Uncovering the Democracy Deficit: Lack of Knowledge about EU Politics and Parties

1. Demokrati och kunskap om EU Maria Strömvik, Centrum för europaforskning, Lunds universitet 2019-03-15

2. Vad pratar partierna inte om? Varför är det en del av ett större demokratiproblem? Vad kan vi som lärare göra för att förbättra situationen?

3. De politiska partierna • Under några veckor, vart femte år, hör vi en del om partiernas åsikter i vissa EU-relaterade frågor om vi följer mediernas rapportering  • Det är partiernas egna agendor som vi då hör, dvs vi hör vad partiernavill prata om • Under de andra fyra åren och 10 månaderna hör vi väldigt lite eller nästan inget alls om de politiska skiljelinjerna mellan partierna • Om vi hör något då så handlar det oftast om de politiska skiljelinjerna som finns mellan EU:s medlemsländer

4. De politiskapartierna Svårtattskapa sig enbildavhurpartiernaegentligenskiljer sig åt, eftersom: • Parlament, inklusiveriksdagen, relativtsällandebatterar EU-relateradebeslutikammaren • Partiernaoftatonarner, snarareänmarknadsför, sinaskillnader • De skillnadersomsyns, t ex i EU-nämndensprotokoll, sällannårkammarenochännumersällannår media • Media sällanställerfrågor till partierna om beslutpå EU-nivå

5. De politiska partierna Förattundersöka om enriktigtnitiskmedborgareändåkundehittaskillnaderlusläste jag ochenkollegapartiernaswebbplatserinförriksdagsvaletförraåret • Vi valdeutdrygt 50 beslutpå EU-nivåsom vi vissteatt den nyasvenskaregeringen (efter valet 2018) skullefattabeslut om iBryssel • Vi fickkonstateraatt vi knapptkundehittanågrapolitiskaskiljelinjeralls • De åsikter vi kundehittahandlade om någragrovafrågor, t ex EMU, men inte om de beslutsomregeringenfattarvarjeveckatillsammans med övrigaregeringarochEuropaparlamentet

6. val2018.cfe.lu.se

7. val2018.cfe.lu.se

8. Sammantaget… Detgåratt ta redapåhurpartiernatidigareharställt sig iolika EU-relateradefrågor, om man sätter sig ochläser EU-nämndensstenografiskauppteckningariefterhand Men detär, mellanvalen, nästanomöjligtatt ta redapåhurpartiernaställer sig till kommandebeslutinom EU (De politiskaskiljelinjer vi kommeratt se imedierna de kommandeveckornahandlar bara till viss del om beslutsomEuropaparlamentetkommerattfatta)

9. Del av en större problematik • Att de politiska skiljelinjerna är svåra att urskilja skapar (och beror delvis på) ett demokratiproblem • Det minskar intresset för politiken och för hur vi styr vårt samhälle • Utan intresse ökar inte heller kunskapen • Utan kunskap ställs få frågor till de politiska partierna

10. Kunskapsbrist Nya förtroendevalda i kommunerna: 72 procent säger att de har för låga kunskaper om hur EU påverkar kommunen för att kunna tala om detta med sina väljare

11. Kunskapsbrist Kommunala tjänstemän med EU-relaterade arbetsuppgifter: Närmare 80 procent säger att kollegorna inte har tillräckliga kunskaper

12. Kunskapsbrist • Många grund- och gymnasielärare säger att de saknar tillräckliga kunskaper för att undervisa om EU och att de därför undviker EU i undervisningen

13. Kunskapsbrist • Bland mina statsvetarkollegor kan endast en tredjedel namnge EU:s lagstiftande institutioner!

14. Kunskapsbrist • Sambandet mellan kunskap och politiskt deltagande är ett av de starkaste samband som kan hittas inom samhällsvetenskapen

15. Kunskapsbrist Forskning har också kunnat visa att: • Kunskap påverkar valdeltagande, särskilt hos unga människor • Unga människor som blir intresserade av politik fortsätter också ofta att vara det under resten av livet

16. Vilken typ av kunskap? Forskare pratar ibland om medborgarens • demokratiska eller politiska kompetens • sofistikerade demokratiska kunskap • politiska läskunnighet

17. Vilken typ av kunskap? Utan en grundläggande förståelse för politiska institutioner och processer är det svårt att förstå politiska händelser eller att införliva ny information i ett existerande synsätt. Det är som att försöka förstå vad som löpande händer i en hockeymatch utan att veta hur spelreglerna ser ut!

