Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020 - PowerPoint PPT Presentation

slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020 PowerPoint Presentation
Download Presentation
Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020

play fullscreen
1 / 66
Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020
102 Views
Download Presentation
kenneth-rice
Download Presentation

Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Välkommen till ”RUS” Kick-Off Regional utvecklingsstrategi 2014-2020 Information om processen, arbetsgrupperna och viktiga dokument kommer att finnas samlade på www.rus2014.se

  2. 10:00 Inledning - Anna Petersson Introduktion till dagen – Göran Hallin, Kontigo 10:10 Den regionala utvecklingsstrategin – Thomas Westerberg 10:20 Förväntningar på arbetsgrupperna – Niklas Gandal 10:30 Behovet av att mäta resultat – Daniel Levisson 10:40 Regionens nuläge – Anna Norin 11:05 Viktigt i gruppernas arbete – Europa 2020 och Västerbottens läns utvecklingsstrategi Flernivåstyre: Peter Hedman, Jenny Mozgovoy Smart tillväxt: Anders Almberg Hållbar tillväxt: Malin Lagerwall - Tyréns Inkluderande tillväxt: Ewa-Kristina Sandgren - Genusakuten  12:00 Lunch 13:00 Arbete i grupperna 14.30 Återsamling 15:00 Fika Program

  3. Den regionala utvecklingsstrategin i ett nationellt och EUropeiskt sammanhang Thomas Westerberg

  4. Förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete 7 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. 8 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länen. 9 § I det regionala utvecklingsprogrammet ska mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet anges. Programmet ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering. 10 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer.

  5. RUS Sveriges nationella innovationsstrategi HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT NATIONELL STRATEGI FÖR REGIONAL TILLVÄXT EUROPA 2020 HORIZON 2020 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK ÖSTERSJÖSTRATEGIN STRUKTURFONDER

  6. Regionala myndigheter LST Näringsliv Universitet VLL Civila samhället Kommun C Regionförbund Kommun A Kommun B Nationella myndigheter STRATEGI FÖR REGIONAL UTVECKLING

  7. Förväntningar på arbetsgruppernaNiklas Gandal

  8. För att konkretisera • För att nå ut bredare • För att skapa ett gemensamt ägande Varför arbetsgrupper?

  9. Identifiera och involvera intressenterna Förhålla sig till integrerade teman och de andra gruppernas arbete Sammanställa förslag till mål, prioriteringar och insatser - Levereras senast den 15 februari 2013 Vad förväntas av arbetsgrupperna?

  10. Integrerade teman i processen 1: Jämställdhetsintegrering 2: Flernivåstyre 3: Smart specialisering 4: Den demografiska utvecklingen 5: Fysisk planering 6: Mångfald

  11. Vad förväntas av arbetsgruppsmedlemmen? 1: Bidra med kunskap och perspektiv 2: Föra in kunskap från det egna nätverket 3: Föra ut arbetsgruppens diskussioner och slutsatser på hemmaplan - Fokusera på det regionala mervärdet!

  12. Att mäta utvecklingDaniel Levisson

  13. Genom att tydliggöra Målen problematiseras Prioriteringar och Insatser Ett sätt att förtydliga vad som verkligen är viktigt Tvingas till konkretisering • En RUS där strategierna genomförs och följs upp Om att mäta utveckling

  14. SSpecifika eller precisa – målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi förstår vad som avses MMätbara – målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överrens om huruvida de är uppnådda eller inte AAccepterade eller förankrade – målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse RRelevanta – målen bör vara relevanta i förhållande till motivet för insatsen TTidssatta – det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda Att arbeta med SMARTa mål

  15. Mål – Prioritering - Insats Aktivitet / Insats Resultat / Prioritering Mål

  16. Regionens nuläge Tillgänglig på www.rus2014.se

  17. Europa har haft sämre tillväxt USD, 2000 års priser Källa: World Bank Smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa ●sysselsättning ● forskning ●utbildning ● fattigdomsminskning ● klimat ● energi

