1 / 43

Ministério da Defesa Escola Superior de Guerra Brasil

Ministério da Defesa Escola Superior de Guerra Brasil. 2011. Baze Teórika kona-bá Planejamentu. FOTI DESIZAUN. SISTEMA SIRA. INDICADOR SIRA. BAZE TEÓRIKA SIRA. FO KONHESIMENTU NEBE´É NESESÁRIU ATU ATINJE OBJETIVO. TEORIA KONA-BÁ SISTEMA. TEORIA DESIZAUN NIAN. INDIKADOR SIRA.

hoshi
Download Presentation

Ministério da Defesa Escola Superior de Guerra Brasil

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ministério da Defesa Escola Superior de Guerra Brasil 2011

  2. Baze Teórika kona-bá Planejamentu FOTI DESIZAUN SISTEMA SIRA INDICADOR SIRA

  3. BAZE TEÓRIKA SIRA FO KONHESIMENTU NEBE´É NESESÁRIU ATU ATINJE OBJETIVO.

  4. TEORIA KONA-BÁ SISTEMA TEORIA DESIZAUN NIAN INDIKADOR SIRA PLANEJAMENTU KONSIDERASAUN FINAL Baze Teórika sira husi Planejamentu SUMARIU

  5. SISTEMA KONJUNTU HOSI PARTE SIRA NEBE´É FUNSIONA HAMUTUK ATU HALAO HANESAN KOMPONENTE IDA KONJUNTU HOSI PARTE SIRA NEBE´É IHA INTERASAUN ATU HETAN OBJETIVU IDA, TUIR PLANU IDA KA PRINSÍPIU NEBE´É FÓ ORIENTASAUN BA NINIA ATUASAUN

  6. SUB-SISTEMA SIRA SISTEMA SUB-SISTEMA SIRA

  7. GRUPO SOSIALHANESANSISTEMAIDA BAINHIRA IHA INTERASAUN ENTRE EMA SIRA NO EMA SIRA IHA OBJETIVU HANESAN.

  8. SISTEMA SOSIAL SISTEMA TEKNOLÓJIKU Ema sira, grupu sira Mákina sira, ekipamentu sira SISTEMA ORGANIZASAUN NIAN Autoridade, ierarkia, norma sira, regulamentu sira Tipu Sistema sira

  9. Organizasaun • Objetivu: • Gerar um produto ou • serviço para a sociedade Rekursu sira: Ema sira Atendimentunecessidade nian Sobrevivénsia • Material sira • Kapital • Teknolojia Produtu sira Sosiedade Kliente sira Trabalhador sira Organizasaun hanesan Sistema ida

  10. Teoria kona-bá Sistema sira • Sistema ida iha komponente ka funsaun báziku tolu • Tama: forma liuhusi akumula no tao hamutuk elementu sira nebe´é hatama ba sistema atu hetan prosesu. • Ezemplu: matéria-prima, dadu sira... • Prosesamentu: prosesu atu transforma sasan ida hosi insumo ba produto. • Ezemplu: prosesu ida hosi industria.

  11. Teoria kona-bá Sistema sira • Sai: hanesan transferênsia hosi elementu produz liuhusi prosesu transformação ida, to´o ninia destino final. • Ezemplu: Produtu akabadu sira, serviso umanu sira, entre buat sira seluk.

  12. Teoria kona-bá Sistema sira • Komponente sira seluk: • Feedback: dadu sira kona-b-a dezempenhu hosi sistema ida. Dadu sira kona-bá dezempenhu fahan sasan, hanesan ezemplu feedback ida ba loja nain.

  13. TEORIA KONA-BÁ SISTEMA SIRA Tama Sai INFORMASAUN REKURSU MATERIAL SIRA INFORMASAUN REKURSU MATERIAL SIRA TRANSFORMASAUNKA PPROSESAMENTU Ambiente Ambiente Hahanfila fali Feedback

  14. Teoria de Sistemas Ambiente sistema nian hanesan konjuntu elementu sira nebe´é la hola parte iha sistema, maibe kualker alterasaun iha ninia elementu sira bele muda sistema. Ezemplu: Mercadu Servisu Governu Konkorénsia Fornesedor sira Konsumidor sira Empreza Sistema Financeiru Komunidade Sindicato sira Teknolojia 14

  15. TEORIA KONA-BA SISTEMA TEORIA DESIZAUN NIAN INDICADOR SIRA PLANEJAMENTU CONSIDERASAUN FINAL SUMARIU

  16. EMA SIRA SEMPRE TENKE FOTI DESIZAUN

  17. Susesu iha futuru depende ba estudo kona-bá futuru, no mos ba susesu hosi desizaun sira ita hola agora, iha futuru.

  18. Foti Desizaun • Prosesu atu identifika problema ida nebe´é espesífiku no hili dalan asaun nian atu buka solusaun ba problema.

