1 / 21

MILJÖ

MILJÖ. Växthuseffekten. Vissa gaser (växthusgaser) i atmosfären bla koldioxid släpper igenom solens strålar men släpper inte ut all värme igen. Värmen hålls kvar runt jorden. Medeltemperatur +15 grader.

ivan
Download Presentation

MILJÖ

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. MILJÖ

  2. Växthuseffekten • Vissa gaser (växthusgaser) i atmosfären bla koldioxid släpper igenom solens strålar men släpper inte ut all värme igen. Värmen hålls kvar runt jorden. • Medeltemperatur +15grader. • Utan växthuseffekten skulle det vara 35 grader kallare och vi skulle inte kunna leva här.

  3. Vad är då problemet? • Problemet är att växthuseffekten ÖKAR. • Vi släpper ut fler växthusgaser = koldioxid, metan, kväveoxider, vattenånga mm • Växthusgaserna kommer ifrån fossila bränslen, vi förbränner kol, olja (bensin, diesel). Vid förbränning av dessa bildas koldioxid  Koldioxidhalten ökar. • Vi hugger ner skogar. Då finns det färre träd som kan ta upp koldioxiden  Koldioxidhalten ökar.

  4. Vad händer när växthuseffekten ökar? • Temperaturen ökar • Isarna smälter • Vattennivån ökar  översvämningar • Landmassan minskar  • Öknarna breder ut sig

  5. Åtgärder • Mindre fossila bränslen – mer biobränsle • Spara på bränsle • Cykla • Kollektivt • Spara på energi • Sänka värmen • Duscha kortare tid

  6. Ozon • Ozonskikt, ett lager med ozonmolekyler O₃, som skyddar jorden mot solens farliga UV-strålning. • Troligtvis hade liv på land aldrig kunnat uppstå utan ozonlagret.

  7. Vad är problemet. • Hål i ozonlagret, ozonlagret tunnas ut. • Ozon reagerar lätt med andra gaser och bryts då ner till syrgas. • De farligaste gaserna för ozonskiktet heter CFC-gaser. En enda CFC-molekyl kan förstöra tusentals ozonmolekyler.

  8. Vad händer när ozonskikten tunnas ut? • Mer UV-strålning når jorden. • Ökar risken för hudcanser • Växterna skadas  minskad fotosyntes

  9. Åtgärder • Stoppa användandet av CFC-gaser. Förr fanns dessa i kylskåp, kemtvättar mm

  10. Marknära ozon. • Bildas när kväveoxider och kolväten (från bilar) i luften träffas av solens energirika strålar (speciellt på sommaren)  O₃

  11. Vilka problem orsakar marknära ozon? • Skadar växternas klorofyll och klyvöppningar  växter växer sämre • Irriterande för slemhinnor och luftrör hos djur och människor.

  12. Åtgärder • Köra mindre med motordrivna fordon. • Köra saktare. • Inte använda tvåtaktsmotorer som är vanliga på gräsklippare, båtmotorer och mopeder.

  13. Försurning • Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. • I röken från bland annat industrier och bilars avgaser finns det bland annat svavel. När svavel reagerar med syrgas i luften bildas svaveldioxid. När svaveldioxid reagerar vatten och syrgas bildas det svavelsyra i luften. Svavelsyra är en mycket stark syra. • Reaktions formler: • svavel + syrgas → svaveldioxid • svaveldioxid + vatten + syrgas → svavelsyra

  14. När kväve reagerar med syrgas bildas kväveoxid. kväve + syrgas → kväveoxid • När kväveoxiden reagerar med vatten och syrgas bildas salpetersyra.kvävoxid + vatten + syrgas → salpetersyra • När det regnar kommer surt regn i form av utspädd svavelsyra och salpetersyra att falla ner på marken och i våra vatten. mark och vatten blir försurat.

  15. Hur påverkas naturen? • Sjöar blir försurade  dör många växtplankton  mat för andra djur försvinner. Även nedbrytarna dör  döda växter och djur ligger kvar på bottnarna. • Skogarna skadas fräter hål på barrens skyddande vaxskikt  barren avger vatten  träden torkar ut.Rötterna skadas  svårt att ta upp näringsämnen.

  16. Åtgärder • Kalka sjöarna  höja pH-värdet. • Katalysatorer som renar avgaserna. • Rena utsläpp från fabriker • Använda mindre energi

  17. Övergödning • Släpps ut förmycket näringsämnen, kväve och fosfor. • Kväve och fosfor kommer från avloppsvatten, gödsel från jordbruk och även vägtrafiken kväveoxider.

  18. Hur påverkas naturen? • Sjöar växer igen, när växterna dör bryts de ner av nedbrytarna  Nedbrytaren använder mer och mer syre  syrebrist  då kan endast svavelbakterier leva  de producerar giftigt svavelväte  vattnet luktar illa  Död botten. • Algblomning  bildas giftiga ämnen. • Träden kan växa ihjäl sig  de blir sköra och angrips lätt av skadeinsekter  dör.

  19. Åtgärder • Reningsverk där bla näringsämnen tars bort innan vattnet släpps ut i sjön. • Gödsla mindre • Använda motordrivna fordon mindre och köra långsammare.

  20. Miljögifter • Ämnen som bryts ner väldigt långsamt. • Hinner spridas långt med vind och vatten. • Anrikas i näringskedjor.

  21. Olika miljögifter • Klorerade kolväten • DDT – bekämpningsmedel mot insekter • Orsaka cancer, skada fortplantningen • Tungmetaller • Bly - nervskador • Kadmium – skadar skelett, njurar och nervsystemet • Kvicksilver – skadar nervsystemet, ge fosterskador

More Related