  18. Utmaningar ●demografi ● urbanisering ●tillväxt ● klimat

  19. Utmaningar Demografisk utmaning i mindre kommuner… Andelen som ska försörja hela befolkningen minskar Stora pensionsavgångar och små ungdomskullar innebär brist på arbetskraft Brist på kvinnor i barnafödande ålder Källa: Konjunkturläge Västerbotten, våren 2012

  20. Utmaningar …och i större kommuner Utflöde av unga människor efter avslutade studier Andelen som ska försörja hela befolkningen minskar Stora ungdomskullar kommer samtidigt ut på arbets- och bostadsmarknaden

  21. Utmaningar Ökande urbanisering Hög befolkningskoncentration i norra Sveriges FA-regioner Befolkningskoncentrationen har ökat i alla FA-regioner mellan 2000 och 2010 (utom Jokkmokk) Samtidigt ökar inflyttningen till städer: Umeå +10,5% Stockholm +12,7% Peking +44% Mellan 2000 och 2010 Källa: Regional tillväxt, Tillväxtanalys

  22. Utmaningar Europa, en liten kontinent som förväntas minska Källa: Förenta Nationerna, 2006

  23. Utmaningar Förutsättningar för tillväxt i Västerbotten SEK, miljarder Tillväxt +90% sedan 1993 Real tillväxt +34% sedan 1993

  24. Utmaningar BRP i länet relativt andra delar av Sverige Relativt låg privat tjänsteproduktion Relativt hög varuproduktion och offentlig verksamhet Mindre privat tjänstesektor i Västerbotten än de flesta jämförda regionerna Sektorns andel av bruttoregionprodukten 2009 i länet relativt samma andel i andra delar av Sverige. Värde >100 innebär att sektorn är större i Västerbotten, värde<100 att sektorn är mindre i Västerbotten.

  25. Utmaningar Globala miljöproblem utmaning för tillväxt Kolutsläpp per energienhet BRP per invånare Energi-intensitet Befolknings-storlek Växthusgasutsläpp När målen är minskade växthusgasutsläpp, ökande befolkning och positiv ekonomisk tillväxt krävs minskad användning av icke-förnybara energikällor och minskad energiintensitet

  26. Målen Svenska målen för EU2020 ●sysselsättning ●utbildning ● utanförskap ● forskning ● klimat ● energi

  27. EU 2020 sysselsättning Andelen sysselsatta ska öka till väl över 80% till år 2020 Lägre andel sysselsatta bland kvinnor och betydligt lägre bland utrikesfödda

  28. EU2020 utbildning Andelen som går ut gymnasiet ska öka till över 90% till år 2020*

  29. EU2020 utbildning Andelen 30-34 år som har en eftergymnasial utbildning ska vara minst 40-45% år 2020*

  30. EU2020 utanförskap Andel 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020 Andel 20-64 år som varken förvärvsarbetar eller studerar Det saknas data för långtidsarbetslösa och långtidssjukrivna Underskattar omfattningen

  31. EU2020 FoU Andel av BRP som går till FoU ska vara minst 4% Västerbotten lägre än storstadsregionerna men högre än övriga

  32. EU2020 klimat Växthusgasutsläpp ska minska med 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer Ton/år Största källan till utsläpp har ökat Största minskningen inom energiförsörjning Användning av fluorerande gaser Västerbotten -6% Riket -9%

  33. EU2020 energi Energiintensiteten* ska minska med 20 procent från 2008 (MWh/miljoner SEK) Förändringen sedan 1995 ska upprepas Något högre energiintensitet än riket

  34. EU2020 energi Andelen förnybar energi ska vara minst 50% av totala energianvändningen Andel förnybart: 1990 ca 63% 2009 ca 66% Total energiproduktion i Europa Skift mot ökad andel fjärrvärme

  35. Instrument Regionala utvecklingsstrategin/regionala tillväxtprogrammet (RTP) ●regionala mål ●tillväxtarbete

  36. Regionala mål/tillväxtarbete EU2020 EU-finansiering Nationella strategier Nationella anslag RUS/RTP Regional/lokal medfinansiering Projekt som en del av det regionala tillväxtarbetet

  37. Regionala mål/tillväxtarbete Beviljade medel mot olika prioriteringar Mest medel till innovativa miljöer Många gränsöverskridande projekt SEK, miljoner Projekt som genomförts helt eller delvis i Västerbotten har totalt beviljats 6,3 miljarder 2007-

  38. Vad blir prioriteringarna i Västerbotten fram till 2020?

  39. FlernivåstyrePeter Hedman

  40. FlernivåstyreVad ska vi göra och varför? • Vi ska utveckla flernivåstyre i RUS! • Vi får bättre effekt av våra ”utvecklingsverktyg” om vi arbetar fokuserat och samordnat utifrån våra lokala och regionala förutsättningar!

