Kvalitativt orienterade metoder

1. Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund

3. Litteratur & omfattning Litteratur Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Starrin, B. & Svensson, P-G (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Starrin, B. & Svensson, P-G (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Omfattning 2 sp. 2 F introduktion & 10 A (5 x 2 A) Aktivt deltagande i kursen samt utf�randet av kursuppgifter individuellt eller i sm�grupper.

4. Kursens teman och inneh�ll Kvalitativa metoder � en introduktion Forskningsansatser Datainsamlingsmetoder Analysmetoder

5. Kursuppgifter Kursuppgift 1 : Kvalitativa / kvantitativa studier Kursuppgift 2 Forskningsansatser Kursuppgift 3: Datainsamlingsmetoder Kursuppgift 4: Analysmetoder

6. Deadline Deadline I : 12 december 2008 Deadline II: 30 januari 2009

7. Vad vill jag veta mera om? S�tt er i grupper och diskutera: Vad k�nner ni er os�kra p� inom kvalitativa metoder? Vad vill ni att vi skall behandla och diskutera under kursen? Skriv ner era tankar p� ett papper och l�mna det sedan till mig (anonymt om ni vill). Under kursen g�ng kommer jag att g� igenom det som ni vill veta mera om.

8. Disposition f�r ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom omr�det) Metod och genomf�rande - Syfte och fr�gest�llningar - Forskningsansats - Datainsamlingsmetod - Informanter - Unders�kningens genomf�rande - Bearbetning och analys av data - Tillf�rlitlighet, trov�rdighet, etik Resultatredovisning Diskussion / Sammanfattande diskussion Sammanfattning (utg�r vid Sammanfattande diskussion) Litteratur Bilagor

9. Kvalitativa metoder Det centrala i kvalitativa metoder �r att man s�ker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som b�st beskriver n�got fenomen eller sammanhang i omv�rlden. Att en metod �r kvalitativ inneb�r s�ledes att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta n�got. Man vill beskriva egenskaperna hos n�got - hur n�gonting �r beskaffat.

10. K�nnetecken p� kvalitativ metod: Man beaktar och fokuserar intresset p� �ppen, m�ngtydig empiri. Man utg�r fr�n studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i h�gre grad utg�r fr�n forskarens id�er om vilka dimensioner och kategorier som skall st� i centrum. Alvesson och Sk�ldberg (1994)

11. Kvalitativ metod g�r p� djupet, vilket inneb�r: Man studerar enbart en eller n�gra f� milj�er och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser. Man har ett n�ra och direkt f�rh�llande till det man studerar. Flexibilitet. Man s�ker f�nga �the actor�s point of view�, akt�rernas egna verklighets�uppfattningar, motiv och tankes�tt. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella. Repstad (1993, 8-13)

12. Kvalitativa metoder - F�rdelar och nackdelar Unders�kningens profil Unders�kningens uppl�ggning Insamling av information Tolkning av information Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder

13. Fyra strategier f�r att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa unders�kningar kan vara en f�rberedelse till kvantitativa Kvalitativa unders�kningar blir en uppf�ljning av den kvantitativa unders�kningen. Kvantitativa och kvalitativa metoder anv�nds b�de under insamlingen och analysen av informationen Kvalitativ information kvantifieras under analysens g�ng

14. Kursuppgift 1:Kvalitativa eller kvantitativa studier? L�s abstraktet du f�tt dig tilldelat. Besvara f�ljande fr�gor: Vilka �r avhandlingens syfte och fr�gest�llningar? �r unders�kningen kvantitativ eller kvalitativ eller en kombination av b�da? Varf�r kan unders�kningen klassificeras som kvalitativ och/eller kvantitativ? Dokumentera skriftligen dina svar.

15. Problemomr�de, syfte, fr�gest�llningar Problem Varje kandidatarbete skall utg� fr�n ett problem. Som problem f�r mitt arbete utg�r jag fr�n: -Hur uppfattar l�rare skolk i konstskolan? Syfte I inledningen omskriver jag detta problem till en mening med ett syfte: Syftet med detta arbete �r att unders�ka hur l�rare uppfattar studerandes skolk i konstskolan. Problemst�llningar / Fr�gest�llningar F�r att f� svar p� mitt problem m�ste jag ha flera fr�gor. Jag uppdelar mitt problem i flera problemst�llningar: - Hur upplever l�rare studerandes skolk? - Vilka �tg�rder vidtar l�rarna mot skolk?

