slide1 l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården PowerPoint Presentation
Download Presentation
22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 29

22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården - PowerPoint PPT Presentation


  • 218 Views
  • Uploaded on

22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården. Bilden hämtad från. Ätstörningsenheten Eriksbergsgården. En ålders- och länsövergripande enhet för ätstörningsproblematik. Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about '22 november 2011 Ätstörningar Sanna Aila Gustafsson Anna Bürger Sjödin Ätstörningsenheten Eriksbergsgården' - hewitt


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

22 november 2011

Ätstörningar

Sanna Aila Gustafsson

Anna Bürger Sjödin

Ätstörningsenheten Eriksbergsgården

Bilden hämtad från

tst rningsenheten eriksbergsg rden
ÄtstörningsenhetenEriksbergsgården

En ålders- och länsövergripande enhet för ätstörningsproblematik

vilka arbetar h r
Sjuksköterskor

Arbetsterapeuter

Sjukgymnaster

Psykologer

Kuratorer

Behandlingsassistenter

Läkare

Läkarsekreterare

Enhetschef

Dietist (konsult)

Vilka arbetar här?
patientgrupp
Patientgrupp

2010

291 patienter registrerade

  • Åldersfördelning:

Under 18 år: 20%

Över 18 år: 80 %

  • Könsfördelning:

95% kvinnor 5 % män

slide5

PANIK!!

Jag åt för mycket!!!

Några kilo

mindre…

I morgon ska jag…

Smal, snygg och lyckad

Jag borde

inte…

Vad innehåller

det här?

Kan inte träffa kompisarna

för då måste jag äta!

TJOCK!!!

Fet, ful och misslyckad

Måste träna

vad r en tst rning
Vad är en ätstörning?
  • Allvarlig störning av hur en person äter eller hur han /hon försöker kontrollera sin vikt
  • Påverkar den…

Fysiska hälsan

Psykiska hälsan

Socialt fungerande

diagnos
Diagnos
  • Stark rädsla att gå upp i vikt
  • Strävan att gå ner i vikt
  • Störd kroppsuppfattning
  • Kropp och vikt har fått orimligt stor betydelse för självkänslan
diagnos8
Diagnos

Anorexia nervosa

Kännetecknas av självsvält

Vikten under gränsen för förväntad vikt utifrån ålder och längd

Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock trots undervikt

Bulimia nervosa

Kännetecknas av hetsätning och kompensation

Ätstörning UNS

  • Olika faser av samma sjukdom?
  • Olika sjukdomar?
vad r det h r d
Vad är det här då?
  • Ortorexi
  • Idrottsanorexi
  • Hetsätningsstörning
  • Fetma
hur vanliga r tst rningar
Hur vanliga är ätstörningar?

Livtidsprevalens på:

AN 0.9% kvinnor 0.3% män

BN 1.5% kvinnor 0.5% män

UNS 10-15% kvinnor 2-5% män

HETS 3.5% kvinnor 2% män

Subkliniska problem:

> 25% unga kvinnor > 10% unga män

vilka drabbas
Vilka drabbas?
  • Vanligast bland flickor och unga kvinnor, men ökar bland pojkar/ unga män och medelålders kvinnor.
  • Vanligast i ”västvärlden” men ökar i hela världen i takt med en större globalisering.
  • Olika personlighetsfaktorer har kopplats till ätstörningsutveckling (tvångsmässig/regelstyrd till AN, impulsiv/okontrollerad till BN) men detta är inte klart belagt.
  • Ökad risk om du tidigt utvecklat missnöje med kroppen eller ett ansträngt förhållande till kropp, mat, vikt och motion.
riskabla f rh llningss tt till tande och motion
Riskabla förhållningssätt till ätande och motion
  • Att kontrollera och bevaka sig själva och sina beteenden, istället för att lära sig att lyssna på och lita på sin kropp som en källa till information om vad som blir bra för oss.
  • Dikotomt (svart-vitt) tänkande. Det finns rätt och fel, ”syndig” och ”nyttig” mat.
  • Överdrivet fokus på att ”vara duktig” och ”göra rätt”.
  • Linjärt tänkande, om ett beteende är hälsosamt, då måste ju mer av det beteendet vara ännu mer hälsosamt.
  • Svårt att hantera ångest, starkt utvecklade undvikande-strategier. Använda motion/ätande/bantning som ångestreducering.
  • Tendenser att starkt internalisera upplevda förväntningar från omgivningen.
  • Kompetetiva (tävlingsinriktade) målsättningar.
  • Negativ kroppsuppfattning och upptagenhet med kropp och vikt.
t nkbar orsakskedja f r utveckling av en tst rning
En mottaglig individ

