1 / 25

Dagens bruknings-praxis Vad behöver ändras?

Dagens bruknings-praxis Vad behöver ändras?. Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen. Kväveläckage. Klimatgaser. Fosforläckage. Vilka problemområden har vi?. Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem. Bördighet.

jyotika-surya
Download Presentation

Dagens bruknings-praxis Vad behöver ändras?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Dagens bruknings-praxisVad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen

  2. Kväveläckage Klimatgaser Fosforläckage Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Bördighet

  3. Vad kan vi göra?Kväve och fosfor • Handelsgödsel • Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet • Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta • Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete • Stallgödsel • Spridningstidpunkt, vår bättre än höst • Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning • Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra • Utfodring • Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering • Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete

  4. Gödslingsintensitet, växttillgängligt kväve i stall och handelsgödsel Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

  5. Gödslingsintensitet för de tre största grödorna Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

  6. Fosfor och gödslingsintensitet Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

  7. Åtgärder kväve och fosfor före och efter medlemskap i Greppa Näringen • Använd de hjälpmedel som finns för att hitta rätt giva • Kvävesimulatorn- optimerar kvävegivan utifrån skörd och priskvot (kvävepris/avräkningspris på spannmålen) • Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik • Precisionsodlingsteknik

  8. +41 kg/ha -23 kg/ha Växtodlingsgårdar och kvävebalans Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha

  9. Växtodlingsgårdar Kväve in

  10. +54 kg/ha -30 kg/ha Mjölkgårdar och kvävebalans Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha

  11. Vad kan vi göra?Kväve och fosfor • Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete • Stallgödsel • Spridningstidpunkt, vår bättre än höst • Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare • Anpassa till markkartan, fördelning till grannar • Utfodring • Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering • Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport • Handelsgödsel • Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet • Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta

  12. Vad kan vi göra?Kväve och fosfor • Stallgödsel • Spridningstidpunkt, vår bättre än höst • Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare • Anpassa till markkartan, fördelning till grannar • Utfodring • Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering • Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport • Handelsgödsel • Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet • Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta • Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

  13. StallgödselstatistikStatistiska Centralbyrån (SCB)Gödselmedel i jordbruket 2010-2011

  14. Produktions-områden ÖN NN MSK GSK SS GNS GMB GSS

  15. Vanligaste gödselslaget?

  16. Gödseltyp utifrån djurslag

  17. Lagringskapacitet • NÖT: • ca 85% kan lagra flytgödseln minst 8 mån • Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån • GRIS: • 98% kan lagra gödseln minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån LAGSTIFTNING har antagligen styrt detta

  18. Spridningsteknik för flytgödsel 2010-2011 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1002

  19. Spridningsteknik utifrån gröda 2010-2011 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

  20. P-balans – Greppa Näringenca 1500 balanser från växtodlingsgårdar borde vara P-AL-klass kg underskott/överskott per ha verkligheten

  21. borde vara P-balans – Greppa Näringenca 2 000 balanser från mjölkgårdar verkligheten P-AL-klass kg underskott/överskott per ha

  22. Åtgärder kväveutlakning-procentuell skillnad före och efter medlemskap i Greppa Näringen

  23. Vad kan vi göra?Kväve och fosfor • Stallgödsel • Spridningstidpunkt, vår bättre än höst • Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare • Anpassa till markkartan, fördelning till grannar • Utfodring • Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering • Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport • Handelsgödsel • Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet • Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta • Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

  24. Åtgärder kväveutlakning- procentuell skillnad före och eftermedlemskap i Greppa Näringen

  25. Vad kan vi göra?Kväve och fosfor • Stallgödsel • Spridningstidpunkt, vår bättre än höst • Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare • Anpassa till markkartan, fördelning till grannar • Utfodring • Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering • Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport • Handelsgödsel • Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet • Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta • Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete

More Related