meteorologi n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Meteorologi PowerPoint Presentation
Download Presentation
Meteorologi

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 10

Meteorologi - PowerPoint PPT Presentation


  • 421 Views
  • Uploaded on

Meteorologi. Läran om vädret. VARFÖR VARIERAR VÄDRET?. Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. Solen värmer jordytan luften värms sedan underifrån av jordytan.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Meteorologi' - jolie


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
meteorologi

Meteorologi

Läran om vädret

varf r varierar v dret
VARFÖR VARIERAR VÄDRET?
  • Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader.
  • Solen värmer jordytan luften värms sedan

underifrån av jordytan.

  • Vädret påverkas också av jordens rotation, havens temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i, t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll.
  • Klimat ≈ Är normalvädret för en plats eller region över längre tidsperioder.
v derprognos
VÄDERPROGNOS
  • Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar).
  • Väderprognoser produceras av meteorologer.
  • En prognos sker i tre steg,
    • Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter, väderballonger och radar).
    • Datorbearbetning (Dator samlar rådata och konstruerar prognosmodeller).
    • Förädling (prognosdata sammanställs till lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för allmänheten).
h gtryck och l gtryck
HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK
  • Solen sätter luften i atmosfären i rörelse.
  • Lågtryck L – Bildas då varm luft som har låg densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och blåst på sommaren.
  • Högtryck H – Bildas då kall luft som har hög densitet sjunker till marken. Ger i regel klart och soligt på sommaren och kalla nätter på vintern.
v derfenomen
VÄDERFENOMEN
  • Dimma – mycket små regndroppar som svävar i luften. Bildas då fuktig luft kyls ner.
  • Hagel – Bildas då vatten virvlar omkring i molnen och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna blir större och större, till slut faller de ner.
  • Åska – Uppkommer genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. Blixten består av elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.
slide6
VIND
  • Vindar – Uppstår när luft rör sig från ett högtryck mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar vindhastigheten.
  • Vindriktning – Den riktning varifrån det blåser.
  • Vindhastighet – Mäts i m/s (kallas sekundmeter). Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig vind, bris, styv kuling och storm. (se. tabell s. 36)
  • Vindstyrka – Beskriver vilka verkningar vinden har på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd ryckas upp med rötterna.Mäts i enheten beaufort (uttalas båfår).
slide7
Moln
  • Moln är en synlig samling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
  • Moln bildas vanligen då vattenånga kondenseras på mycket små partiklar som svävar högt upp i atmosfären.
varmfront och kallfront
Varmfront och kallfront
  • Gränsen mellan stora luftmassor som är varma och kalla kallas fronter.
  • Varmfront – Varm luftmassa som rör sig mot en kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får ihållande nederbörd.
  • Kallfront – Kall luftmassa som rör sig mot en varm luftmassa. Den kalla luften pressar upp den varma luften på högre höjd. Luften rör sig snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den ofta häftiga skurar.
nederb rd
Nederbörd
  • Till nederbörd räknas snö, hagel och regn.
  • Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts innan mätning).
  • Enhet för mätning av nederbörd är mm.
  • Underkylt regn – Under speciella förhållanden kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 °C. Då de träffar marken bildas omedelbart ett tunt halkigt islager.
luftfuktighet
Luftfuktighet
  • Luft kan bara ta upp en viss mängd vattenånga.
  • Ju varmare luften är, desto mer ånga kan den innehålla.
  • Mättad luft = Den maximala mängd vattenånga luften kan innehålla.
  • Relativ fuktighet = Hur stor del vattenånga luften innehåller jämfört med när den är mättad. Anges i procent.
  • Mäts med hygrometer.