1 / 26

Överlever svenskan trycket?

Överlever svenskan trycket?. Kronoby Folkhögskola Söndag 16.11.2008. Johan Häggman. Kabinettsmedlem för kommissionär Leonard Orban, kommissionär för flerspråkighet. Vad kan EU göra för svenskan i Finland?.

keiki
Download Presentation

Överlever svenskan trycket?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Överlever svenskan trycket? Kronoby Folkhögskola Söndag 16.11.2008

  2. Johan Häggman Kabinettsmedlem för kommissionär Leonard Orban, kommissionär för flerspråkighet.

  3. Vad kan EU göra för svenskan i Finland? • Språkpolitiken hör till medlemsstaternas kompetensområde. Även språkpolitiken gällande regionala och minoritetsspråk. • EU kan befrämja minoritetsspråk finansiellt, genom att bevilja projektpengar. • EUs alla program är idag öppna för regionala och minoritetsspråk.

  4. Vad kan EU göra för svenskan i Finland? • Ett ständigt kompromissande. Minsta gemensamma nämnare bland EUs 27 medlemsstater. • EU kritiserar sällan en medlemsstat. • Katalanska, baskiska, galicisiska och walesiska har blivit ko-officiella språk. Dvs EU har idag 23 officiella och fyra semi-officiella språk. • NPLD, nätverket för språklig mångfald.

  5. Vad kan Europarådet göra för svenskan i Finland? • Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk. • Sanktionera länder som undertecknat och ratificerat stadgan, 17 av EUs 27 medlemsstater, bl a Finland. • EU hänvisar i sina dokument till Europarådets stadga.

  6. Svenskan i Finland • Anspråkslösheten är både vår svaghet och styrka i ett europeiskt perspektiv. • Styrka för att vi kan framstå som “best practice”. Vi faller EU i smaken. • Svaghet för att svenskan är det enda regionala- eller minoritetsspråk som går tillbaka.

  7. Svenskan i Finlands bedrövliga situation i Europeisk jämförelse. • Varför växer inte svenskan i Finland som andra stora minoritetsspråk gör? • Det räcker inte med lagstiftning. Språket måste befrämjas.

  8. Minoritetsspråk som ökar • Katalanska, baskiska, walesiska, iriska och tyska i Sydtyrolen. På senare tid ökar även galiciskan • Scots och Ulster Scots. • Tyska i Danmark, danska i Tyskland

  9. Minoritetsspråk på tillbakagång • Svenskan i Finland. • Minoritetsspråken i Grekland och Frankrike.

  10. Katalanskan • Antalet som talar katalanska har ökat med över 1 miljon sedan Francos död. • Skolelever med katalanska som modersmål har ökat från 26,6 % år 1993 till 34,1 % 2000 och förväntas utgöra 41,1% år 2026 • Samtidigt antas andelen elever som enbart talar spanska minska från 16,7% år 2000 till 7,2% 2026

  11. Katalanskan • 1993 använde 40% av Kataloniens befolkning katalanska i brev, mot endast 25 % 1978. • Andelen som talar katalanska med polisen har samtidigt ökat från 38% 1978 til över 50 % 1993. • På Balearerna har ökningen varit betydigt mindre, detta främst pga en stor invandring från fastlandet. Andelen som kan skriva katalanska har ökat från 22% (1993) til 31,1 % (1998).

  12. Baskiskan • 25% av Baskiens befolkning talar baskiska, 75% av befolkningen som är under 25 år. • Efter Francos död kunde knappt 100.000 personer baskiska, idag talar över 700.000 baskiska flytande. • Antalet baskisktalande ökar i spanska Baskien och Navarra, medan det minskar i franska Baskien.

  13. Baskiskan • Allt färre enspråkigt spanska i Baskien. • Som i Katalonien, föräldrarnas modersmål är spanska medan barnens är baskiska. • Baskiskan erövrar nya områden geografiskt, snabb ökning i städerna Bilbao, Vitoria och San Sebastian, trots en allt större invandring från Balkan, Magreb och Sydamerika.