16. Tillf�rlitliga k�llor * B�cker * Doktorsavhandlingar * Rapporter * Vetenskapliga tidskrifter Anv�nd information fr�n Internet men var f�rsiktig!

17. K�llkritik Fem ingredienser f�r att bed�ma en k�llas vetenskaplighet. F�rfattaren: redovisar eller h�nvisar till egen v�lgjord forskning str�var till en saklig, vetenskaplig framst�llning anv�nder k�llh�nvisningar i texten eller noter har tillfogat en litteraturf�rteckning �r forskare vid ett universitet el. motsvarande institution

18. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, m�nniskan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm). Verklighetssyn M�nniskosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund

19. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning Etnografi /Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory (grundad teori) Hermeneutik Narrativ forskning Modern forskning skiljer �ven mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.

20. Kursuppgift 2:Kvalitativa forskningsansatser Vilket �r avhandlingens syfte? Vilken forskningsansats ligger till grund f�r avhandlingen? Var beskriver skribenten den valda forskningsansatsen? Vad inneb�r forskningsansatsen? Hur jobbar man inom ansatsen? Varf�r har denna forskningsansats valts som grund f�r avhandlingen?

21. Litteratur Aktionsforskning Suojanen, U. (1992). Toimintatutkimus koulutuksen ja ammatillisen kehittymisen v�lineen�. Grounded theory Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering p� empirisk grund. Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Fr�n uppt�ckt till presentation. Fenomenografi & Fenomenologi Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Uljens, M. (1988). Fenomenografi-forskning om uppfattningar. Hermeneutik �dman, P-J., (1979). Tolkning, f�rst�else, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Narrativ forskning Johansson, A. (2004). Narrativ teori och metod � att analysera ber�ttelser. Scott, C. (red.) ( 2004). Ber�ttelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv

22. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen �r att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och f�reteelser i omv�rlden uppfattas av m�nniskor. Det centrala begreppet �r uppfattning och med detta avses det grundl�ggande s�tt en person gestaltar en f�reteelse eller ett objekt i sin omv�rld. Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.

23. Fenomenografi: Datainsamling &Val av unders�kningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla m�jliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, �ppna enk�ter, uppsatser och teckningar. Man kan ocks� kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i h�g grad anv�nt intervjun som metod. Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna s� m�nga olika uppfattningar av ett fenomen som m�jligt, str�var man till att v�lja en heterogen grupp.

24. Fenomenografi: Kvalitativ analys Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck Att uppm�rksamma likheter och skillnader i utsagorna Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet

25. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare. Syftet �r att utr�na vad som �r �essensen� - det som �r om�jligt att t�nka �bort� fr�n ett fenomen. Denna �essens� handlar om att n� fram till �sakerna sj�lva�. Man s�tter �allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande� inom parentes (bracketing) f�r att v�rlden d� skall visa sig f�r oss som den verkligen �r. Det fenomenologiska arbetss�ttet � Den fenomenologiska trappan

26. Hermeneutik Forskningens syfte F�rst�else av m�nskligt vara Forskningsobjekt M�nniskors upplevelser och erfarenheter f�rmedlade genom spr�k och livsyttringar; oftast f�retr�tt inom kultur- och humanvetenskap Forskarens f�rh�llningss�tt Inlevelse, v�rdering och subjektivitet; forskaren st�r i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren �r en del av samma verklighet som studeras Metodologi F�rst�else, tolkning

27. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare p� 1940-talet i USA Aktionsforskning �r en social aktivitet inom vilken man str�var efter f�r�ndring genom samarbete, reflektion och deltagande. Tv� v�sentliga m�l med aktionsforskning �r att f�rb�ttra och engagera: F�rb�ttring av en praktisk verksamhet F�rb�ttring av deltagarnas f�rst�else av en praktisk verksamhet F�rb�ttring av situationen inom vilken praktiken �ger rum.

