1 / 23

Förändringsarbete – en lagsport

Förändringsarbete – en lagsport. Eva Uustal 131025 Bilder Eva Ljunggren LiO. Beslutsfattande: Kahneman: Thinking fast and slow 2011. Eva Uustal i medlemsbladet 2008 ”Nu förstår jag varför jag vet sånt jag inte kan” 2 kognitiva system: System 1: Snabbt ,intuitivt, lätt ”vet” 2x2

ivi
Download Presentation

Förändringsarbete – en lagsport

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Förändringsarbete – en lagsport Eva Uustal131025 Bilder Eva Ljunggren LiO

  2. Beslutsfattande: Kahneman:Thinking fast and slow 2011 • Eva Uustal i medlemsbladet 2008 ”Nu förstår jag varför jag vet sånt jag inte kan” 2 kognitiva system: • System 1: Snabbt ,intuitivt, lätt ”vet” 2x2 • System 2: Långsamt, kräver kunskap och energi, ”kan” 17x24

  3. Priming: Floridaeffekten; • Att se orden forgetful, wrinkle, grey, bald • Påverkar gånghastigheten hos studenterDe som såg orden gick mycket långsammareän de som ej läst orden.

  4. Framing: cancerkirurgi, Harvard • Enmånadsöverlevnaden är 90% ( 84%) • Det är 10% mortalitet första månaden ( 50%) • Vi påverkas hela tiden av sammanhanget • Förmedla budskapet på rätt sätt

  5. Cognitive ease: Upprepad erfarenhet Känns bekant Tydlig text GER Känns sant Primad idé Känns bra Bra humör Kräver inget arbete Hur påverkar det vår förändringsvilja?

  6. Exemplet val av suturmaterial vid prolapskirurgi • ”Vad brukar vi använda?” • Ease, system 1, bråka inte med opsköterskan • ”Vilket är bäst för att ge bra resultat?” System 2, lite besvärligt, kräver att man har läst på om upplösningstid och vetenskapliga studier Vem fattar beslutet?

  7. ”Bli vän med systemen” • Båda behövs • Självkännedom i beslutsfattande

  8. Evidens Based Medicin Tillgängliga resurser

  9. Determinanter för implementering Metod Intervention Innovation Implementering -aktiviteter för genomförande Förändrings ledaren Inre och yttre kontext Mottagaren

  10. Vad ska implementeras? • Metoder/arbetssätt • Strukturer • Regler • Riktlinjer/Vårdprogram • Normer/värderingar/Beteenden

  11. Implementering som fungerat • Undersköterskor byter prolapsringar 2001 • Poliklinisk prolapskirurgi 2003 • Mottagningsoperation med egen narkossköterska och opsköterska på sjukhus 2007 • Barnmorskeledd abortmottagning 2010 • See and treat cervixatypier 2010 • Diagnostik av förlossningsbristningar 2011 Annat har inte fungerat…

  12. Vilken typ av förändring? Omfattande förändring Turnaround Revolution Successiv anpassning Löpande förbättringar Marginell förändring ”Quick fix” Snabb Långsam

  13. Innovationen Egenskaper hos innovationen som underlättar implementering: Relativ nytta – tillfredsställer ett behov Kompabilitet – passar in i systemet, går att justera Komplexitet – hur lätt eller svår innovationen är Prövbarhet – går att pröva i en begränsad skala Observerbarhet – resultat är synligt, direktupplevd fördel (Everett Rodgers 2003)

  14. Implementeringsriktning

  15. Implementeringen • Förankring lokalt, samhälle, politik • Projektkompetens och struktur • Kombination av aktiviteter • Förändringsagenter • Gatekeepers • Kommunikation under processen

  16. Mottagaren • Konsekvenser av innovationen • Beslutsprocessen • Kritisk massa • Förändringsbenägenhet • Socialt stöd

  17. Förändringsledaren • Kunskap • Eldsjäl • Stöd • Grupptillhörighet • Mandat, position • Personliga disposition, erfarenheter, inlärningsstil • Self-efficacy-komponent - egen övertygelse • Förebilder • Stöd av andra • Ger sig själv äran

