utilitarism bentham och mill n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Utilitarism: Bentham och Mill PowerPoint Presentation
Download Presentation
Utilitarism: Bentham och Mill

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 14

Utilitarism: Bentham och Mill - PowerPoint PPT Presentation


  • 131 Views
  • Uploaded on

Utilitarism: Bentham och Mill. Några normativa teorier. Pliktetik/deontologi (Kant): Vissa handlingar är absolut förbjudna. Rättighetsteorier (Locke): Människor har rättigheter som måste respekteras. Dessa rättigheter ger oss skyldigheter gentemot personer.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Utilitarism: Bentham och Mill


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
utilitarism bentham och mill
Utilitarism: Bentham och Mill

Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

n gra normativa teorier
Några normativa teorier

Pliktetik/deontologi (Kant): Vissa handlingar är absolut förbjudna.

Rättighetsteorier (Locke): Människor har rättigheter som måste respekteras. Dessa rättigheter ger oss skyldigheter gentemot personer.

Utilitarism (Bentham & Mill): En handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan.

Feministisk etik (Gilligan, Noddings): Omsorg och personliga relation snarare än opartiskhet och ”rättvisa.”

Dygdetik (Platon & Aristoteles): Eftersträva en viss karaktär (Vad för slags människa bör man vara)! Försöker inte primärt söka svar på frågan vilken handling som är rätt/fel.

Etisk egoism (Trasymachos): Maximera det goda för dig själv.

Institution enhet avdelning | Namn

vad r utilitarism
Vad är utilitarism?

Största möjliga lycka åt största möjliga antal (två saker att maximera – hur ska man maximera?)!

Grundtanke: Handla så att konsekvenserna blir de bästa.

Ingen handling är i sig rätt/orätt.

Huruvida en handling är rätt/orätt beror på konsekvenserna (jmf. pliktetik).

Institution enhet avdelning | Namn

vad ska maximeras
Vad ska maximeras?

Konsekventialism: Se till att konsekvenserna blir så bra som möjligt.

Vad är det som ska maximeras?

Det goda livet:

Hedonism (lycka, njutning)

Preferentialism (tillfredställelse av (intrinsikala) preferenser)

Perfektionism (kunskap, vänskap, självförverkligande)

Institution enhet avdelning | Namn

mills bevis
Mills bevis

The only proof capable of being given that an object is visible, is that people actually see it. The only proof that a sound is audible, is that people hear it: and so of the other sources of our experience. In like manner, I apprehend, the sole evidence it is possible to produce that anything is desirable, is that people do actually desire it. If the end which the utilitarian doctrine proposes to itself were not, in theory and in practice, acknowledged to be an end, nothing could ever convince any person that it was so. No reason can be given why the general happiness is desirable, except that each person, so far as he believes it to be attainable, desire his own happiness. This, however, being a fact, we have not only all the proof which the case admits of, but all which it is possible to require, that happiness is a good: that each person’s happiness is a good to that person, and the general happiness, therefore, a good to the aggregate of all persons (Utilitarism 234).

Institution enhet avdelning | Namn

problem med mills argument
Problem med Mills argument

Problem 1: Följer det från att vi önskar något något att det är önskvärt?

Problem 2: Även om Mills argument visar att vi önskar vår egen lycka är det svårt att se varför det följer att vi även skulle önska andras lycka.

Problem 3: Är det verkligen fallet att det enda vi önskar för sin egen skull är lycka?

Institution enhet avdelning | Namn

kan man m ta lycka
Kan man mäta lycka?

Bentham skiljer på följande dimensioner:

Intensitet

Varaktighet

Säkerhet/osäkerhet (dra ut en tand)

Närhet i tid (baksmälla)

Bentham: Analogi med pengar. Hur mycket skulle du vara beredd att betala för en viss njutning? (Inter/interpersonellt problem: vi värderar pengar olika).

Mer övergripande problem: Är det verkligen rimligt att hålla på och kalkylera på detta sätt överhuvudtaget?