28. Aktionsforskning Typiskt f�r aktionsforskning �r en sj�lvreflekterande spiral som best�r av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting). Aktionsforskning �r forskning i den egna praktiken - det �r endast praktikern sj�lv eller en grupp av praktiker som kan genomf�ra aktionsforskning. Kritik: Hur kan man som forskare f�rh�lla sig objektivt till den egna praktiken?

29. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon. Kodning av data F�rh�llandet mellan data och teori Att utveckla teoretisk k�nslighet Att handskas med id�er eller hur man skall f�rh�lla sig till tidigare forskning Att samla p� teoretiska pusselbitar Fr�n data till teori

30. Grounded theory Tv� olika typer av kodning �ppen kodning Selektiv kodning Tv� grundl�ggande koder Substantiva koder Teoretiska koder

31. Narrativ forskning - fyra inneb�rder En forskningsansats som baseras p� en konstruktivistisk kunskapssyn d�r kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv. Forskaren utg�r fr�n ett forskningsmaterial av narrativ karakt�r, ber�ttelser i skriftlig eller muntlig form. Metodologiska aspekter: Det redskap f�r analys av forskningsmaterial eller den framst�llning forskaren g�r p� basen av forskningsmaterialet. Ett praktiskt verktyg f�r att inte bara beskriva olika aspekter av v�rlden, utan ocks� att f�r�ndra den.

32. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer Karakt�ristiskt f�r rapporteringen av narrativ forskning �r sammanfl�tningen av teori och empiri Den narrativa forskningsprocessen Forskarens vistelse i f�lt (f�ltupplevelse) Insamlandet av data som representerar f�ltupplevelsen (f�lttexter) Skapandet av en text som utg�ende fr�n de tv� tidigare n�mnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.

33. Disposition Abstrakt Inledning Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom omr�det) Metod och genomf�rande - Syfte och fr�gest�llningar - Forskningsansats - Datainsamlingsmetod - Informanter - Unders�kningens genomf�rande - Bearbetning och analys av data - Reliabilitet, validitet, etik Resultatredovisning Diskussion / Sammanfattande diskussion Sammanfattning (utg�r vid Sammanfattande diskussion) Litteratur Bilagor

34. Syfte Forskningsansats Datainsamlingsmetod Analysmetod

35. Datainsamlingsmetoder Intervju Enk�t (med �ppna fr�gor) Observation Teckning Befintliga data / k�llanalys Uppsats Dagbok. Befintliga data /k�llanalys

36. Olika metoder att samla information DIREKT Spontana Deltagande Planerad Test iakttagelser observation observation L�GSTRUKTURERAD H�GSTRUKTURERAD  Rollspel Planerad intervju Fri intervju Enk�t med Enk�t med fasta �ppna svar svarsalternativ INDIREKT

37. Kursuppgift 3Datainsamlingsmetoder L�s en vetenskaplig artikel och analysera f�ljande fr�gor: - Vilka �r studiens syfte och fr�gest�llningar? - Vilken datainsamlingsmetod har valts? - Vad inneb�r datainsamlingsmetoden? - Hur g�r man tillv�ga n�r man forskar med metoden? - Vilka f�r- och nackdelar finns med metoden? Dokumentera skriftligen dina svar.

38. K�llkritik Fem ingredienser f�r att bed�ma en k�llas vetenskaplighet. F�rfattaren: redovisar eller h�nvisar till egen v�lgjord forskning str�var till en saklig, vetenskaplig framst�llning anv�nder k�llh�nvisningar i texten eller noter har tillfogat en litteraturf�rteckning �r forskare vid ett universitet el. motsvarande institution Ifall det f�r en virtuell tidskrift anges att den �r peer reviewed, �r den i allm�nhet att betrakta som vetenskaplig.