  19. Foti DesizaunFator sira nebe´é Relevante • Tempu nebe´é ita iha atu hola desizaun • Tamba sa desizaun importante • Ambiente • Konflitu interese nian

  20. Ita tenke servisu ho perspektiva sira uluk liu ita tenke foti desizaun sira. Se inta incorporar uma nova perspectiva no momento da decisão. O ideal é realizar, periodicamente, conversas estratégicas.

  21. Bebeik, buat nebe´é ita bele hare hanesan sorin kiik husi iceberg, parte kiik hosi problema. Tal como icebergs, as decisões complexas têm elevado nível de incerteza. Temos que tomar decisões considerando a lacuna do nosso conhecimento e, por conseguinte, do julgamento sobre o problema a decidir. As matérias primas da decisão são: informação e interesses. Ensaie

  22. EMA NEBE´É FOTI DESIZAUN BUKA SATISFAS NESESIDADE IDA NEBE´É SEIDAUK SATISFAS, PREENXE DEZEJU KA, IHA NÍVEL AAS LIU, SATISFAS ASPIRASAUN IDA.

  23. TEORIA KONA-BÁ SISTEMA TEORIA DESIZAUN NIAN INDICADOR SIRA PLANEJAMENTU CONSIDERASAUN FINAL SUMARIU

  24. INDICADORES KONJUNTU HOSI DADU SIRA, NÚMERU SIRA NO INFORMASAUN SIRA NEBE´É BELE HADIA OINSA ITA FOTI DESIZAUN, NEBE´É PERMITI ITA ATU HALO JULGAMENTU KAPAZ LIU.

  25. Prosesu Ita belehareorganizasaunhanesan sistema ida nebehalaoniniaservisu sira liuhosiaktividade sira nebeiharelasaunbamalu, nebe usa rekursu sira no produz rikusoin no servisu, nebe ita hanaran PROSESU.

  26. Indicador sira nia importância Medisaun/sasukat mak etapa dalauluk nebe lori ba kontrole no karik mos bele lori ba hadiak liu tan. Ita la sukat buat ruma, ita labele hatene eh komprende sá mak prosesu. Ita la hatene karik saida mak prosesu, ita labele kontrola. Se ita kontrola, ita labele hadiak liu.

  27. ÍNDICE RESULTADU HOSI RELASAUN ENTRE GRANDEZAS RUA HE LIU TAN NEBE INDEPENDENTE. Ex: Densidade Demográfica – População/Superfície TAXA PERSENTAJEM MEDIDA OI-OIN HOSI GRANDEZA IDA. Ex: Taxa mortalidade infantil – Óbitos/Nascimento

  28. TEORIA KONA-BÁ SISTEMA TEORIA DESIZAUN NIAN INDICADOR SIRA PLANEJAMENTU CONSIDERASAUN FINAL SUMARIU

  29. PLANEJAMENTU Nudarprosesu ida nebeestabeleseobjetivu no desidioinsáatubelealkansa eh atinjjiobjetivu sira ne.

  30. DEFINIÇÃO DE PLANEJAMENTO( ACKOFF - 1973) “HAMORIS FUTURU IDA NEBE ITA HAKARAK, NUNE MOS MEIUSBEM COMO OS MEIOS REAIS PARA LÁ CHEGAR.”

  31. PLANEJAMENTU Fundamentalmente, Planejamentuhanesanprosesu ida hosidesizaun: Hili entre alternativa asaun sira. Se ita iha alternativa sira, ita presizamoscoñesesaidamakadiakliu.

  32. PLANEJAMENTU Prosesuplanejamentunian: Hetan resposta ba pergunta sira nebe´étuirmai: ITA IHA NEBE´É? OINSA ITA LAO AGORA? ITA HAKARAK BA NEBE´É? OINSÁ ITA HAKARAK TO´O NEBÁ?