  14. Walesiskan • Antalet som talar walesiska har ökat från 508 000 (18,7%) 1991 till 582 000 (20,8%) 2001, en ökning med 74 000 personer. • I åldersgruppen 5-14 år är ökningen ännu större, från 26 % 1991 till 40,6% 2001. Bland dem som är över 45 år har andelen som kan Walesiska minskat.

  15. Walesiskan • Antalet hushåll där minst en person talar walesiska har ökat från 26.4% (1991) till 28.2% (2001). • Barnens språk är walesiska i 56.9% av fallen där faderns språk är walesiska (49,6%,1991) och i 65.4% av fallen då moderns språk är walesiska (58.8%, 1991). • Walesiskan ökar trots en stark invandring, från resten av Storbritannien och övriga världen.

  16. Tyskan i Sydtyrolen • Andelen tyskspråkiga har ökat sedan 1960 och andelen italienskspråkiga har minskat i samma takt. • Vissa kommuner har aldrig varit så tyska som de är idag. • Proporzsystem som favoriserar den tysktalande befolkningen.

  17. Svenskan i Finland • Det enda av de stora minoritetsspråken som gått tillbaka sedan 1970-talet. • Antalet svenskspråkiga har minskat från 354 000 1940 till 290 000 år 2002. • I procent från 14,3% 1880 till 5,6% 2002. • Sedan 1970 har svenskarna minskat med drygt 13 000.

  18. Svenskan i Finland • Minskningen har varit ännu mer dramatisk i städerna. • Helsingfors från 19,0 % 1950 till 6,3% 2002. • Esbo från 43,0% 1950 till 9,0% 2002. • Vasa från 40,4% 1950 till 25,2% 2002. • Borgå från 56,9% 1950 till 33,5 2002. • Kan inte enbart förklaras med ökad inflyttning.

  19. Svenskan i Finland • Omvänd åldersstruktur jämfört med de andra minoritetsspråken, med smal bas. • De största åldersgrupperna är 55-59 och 50-54. • Få svenskspråkiga i åldersgruppen 0-4 • Dyster framtid?

  20. Orsaker och förslag till lösningar • Territorium • Utbildning • Image/status • Positiv diskriminering • Vi måste värva finskspråkiga och invandrare. • Stärk den svenska identiteten

  21. Territorium • Lättare att försvara ett minoritetsspråk i ett klart avgränsat område. • Regionen står för fiolerna. • Använder regionens historiska status som argument för språkets särställning. • Skyltning först på baskiska/valencianska, sedan på engelska och sist på spanska på Bilbaos och Valencias flygfält. • För sent med territoriell autonomi i Svenskfinland.

  22. Utbildning • Satsa på skolor på minoritetsspråket. T ex språkskolor, språkbad etc • Uppmana majoriteten att lära sig minoritetsspråket. I Katalonien måste även de spanskspråkiga gå i skola på katalanska. • Lär invandrare minoritetsspråket, som i Bilbao eller Palma.

  23. Image och status • Ungdomen är språkets framtid. Fram till 35 möjligt att påverka valet av språk enligt walesisk studie. • Katalanskan talas i större utsträckning av unga sedan imagen förbättrats. • Befrämja språket med projekt.

  24. Image och status • Med rockmusik och fotbollsstjärnor i Wales • Pontenasondas i Galicien • Hype, Pumpa på, Stafettkarnevalen, Popkalaset och Radio Extrem i Finland.

  25. Positiv diskriminering • Minoritetsspråket har svårare förutsättningar och bör därför stödas. • Förekommer i någon form i så gott som alla europeiska länder utom i Grekland, Frankrike, Slovakien och Lettland. • T ex i Bryssel har lärarna i flamländska skolor högre lön än i franska.

  26. Tack! Tack för inbjudan och uppmärksamheten

More Related