  41. Vad är flernivåstyre? • EU har under de senaste 10-20 åren arbetat för att utveckla flernivåstyre (multi level governance) för att involvera de olika nivåerna. • Flernivåstyre är en statsvetenskaplig teori som härrör från studier av EU:s politiska processer, i synnerhet arbetet med EU:s strukturfonder. • Styrform som omfattar dels aktörer på olika nivåer: lokal, regional, nationell och EU, dels offentliga, privata och ideella aktörer. • Vi vill utveckla flernivåstyre ”i praktiken“!

  42. Hur utvecklar vi flernivåstyre? • Kommissionsuppdrag att utveckla metoder för implementering av flernivåstyre i Östersjöstrategin • Pilotlän – utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken • Flera projekt som genomförs av olika aktörer • Flernivåstyre i RUS-arbeteta) alla grupper ska ”tänka” flernivåstyreb) alla grupper ska vara flernivåbaseradec) kompetensutveckling för gruppledare och seminariedag för alla grupper under våren • Vi tillhandahåller processtöd!

  43. Hur ”tänka” flernivåstyre? • Stärkt dialog med fler aktörer i flernivåsystemet- Vilka insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå påverkar vår regionala utveckling och hur de kan samordnas och förstärkas? - Vilka myndigheter och aktörer på olika nivåer ska delta i den utvecklade dialogen? • Från samverkan till samhandling i flernivåsystemet- Hur utvecklar vi gemensam kunskap, analys, målbild, uppföljning och lärande hos berörda aktörer?- Hur samordnar vi planeringen och genomförandet? • Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet- Hur stärker vi förutsättningarna för det regionala och lokala ledarskapet?

  44. Smart tillväxtAnders Almberg

  45. Smart tillväxt Överordnade mål Höja sysselsättningsgraden från 69% till minst 75% Investera 3% av BNP i FoU 20/20/20 målet skall uppnås Minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid från 15% till 10%, öka andelen 30-34 år med högre utbildning från 31% till minst 40% Minska andelen EU-medborgare som lever under fattigdomsmålet med 25% Hållbar tillväxt Tillväxt för alla Innovation ”Innovationsunionen” Utbildning ”Unga på väg” Ett digitalt samhälle ”En digital agendaför Europa” Klimat, energi och miljö ”Ett resurseffektivt Europa” Konkurrenskraft ”Industripolitik för en globaliserad tid” Sysselsättning och kompetens ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen” Fattigdomsbekämpning ”Europeisk plattform mot fattigdom”

  46. Smart tillväxt • Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt. • Slutsats: Vi måste framförallt agera på tre områden 1) Innovation 2) Utbildning och livslång lärande 3) Det digitala samhället

  47. Tre sammankopplade processer

  48. Innovationsunionen • Ett av sju flaggskeppsinitiativ, med ambitionen att öka Europas konkurrenskraft genom ett strategiskt tillvägagångssätt för innovation och forskning, innehållande fokus på; • tillväxt och jobbskapande • fortsatt hög europeisk levnadsstandard • att lösa våra stora samhällsutmaningar. För att uppnå Innovationsunionen: • fortsatta och ökande investeringar i utbildning, forskning och IT • bättre länkning av innovationssystem i MS och EU • utbildningssystemet behöver moderniseras mot excellens i världsklass • fri rörlighet för forskare och innovatörer behöver realiseras inom EU • Uppföljning genom att mäta investeringar i FoI som procent av BNP ( Svenskt mål 4 %) samt genom indikatorer (andelen snabbväxande innovativa företag)