  33. Prosesu Planejamentu nian DEFINI OBJETIVU SIRA. Estabelese objetivu sira nebe´é ita hakarak hetan. Objetivu sira husi organizasaun tenke ajuda atu fo diresaun ba planu prinsipal sira; ita uza hanesan baze ida ba objetivu sira husi departamentu sira, no mos ba objetivu sira hotu husi área nebe´é simu ordem. RELASAUN ENTRE SITUASAUN ATUAL NO OBJETIVU SIRA. Avalia situasaun nebe´é ita iha oras ne´é no kompara ho objetivu sira, verifika ita iha nebe´é no mos saida maka ita tenke halo. DEZENVOLVE PREMISA HO KONDISAUN IHA FUTURU. Hari´í senário sira nebe´é alternativu atu estuda saida maka akontese ho asaun sira; Analiza saida maka bele ajuda ka prejudika progresu ba ita nian objetivu.

  34. Prosesu Planejamentu nian ANALIZA ALTERNATIVA ASAUN NIAN Avalia asaun sira nebe´é ita tenke foti, hili ida atu tuir objetivu ida ka barak liu, no halo planu atu hetan objetivu. HILI ASAUN IDA ENTRE ALTERNATIVA BARAK Ida ne´é hanesan ita foti desizaun, wainhira ita hili alternativa ida no haluha kona-ba sira seluk. Alternativa ida nebe´é ita hili sai hanesan planu ida atu hetan objetivu sira. IMPLEMENTA PLANU NO HALO AVALIASAUN BA REZULTADO SIRA Ezekuta planu no avaliar rezultado sira atu garante katak ita ita hetan ita nian objetivu; Foti asaun atu halo ajuste wainhira ita presiza.

  35. INFORMAÇÃO - Iha faze sira hotuhosiplanejamentu,INFORMASAUNhanesaninstrumentu relevante liunebe´é ema nebe´é halo planuiha.

  36. Níveis Administrativos - Tipos de Planejamento Administrasaun aas Planejamentuestratéjiku Diretor Vise-diretor Asesor Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu nian Jerênsiaintermediáriu Jerente sira hosi Divizaun Jerente sira hosi Departamentu Jerentes de Sesaun Planejamentutátiku Supervisor sira Mestr sira Líder sira hosi Turma Supervizauniha primeira liña PlanejamentuOperasaunnian

  37. KARAKTERÍSTIKA HOSI PLANEJAMENTU • Halo ajuste sira ba realidade • Avaliasaun konstante hosi primeiru momentu atu halo estrutura fila fali wainhira presiza. • Bele ezekuta? • Planu tenke ser real, konkretu, no bele realiza, atu bele halao nia tomak, iha kondisaun nebe´é halo previzaun ona. Ita labele halo servisu nebe´é burokratiku deit atu aprezenta ba ita nia supervizor. • Flexibilidade • Avaliasaun nebe´é konstante no kontinua naftin tenke iha prosesu tomak atu bele halao estrutura nebe´é presiza. Ita labele halo buat nebe´é estátiku, ka la muda.

  38. TEORIA KONA-BA SISTEMA TEORIA DESIZAUN NIAN INDICADOR SIRA PLANEJAMENTU Konsiderasaun Final SUMARIU

  39. Considerasaun Final • Planejamentu hanesan foti desizaun cedu liu. Hanesan ita deside agora buat nebe´é ita halo molok asaun nesesariu akontese. • Planejamentu laos deit previzaun kona-ba desizaun ita atu foti iha futuru, maibe ita hola desizaun agora nebe´é iha konsequensia iha futuru.

  40. Considerações Finais • Halo Planejamento signifikahare´ébaoin, hare´éliubafuturynisaidamaka ita presiza halo, na kriaplanu sira nebe´édiak no ajuda ema atu halo ohinasaunnebe´énesesáriaatubelehasorudezafiuabannian.

  41. “Ema hotunebe´éhakarakkoaliaantesipadukahareseduliu sai hanesan ema nebe´ékoalialalos, tamba nem ema ida belehekerekfuturu, tambafuturu ita sei atu halo.” (Michel Godet)

  42. FIM

More Related