39. E-tidskrifter Tritonia Nelli �bo Akademi V�lj e-tidskrift - skriv in namn p� �nskad tidskrift alt. - s�k enligt alfabetisk lista Fulltext tillg�nglig � �ppna och l�s! Skriv ut �nskad artikel

40. Vetenskapliga tidskrifter - Exempel Scandinavian Journal of Educational Research e-tidskrift British Journal of Educational Psychology e-tidskrift Psychological Review e-tidskrift Journal of curriculum studies e-tidskrift Educational Researcher e-tidskrift Didaktisk tidskrift Tritonia, v�n.1 Kasvatus Tritonia, v�n.1 Nordisk pedagogik Tritonia, v�n.1 Pedagogisk forskning i Sverige Tritonia, v�n 1

41. Syfte Forskningsansats Datainsamlingsmetod Analysmetod

42. Olika analysmetoder Meningskoncentrering Meningskategorisering Narrativ strukturering Meningstolkning Att skapa mening genom ad hoc-metoder

43. Kursuppgift 4:�Barns tankar om v�nskap� Analysera teckningarna kvalitativt, �l�s� teckningarna och f�rs�k att identifiera det huvudsakliga inneh�llet i varje teckning. Utg� fr�n de kategorier som Eva-Maria uppst�llt. Inordna teckningarna i de uppst�llda kategorierna. J�mf�r dina resultat med Eva-Marias resultat. Vilka likheter och skillnader finns mellan analyserna? Dokumentera skriftligen dina svar.

44. �Barns tankar om v�nskap� Teckning: Barns tankar om v�nskap Enk�t- / intervjufr�gor: - Varf�r �r det bra att ha v�nner och hur ska en v�n vara? - Varf�r �r det bra att ha v�nner och varf�r�r v�nskap viktigt? - Vad �r det f�r skillnad p� att vara v�n med flickor och pojkar?

45. Barns tankar om v�nskap Antal flickor: 73 Antal pojkar: 76 Totala antalet teckningar: 149 ______________________________________________________________________ Kategori Totalt % ______________________________________________________________________ Kat. A: Social gemenskap, att vara tillsammans med n�gon 89 55 Kat. B: Emotionellt och socialt st�d 50 31 Kat. C: Trygghet, att man k�nner sig trygg 24 15 ______________________________________________________________________ OBS! Antal elever = 149, antal utsagor = 163

46. Kvalitativ analys � resultatredovisning B�rja med en kort introduktion av syftet f�r studien. Redovisa aspekter som g�ller f�r hela redovisningen, t.ex. - att en person kan befinna sig i flera kategorier - att kategorierna �r uppgjorda i en viss ordningsf�ljd -- Hierarkisk ordning -- Horisontell ordning Redovisa de kategorisystem som �r ett resultat av den kvalitativa, analysen. Kategorinamnen i ett kategorisystem skall g�rna ha samma �form�, t.ex. A. Inl�rning inneb�r en kvantitativ �kning av kunskaper B. Inl�rning inneb�r ett memorerande

47. Kvalitativ analys � resultatredovisning Redovisa en kategori i taget - skriv ut kategorinamnet: A. Inl�rning inneb�r en kvantitativ �kning av kunskaper Den f�rsta kategorin k�nnetecknades av att eleverna ans�g att� Skriv i l�pande text vad som utm�rker varje kategori. Infoga direkta citat fr�n datamaterialet f�r att bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet. Vad tror du att inl�rning handlar om? N�, inte vet jag, kanske att minnas n�got, inte vet jag�

48. Kvalitativ analys � resultatredovisning Visa p� kvalitativa skillnader inom en kategori. Skillnader inom en kategori kan karakteriseras som underkategorier Redovisa alla kategorier efter samma modell. G�r en tabell d�r antal personer som inordnats respektive kategori framkommer (ange �ven %). Redovisa endast resultaten - egna synpunkter i diskussionen Abstrahera kategorierna och resultaten till till en h�gre abstraktionsnv�.

49. Disposition Abstrakt Inledning Tidigare forskning inom omr�det (s.k. teoridel) Metod och genomf�rande - Syfte och fr�gest�llningar - Forskningsansats och datainsamlingsmetod - Unders�kningens genomf�rande - Bearbetning och analys av data - Reliabilitet, validitet och etik Resultatredovisning Diskussion / Sammanfattande diskussion Sammanfattning (utg�r vid en Sammanfattande diskussion) Litteratur Bilagor