18. Tre typer av kunskap • System- och processkunskap • Kunskap om politiska/ideologiska skillnader • Lexikaliska kunskaper

19. System- och processkunskap Kunskap om vem som formellt bestämmer i politiken och hur den politiska beslutsprocessen går till, t ex • Vem föreslår vilka lagar som ska gälla inom EU? • Vilka är EU:s lagstiftande församlingar? • Vem har valt personerna som sitter där?

20. Kunskap om politiska skillnader Kunskap om sakinnehållet i politiken och förståelsen för de politiska och/eller ideologiska alternativ som finns, t ex: • Vilka är skillnaderna mellan partiernas syn på de frågor som just nu diskuteras inom EU?

21. Bara ett litet axplock: • Ska engångsartiklar av plast helt förbjudas inom EU? • Ska regioner dit många flyktingar anlänt få mer ekonomiskt stöd från EU?  • Ska det bli svårare för företag att smita ifrån sin skatteplikt?  • Ska det bli lättare att verkställa utvisning av personer som befinner sig här illegalt?  • Ska krisberedskapen mot cyberattacker öka?  • Ska Ryssland och Kina få investera i hamnar i svenska kommuner?

22. Lexikaliska kunskaper Faktakunskap om årtalochandrasiffror, betydelsenavvissaförkortningar, namnpåpersonerochplatser, t ex: • Vad kostaren euro? • Vadär EMU enförkortningav? • Hurmångamedlemsländerhar EU?

23. Kanske föga förvånande… …säger forskningen att de lexikaliska kunskaperna är de minst viktiga för att skapa “politisk läskunnighet.” Det är de andra två typerna av kunskap som är viktiga för en väl fungerande demokrati. (Med lite process- och ideologikunskap kan vi t ex bättre bedöma om det känns rimligt när Edward Blom påstår att EU har förbjudit glögg.)

24. Trots detta… …visar studier att undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan: • ofta fokuserar på just lexikaliska kunskaper om EU (till skillnad från undervisningen om demokrati i Sverige) • sällan förmedlar tillräcklig kunskap om EU-nivåns betydelse för demokratins förutsättningar och individens inflytandemöjligheter

25. Då är vi tillbaka till partierna… Hur skapa kunskap om politiska skiljelinjer i de frågor som intresserar elever, och som EU kommer att fatta beslut om framöver?

26. Gräv själv! Identifiera sakfrågor som kan intressera eleverna: • Kommissionens arbetsprogram innehåller många frågor som “är på gång” • Kommissionens sida för öppna samråd innehåller förslag som kommissionen funderar på att lägga fram • Europaparlamentets sida för pågående lagstiftningsprocesser (EU Legislation in progress) innehåller detaljerad info om vad som “är på gång”

27. Tyvärr låter många av förslagen så tekniska att det är svårt att veta om de är intressanta eller inte. Detta gäller i alla politiska system, inte bara EU, men i nationella system har vi politiker och media som “översätter” till ett vardagligt språkbruk. När vi gräver själva får vi även göra det jobbet själva.

28. Använd gärna vår webbplats EU i riksdagsvalet (även om vissa frågor redan beslutats) för att hitta exempel på frågor som kanske kan uttryckas med enklare ord. Gör sedan ett experiment: låt eleverna själva söka efter partiernas åsikter. Tyvärr hittar de ganska få svar i media och på partiernas webbplatser, men det går ju att t ex maila till partierna, kontakta dem på Twitter, eller gå till valstugorna och fråga.

29. Om eleverna hittar politiska skiljelinjer i den fråga de jobbat med blir förhoppningsvis följdfrågan: vem kommer i slutändan att bestämma vad som ska gälla i EU? I en idealvärld har eleverna då fått lite kunskap om både “ideologi” och processen.

30. Om eleverna inte hittar svar på partiernas syn i den fråga de jobbat med blir förhoppningsvis följdfrågan: hur demokratiskt är det att partierna ber om vår röst men inte berättar vad de vill göra? I en idealvärld har eleverna då fått lite inblick i att EU:s så kallade demokratiska underskott kanske egentligen finns här på hemmaplan.

31. …och till sist lite lästips: Nyheter: • europaportalen.se • politico.eu • EUobserver.com Bloggar: • Brors & Elvis om Europa (omeuropa.se) • europakommentaren.eu