Ärftliga faktorer, tidiga erfarenheter,

kamrater, skola, tonårstid

En osäker identitet

låg självkänsla, omhändertagande,

”duktig”, höga krav på sig själv

Utlösande faktor

Det sociokulturella budskapet

Utvägen

Vidmakthållande mekanismer

Biologiska, sociala, psykologiska

Tänkbar orsakskedja för utveckling av en ätstörning

En känslig person

Personlighet

Stress

Bantning

Onda cirklar

bulimi anorexi cirkeln
Bulimi/anorexi-cirkeln

Negativa grundläggande attityder och antaganden, t ex ”Jag är fet, ful, äcklig och värdelös” ”Att vara smal är att vara lycklig och lyckad”

Extremt fokus på utseende och vikt

Skuld/skam

Kräkning Laxering Motion

Perfektionism & dikotomt tänkande

A

B

Extrem bantning/svält

Ångest, skuld skam

Kroppsliga, känslomässiga, kognitiva reaktioner

Hetsätning

n r beh ver jag hj lp och hur g r det till
När behöver jag hjälp och hur går det till?
  • Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt?
  • Oroar du dig för att du förlorat kontrollen över hur mycket du äter?
  • Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader?
  • Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal?
  • Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?

2 eller fler ”Ja” antyder trolig ätstörning

(Morgan et al., 1999)

slide16

Intensiv rädsla för viktuppgång

Fixering vid utseende och vikt

Undviker matsituationer

Förändrat matbeteende

Fixering vid matintag

Minskad social samvaro

Minskat intresse för omvärlden

Ökad/extrem träningsmängd

bed mning

Ätande

Tankar på kropp och vikt

Kompensatoriska beteenden

Social situation

Skola/arbete/boende

Uppväxt

Symtom från kroppen

Andra svårigheter

Psykiatriska problem

Socialaproblem

Bedömning

Egen anmälan/Remiss

Bedömningssamtal

Skattningsinstrument

Kroppslig undersökning

Diagnos

Återföring

slide18

Grundproblem

”Lösning”

Sekundära problem

P

MAT

KROPP

VIKT

P

P

P

behandling kort versikt
Behandling –kort översikt
  • Medicinsk behandling

näringsdrycker, somatiska kontroller, medicinering

  • Samtalsbehandling

Familjesamtal, individuella stödsamtal,psykopedagogiska samtal enskilt eller i grupp, samtalsterapi olika inriktningar, gruppterapi

  • Färdighetsträning

Matträning, social träning i vardagliga situationer, tex matlagning, klädinköp

  • Kostrådgivning
  • Sjukgymnastisk behandling

Basal kroppskännedom, psykopedagogiska interventioner,

  • Dagvård/Förstärkt öppenvård

innehåller oftast flera av ovanstående komponenter

  • Slutenvård

flera av ovanstående komponenter, samt omvårdnad

behandlingsriktlinjer steg 1
Behandlingsriktlinjer- Steg 1
  • Normalisera ätandet
  • Bryta destruktiva beteenden och tvång
  • Hantera ångest i samband med måltider
    • Medicinska behandling
      • Somatiska kontroller, viktkurva
    • Psykopedagogiska interventioner
      • Kropp och kroppens behov, mat/kostrådgivning
    • Matträning
      • Individuellt och grupp
    • Bryta kompensatoriska beteeenden
      • Träningsförbud
    • Terapeutiskt stöd
      • Här och nu, ångesthantering, självkänsla, relationer
steg 2
Steg 2

