrenska

  2. ”Omar”, 12 år Asylsökande från Irak Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren KNIV PÅ SIG!

  3. Hälsa och välbefinnande Det förflutna Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

  4. Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

  5. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Artikel 14.1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

  6. Bakgrund • Uppbrott — alla • Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld — många • Exponering för våld — många • Andra påfrestande erfarenheter — många • under flykten • under migrationsprocessen • ”Resettlement” — alla

  7. Livet före flykten

  8. Livet före flykten Förluster av anhöriga Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater Social misär

  9. Flykten

  10. Flykten Lång väg, lång tid Farofylld Farligt och underbetalt arbete Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp?

  11. Barn i asylprocessen Utlänningslagen: • Barn kan ha egna asylskäl • I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas • Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall. Praxis • 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)

  12. Barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet ålder — ensamkommande barn asylskäl — svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande

  13. Ensamkommande barn i asylprocessen Avvisning till konfliktområden enligt Dublinförordningen Trots avsaknad av anhöriga avsaknad av sociala nätverk avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen otillräcklig utredning av barnets asylskäl

  14. Asylpolitik och hälsa Säkerhet   Osäkerhet Hopp   Hot Förhoppningar   Verklighet Retorik   Praxis “Klimat av misstänkliggörande”

  15. Asylprocessen

  16. Hotet att skickas tillbaka • Psykisk hälsa ofta extremt dålig • Många gömmer sig

  17. Att leva som papperslös • Ovisshet, rädsla • Ingen möjlighet att påverka sin livssituation • Fattigdom • Beroende av andras välvilja • Psykisk ohälsa • Fysisk ohälsa • Osäkerhet om möjlighet till vård

  18. Barn som lever som papperslösa Föräldrar som mår dåligt Isolering Skolgång? ”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”

  19. Uppehållstillståndsärskild gömda och ensamkommande barn Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av — bortträngda tankar kommer http://solstickan.se/Global/Seminar_Summary_Children_living_in_hiding_web_FINAL.pdf http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11890

  20. Hälsa och välbefinnande Det förflutna Framtiden Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

  21. Hur går det på sikt?

  22. Hur går det på sikt? • Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) • Hans Keilson (Holland) • Dalianis-Karambatzakis (Grekland) • Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) • Edith Montgomery (Danmark) • Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten • Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

  23. Hälsofrämjande faktorer • Begriplighet • Hanterbarhet • Meningsfullhet ➔ Känsla av sammanhang(Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse

  24. Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad är viktigt för att må bra? • Föräldrar och familj • Skolan • Vänner och fritid • Ekonomi • Hopp om framtiden http://www.cergu.gu.se/Publikationer/

  25. Föräldrarnas betydelse • Anknytning • Omsorg och skydd • Förmedla KASAM •  TILLIT OCH TRYGGHET — BARNET •  DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN — FÖRÄLDRAR Vad händer vid hot och fara?

  26. Föräldrarnas betydelse • Slutsatser: • Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga föräldrar för sina barn • Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet • Motverka isolering genom stöd till att återskapa nya sociala nätverk • Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn

  27. Förskolans / skolans betydelse • Kunskap — i bred bemärkelse • Tillhörighet • Men även: • Struktur • Ingång till det svenska samhället • Viktiga vuxna •  ”Skolan/förskolan är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn” (Anders Hjern) Vad händer när skolan inte fungerar?

  28. Fritid och ekonomi • Tillhörighet, sammanhang • Vänner • Socialt nätverk • Ingång till det svenska samhället

  29. Framtidshopp • Behov av • identitet • tillhörighet • delaktighet, möjlighet att påverka sin situation • hopp Vad händer när alla vägar är stängda?

  30. Betydelsen av • Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”! • Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” — men också som resursstarka • Helhetsperspektiv

  31. Betydelsen av • Att återskapa trygghet och tillit • Bekräftelse • Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet • Skydd mot fattigdom och utanförskap

  32. http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdfhttp://www.allmannabarnhuset.se/data/files/Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf

  33. http://www.rch.org.au/gatehouseproject/

  34. http://www.rch.org.au/gatehouseproject/

  35. Samverkan, exempel Skola Elevhälsan Frivillig- organisationer Lokalsamhälle Barn Föräldrar Familj Barn hälsovård BUP Psykiatri Nätverk Socialtjänst Barnmedicin Primärvård

  36. Betydelsen av • Identifiera barn i behov av stöd på specialistnivå

  37. Vanliga hälsoproblem Posttraumatiskt stressyndrom Sömnproblem — invasiva mardrömmar — återupplevande Ångest Koncentrationssvårigheter Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Förlorad barndom — tidigt vuxenansvar Buksmärtor, huvudvärk, aptitlöshet Skuldkänslor — överlevnadsskuld Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

  38. Vanliga hälsoproblem Spädbarn Depression Regression Grava anknytningssvårigheter Småbarn Ångest Klängighet, kinkighet  undandragande, passiva Autism-liknande beteende Fixerad, repetitiv, tvångsmässigt lekmönster Förlust av lekförmåga Omvårdande, ansvarstagande

  39. Några slutsatser • Involvera barnen och ungdomarna! • Involvera föräldrarna! • Obs skolan • Skolan en central arena • Samverkan mellan institutioner, professioner och myndigheter • Mobilisera hela Malmö

  40. Vad kan vi göra? Bygga bra strukturer Samverka Utveckla indikatorer  fortlöpande utvärdering Tillräckligt många vuxna! Stöd till personalen! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran

  41. Betydelsen av långsiktiga breda satsningar • Bristdiskurs eller resursdiskurs? • Arbeta från en gemensam — och levande! — värdegrund • Arbeta kontinuerligt med bemötandefrågor • Betydelsen av mänskliga rättigheter

  42. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 —barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag… Artikel 3 —barns bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

  43. FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 —barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 —barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.