Anknytning i förskolan – vikten av trygghet för utveckling lek och lärande

1. Anknytning i förskolan – vikten av trygghet för utveckling lek och lärande Tillgänglighetskonferens Örebro 2013 05 07 fil. dr. speciallärare birthe.hagström@telia.com

2. Förskola för alla Det är en skillnad mellan förskola för små barn och för lite äldre barn Det är en skillnad för förskola för barn som får sina omsorgsbehov tillgodosedda i hemmet och barn som behöver kompensation

3. Hur förskolan organiseras och planeras har betydelse för alla barn Ca 80 % av Sveriges barn mellan 1-2 år är på förskola. Läroplan för förskolan Omsorg och lärande Barn kan vara på förskolan i fem år, fem dagar i veckan!

4. Viktiga personer inom anknytningsforskningen • John Bowlby vad betyder separationer • Mary Ainsworth olika anknytningsmönster • Mary Main representationer av anknytningserfarenheter + många samtida forskare

5. Anknytningsbeteende Aktiveras vid fara eller hot om fara I den trygga anknytningsrelationen lär sig barnet känna igen olika känslor hos sig själv Successivt utvecklas en självreglering

6. Förälderns (och pedagogens) omsorgsförmåga påverkar anknytningen Anknytning skapas i vardagens återkommande situationer Av barnets erfarenheter av fysisk närhet, skydd och känslomässig reglering bildas mönster i beteendet Små barn kan knyta an till mellan 3-5 personer Anknytningsmönstret är relationsspecifikt och barnet utvecklar en hierarki mellan sina anknytningspersoner Anknytningen blir ett ”psykologiskt band” och påverkar föreställningar om oss själva och om relationer till andra

7. Anknytningsmönster Trygg anknytning - söker närhet vid fara, väljer lek och utforskande när det är lugnt Otrygg/undvikande anknytning – söker inte närhet trots att fara hotar Otrygg/ambivalent anknytning – söker närhet trots att ingen fara hotar Desorganiserad anknytning – inget organiserat mönster

8. Under hela dagen på förskolan är pedagogen en viktig anknytningsperson En förutsägbar dagsrytm Tydliga övergångar Att finnas fysiskt och känslomässigt på plats Att uppmärksamma, försöka förstå och reglera de känslor som väcks

9. Alla små barn (och även många äldre) behöver hjälp av pedagogen att reglera de känslor som väcks Vad rör sig i ditt lilla huvud? Tillskriver barnet en vilja/mening med sitt agerande Visar vad barnet känner med hjälp av mimik, gester, ord och röstläge Via återkommande situationer då barnet får hjälp att förstå de känslor som väcks tränar de sig på att själv handskas med dem och att successivt förstå andras känslor

10. Under leken är pedagogens närvaro central Pedagogen är en trygg bas d.v.s. fysiskt och känslomässigt på plats Skapa lekro Inspirera och sätta igång leken Hålla ihop och värna om barnens koncentration

11. En del barn behöver särskilda insatser över lång tid Tillräckligt god omsorg över tid för att utveckla en trygg anknytning till en pedagog på förskolan Hjälp med affektregleringen Hjälp att etablera kontakt, samspel och relationer med vuxna och med barn Stöd i samvaro och lek med andra barn

12. Kompletterande anknytningsperson – ett projekt riktat till barn i behov av långsiktigt stöd Kalle, tre år och tio månader Anna, tretton månader Per, tre år Anja, 14 månader

13. Fortbildning för pedagoger Anknytningsteori Självutveckling Affektteori Studiecirkel – en gång i månaden Handledning – varannan vecka

14. Modell för dagligt arbete – att vara fysiskt och känslomässigt på plats En primär och en sekundär anknytningspedagog En tydlig och återkommande dagsrytm Barnen är indelade i smågrupper utifrån utvecklingsnivå Vara uppmärksam på och försöka förstå de känslor barnet uttrycker och reglera de känslor som väcks Lyhörd för barnets behov av trygghet och utforskande Vara stödjande i kontakt, samspel och lek

15. Vart skall det leda? Att barnet via en kontinuerlig och trygg omsorgsgivare på förskolan utvecklar en tillit som möjliggör för barnet att tillsammans med andra barn tillgodogöra sig det förskolan erbjuder - att söka hjälp och tröst vid behov - att uttrycka och succesivt förstå känslor, uttrycka behov och åsikter - att kunna vara tillsammans och leka med andra barn - att känna lust och förväntan

16. Förskolan - en del av allföräldraskapet Historien visar på betydelsen av stödjande nätverk Kärnfamiljen Matriarkatet Den utvidgade familjen – vänner -MHV/BHV- förskola m.fl. Speciellt viktigt när omsorgsförmågan brister

17. Anknytningens betydelse Ett värdesättande av nära relationer och en önskan att ingå i sådana utan rädsla för att bli övergiven, en förmåga att reglera starka känslor utan att bli övermannad av dem och en förmåga att se andra människor som varelser med andra känslor och avsikter vilka man värdesätter och måste ta hänsyn till. (Broberg, m.fl. 2008)

18. Några litteraturförslag Broberg, A, Grankvist, P., Ivarsson T. & Risholm Mothander, P. Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och Kultur. Broberg, A. Risholm Mothander, P., Grankvist, P. & Ivarsson, T. Anknytning i praktiken. Tillämpning av anknytningsteorin. Natur och Kultur. Broberg, M., Hagström B., Broberg, A. Anknytning i förskolan – vikten av trygghet för lek och lärande. Natur och Kultur. Hagström, B. Kompletterande anknytningspeson på förskola. Malmö Högskola. Holmbergs tryckeri. Kihlbom, M. Lidholt, B., Niss, G. Förskola för de allra minsta. Carlssons.