Institution enhet avdelning | Namn

riktighetskriterium eller beslutsmetod
Riktighetskriterium eller beslutsmetod

Ska vi verkligen använda oss av utilitarismen (och beräkna nyttan) i varje konkret situation? Det verkar väl högst orealistiskt.

Mill: The answer to the objection is, that there has been ample time, namely, the whole past duration of the human species. During all that time mankind have been learning by experience the tendencies of actions; on which experience all the prudence, as well as the morality of life, is dependent.

Riktighetskriterium: Säger vad som gör en handling rätt/fel.

Beslutsmetod: Säger hur vi ska gå tillväga för att avgöra hur vi ska besluta oss för att handla (Utilitarismen själv eller tumregler av något slag).

Institution enhet avdelning | Namn

spelar avsikten n gon roll
Spelar avsikten någon roll?

Huruvida en handing är rätt/orätt beror på konsekvenserna: Avsikten är i detta avseende irrelevant.

Rätt, men ont uppsåt – kan vara på plats att klandra mig (givet att det skulle ha bra konsekvenser).

Fel, men gott uppsåt – kan vara på plats att inte klandra mig eller till och med prisa mig (givet att det skulle ha bra konsekvenser).

Institution enhet avdelning | Namn

kvalitet eller kvantitet
Kvalitet eller kvantitet?

Bentham: ”Prejudice apart, the game of push-pin is of equal value with the arts and sciences of music and poetry” (The Rationale of Reward).

Mill: ”To suppose that life has … no higher end than pleasure – no better and nobler object of desire and pursuit – they designate as utterly mean and groverling; as a doctrine worhty of swine” (Utilitarianism).

Kvantitativ form av hedonism: Alla njutningar är lika värdefulla.

Kvalitativ form av hedonism: Vissa njutningar mer värdefulla.

Institution enhet avdelning | Namn

r mill hedonist
Är Mill hedonist?

Mills test: ”Of two pleasures, if there be one to which all or almost all who have experience of both give a decided preference, irrespective of any feeling of moral obligation to prefer it, that is the more desirable pleasure” (Utilitarianism).

"it is better to be a human dissatisfied than a pig satisfied; better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied. And if the fool, or the pig, is of a different opinion, it is because they only know their own side of the question” (Utilitarianism).

Förklaringen till att vi föredrar de högre njutningarna verkar vara något annat än själva njutningen. ”If (a pleasure) is better because it is nobler, then we have introduced nobility as an independent value” (A. Ryan, J.S. Mill, p. 111)

Institution enhet avdelning | Namn

faktiskt eller f rv ntad nytta
Faktiskt eller förväntad nytta

Vad ska maximeras:

Total (faktiskt nytta): En handling är rätt om den faktiska nyttan maximeras.

Förväntad nytta: En handling är rätt om den förväntade nyttan maximeras.

Förväntad nytta: ett exempel:

Situation med två handlingsalternativ H1 och H2

H1: -1 (fullständig säkerhet)

H2: 95%/200 (190)

5%/-1000000 (50000)

-50000+190=-49810

Institution enhet avdelning | Namn

handlings eller regelutilitarism
Handlings- eller regelutilitarism

Handlingsutilitarism: En handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan.

Regelutilitarism: En handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan.

En handlingsutilitarist ser bara till en individuell handlings konsekvenser.

En regelutilitarist, å andra sidan, ser inte till en individuell handlings konsekvenser, utan till nyttan av en regel eller princip.

Institution enhet avdelning | Namn

problem med utilitarismen
Problem med utilitarismen

Utilitarismen är inte möjlig att tillämpa: Hur avgör vi huruvida en handling är rätt/fel? Ger utilitarismen någon vägledning?

Är utilitarismen inte alldeles för krävande? Måste vi verkligen offra oss för nyttan?

Riskerar inte utilitarismen att tillintetgöra andra viktiga värden (kärlek, vänskap)?

Lyckomonster och motbjudande slutsatsen.

Institution enhet avdelning | Namn