Jobba med kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga problem relaterade till ätstörningen

  • Psykoterapeutiska samtal

Familjeterapi, systemisk terapi, KPT/KBT, psykodynamisk terapi

  • Sjukgymnastik

BK, avspänning

  • Arbetsterapi

Vardagsfunktioner, balans i livet

steg 3
Steg 3
  • Avslutning
  • Uppföljning/Vidmakthållande
  • Återfallsprevention
slide23

Våga säga vad du ser

Var uppmuntrande

Konfrontera och ställ krav

Visa intresse.

Skräm inte bort.

Återförsäkra inte

Stötta personens självbestämmande

Förstärk inte störda beteenden.

r d till dig som finns i det proffesionella n tverket
Råd till dig som finns i det proffesionella nätverket
  • Våga fråga
  • Vid behov konfrontera, tydliggör vad du ser, men tvinga inte fram svar eller ”ursäkter”.
  • Undvik värderingar och pekpinnar som ”förstår du inte att”.
  • Motivera
    • För behandling
    • För beteendeförändring
r d till dig som finns i det proffesionella n tverket25
Råd till dig som finns i det proffesionella nätverket
  • Kostrådgivning
    • Utgå från kostanamnes
    • Motivera till förändring, till att gå emot tankar och oro kring maten.
    • Regelbundenhet
    • Normalportioner
    • Matdagbok
  • Ångesthantering
  • Begränsa överdriven fysisk aktivitet
  • Somatiska kontroller
r d till dig som har problem kring mat kropp och vikt
Råd till dig som har problem kring mat, kropp och vikt
  • Hjälp av andra
  • Självhjälpsböcker
  • Bryta onda cirklar
    • Kunskap om problematiken
    • Förändringar kring ätande och motion
    • Hitta och fokusera på andra saker som kan bli viktiga och positiva i ditt liv
  • Sök hjälp

Självhjälp-Är inte det samma som

att kämpa på i ensamhet

r d till dig som v n anh riga
Råd till dig som vän/anhöriga
  • Ta upp problemen genom att tala om din oro på ett kärleksfullt sätt.
  • Visa att du bryr dig genom att fråga hur hon/han mår och inte genom att kommentera vikt och kropp.
  • Hjälp henne/honom att söka råd och behandling
  • Var ärlig
  • Sätt gränser. Försök förhindra att hon/han dominerar och manipulerar familjen t ex genom att styra familjens matvanor
  • Underlätta ett regelbundet och varierat ätande och föregå med ett gott exempel
r d till dig som v n anh riga28
Råd till dig som vän/anhöriga
  • Fråga henne/honom hur hon/han vill ha hjälp av dig, praktiskt eller vara där som stöd före, vid och efter måltiderna
  • Försök skilja på den genuina person hon/han är och det som är symptom på sjukdomen.
  • Var uppmärksam på hennes/hans ambivalens – att både vilja och inte vilja på samma gång.
  • Gå ej ”på tå” – visa dina känslor, men anklaga henne/honom inte för att hon/han är sjuk.
  • Se till att du själv får hjälp med avlastning och stöd så du orkar.
mer information om tst rningsproblematik
Mer information om Ätstörningsproblematik
  • www.atstorning.se
  • www.abkontakt.se
  • Sluta svälta - Helen Glant
  • Sluta hetsäta - Helen Glant
  • Lev med din kropp – Ghaderi/Parling
  • Från självsvält till ett fullvärdigt liv – Ghaderi/Parling
  • Mattillåtet - Gisela van der Stern
  • Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel – Wallin/Lindskog
  • Att övervinna hetsätning - C Fairburn
  • Jag har redan ätit - Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning - Keski-Rahonen & Charpentier
  • En närståendes handbok - AB-kontakt