  18. Kontexten • Timing • Värderingar, roller, riskbenägenhet, konflikter, konkurrens • Readiness-to-change • Strukturer i och organisationens storlek • Nätverk • Ledarskap

  19. Var befinner sig gruppen?

  20. A. Definiera metoden och dess effekter B. Definiera Implementeringsaktiviteterna Bedöm: Finns lokalt definierade behov Den föreslagna metoden kan möta behovet Metoden är: relevant, bättre, effektiv, evidensbaserad, kostnadseffektiv, förenlig med rådande värderingar, lätt at använda, möjlig att testa i lite skala, möjlig att anpassa till lokala förhållanden Eventuella risker med metoden kan hanteras Resultatet går snabbt att observera Kunskapen går att generalisera till andra områden Användarna har involverats i tidigt skede Alla berörda har kunskap om metoden och tillgång till fortlöpande information Det finns resurser i form av tid, pengar och personal Det finns adekvat långsiktig budget Det finns system för uppföljning och feedback Det finns planering för överlämnande till ordinarie verksamhet (Karin Guldbrandsson 2007) Kriterier för implementering – en checklista

  21. Organisatorisk kapacitet för förändring – Community readiness • Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner • Peka på händelser som påvisar problemet • Öka medvetenheten om att problemet går att lösa • Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas • Samla information om lokala förhållanden betydelsefulla för strategiska val • Tydliggör metod för införande, beakta implementeringsfaktorer • Planera för att stabilisera den implementerade metoden • Förstärk och utvidga metoden • Underhåll, utvärdera och finjustera metoden (Karin Guldbrandsson 2007)

  22. Hur ser ert lag ut? Lagsport

  23. Carole A. Estabrooks, David S. Thompson, J. Jacque E. Lovley and Anne Hofmeyer (2006). A Guide to Knowledge Translation Theory. The Journal of Continuing Education in the Health Professions, Vol. 26:25-36. Colin V.E. Powell (2003). How to Implement Change in Clinical Practice. Paediatric Respiratory Reviews (2003) 4, 340-346. Everett M. Rogers (2003). Diffusion of Innovation. New York, The Free Press. Jo Rycroft-Malone och Tracey Bucknall (red) (2010). Models and Frameworks for Implementering. Evidens-Based Practice: Linking Evidens to Action. Oxford, Wiley Blackwell. Karin Guldbrandsson (2007). Från nyhet till vardagsnytta – Om implementeringens mödosamma konst. Statens Folkhälsoinstitut rapport 2007:20 (www.fhi.se). Lena Lindgren (2010). Utvärderingsmonstret. Lund, Studentlitteratur. Per Nilsen (red) (2010). Implementering - Teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Lund, Studentlitteratur. Richard E. Matland (1995) Synthesizing the Implementation Literature: The Ambiguity-Conflict Model of Policy Implementation. Journal of Public Administration Research and Theory: J-PART, Vol. 5, No 2 (apr. 1995), pp 145-174. Rusell E. Glasgow (1999). Evaluating the Public Health Impact of Health Promotion Interventions: The RE-AIM Framework. American Journal of Public Health, Vol. 89 (9): 1322-1327. Sharon E. Straus, Jacqeline Tetroe, Ian D Graham (red) (2009). Knowledge Translation in Health Care: Moving from Evidence to Practice. West Sussex, Blackwell Publishing. Siw Carlfjord, A. Andersson, P Nilsen, P. Bendtsen and M. Lindberg (2010). The Importance of Organizational Climate and Implementation Strategy at the Introduction of a new Working Tool in Primary Health Care. Journal of Evaluation Clinical Practice, Vol. 16, Issue 6, p 1326-1332. Trisha Greenhalgh, Glenn Robert, Fraser Macfarlane, Paul Bate and Olivia Kyriakidou (2005). Diffusion of Innovation in Health Service Organizations – Systematic Review and Recommendations. The Milbank Quartely, Vol. 82, No 4, 2004 (pp 581-629). Referenslista

More Related