Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län - PowerPoint PPT Presentation

invandring och integration m jligheter och utmaningar f r j mtlands l n n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län PowerPoint Presentation
Download Presentation
Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län

play fullscreen
1 / 47
Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län
205 Views
Download Presentation
hali
Download Presentation

Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Invandring och integrationmöjligheter och utmaningar, för Jämtlands län • 2014 04 09 • Hans Halvarsson • Länsstyrelsen Jämtlands län

  2. Ökad invandring – en viktig tillväxtfråga. • Iprincip hela västvärlden står inför: • stora åldersförändringar i sin befolkning • stora avgångar från arbetsmarknaden • en stark konkurrens om framtida kompetens • Detta gör frågan om invandring och integration än angelägnare att belysa då vår tillväxt och attraktionskraft är avgörande för hur vi kan locka till oss unga kompetenta medborgare framöver.

  3. Målet för integrationspolitiken Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Målet för den regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft

  4. Hur ser invandringen ut i Sverige? • Invandring är en viktig faktor för Sveriges befolkningsutveckling! • Sveriges befolkning har de senaste åren ökat med ca 0.6 procent varje år till följd av invandring.

  5. Befolkningsutveckling 1992-2012 Fokus Framtid - Etablering för välfärd

  6. Prognos befolkningsutveckling 2013-2023 - arbetsför ålder (18-64 år) Fokus Framtid - Etablering för välfärd

  7. Vilka invandrare pratar vi om? Flyktingar/ Nyanlända Asylsökande Anhöriga till flyktingar ”Nybyggare” INTEGRATION Ensamkommande barn Arbetskrafts- invandring Studenter Anhörig- kärleks- invandring

  8. Uppehållstillstånd och uppehållsrätter i Sverige 2013

  9. Antal asylsökande till Sverige2000-2014 Källa: Migrationsverkets prognos okt -13

  10. 10 största grupperna som sökte asyl 2011-12 Källa: Migrationsverket

  11. 10 största grupperna som fick uppehållstillstånd i Sverige 2012

  12. 10 största grupperna som fick uppehållstillstånd i Sverige 2013

  13. Prognos för flyktingmottagandet i Sverige 2013-14 Migrationsverket feb 2014

  14. Andelen utrikes födda i länen Källa: SCB

  15. Andelen utrikes födda i länen 2013 Procent av befolkningen Källa: SCB

  16. Hur ser det ut i Jämtlands län?

  17. Befolkningsutveckling 1950-2013 Källa: SCB

  18. Förändring av folkmängden under 25 år, 1988-2013 • Källa: Statistiska centralbyrån, Pantzare Information AB

  19. Befolkning Jämtlands län 2013 jmf länet • Den 31 december var vi 126 461invånare+260 • Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund ökade • Endast Östersund hade födelseöverskott -248 • 5 157 flyttade in och 4 651 flyttade ut +506 • 1 826 inflyttade från utlandet, 375 utflyttade +1451 • Andel utrikesfödda är 7,6 %, riket 15,9% +0,7% • Högst Bräcke, Strömsund - 9,6% • Lägst Krokom – 6,5% • Flyktingmottagning 778 personer • Asylboende/sökande 850 platser

  20. Andel av befolkningen som är utrikes födda Källa: SCB

  21. Utrikesfödda kvinnor och män 2013Jämtlands län

  22. Flytt och födelsenetto Jämtlands län 1990 - 2013

  23. Andel i arbetsför ålder av befolkningenJämtlands länkälla: Arbetsförmedlingen

  24. Mottagning länet 2007-2013

  25. Mottagandet av nyanlända i länet

  26. Flyktingmottagande till respektive kommun 2013 • Sammantaget har länets kommuner under 2013 tagit emot 778 personer varav 44 var ensamkommande barn.

  27. Ögonblicksbild länet 2013-12-31

  28. Framtida kompetensförsörjning – en utmaning för länet

  29. Förändring av åldersgrupperna 20-64 år i procent under tiden 2011-2025 Källa: Arbetsförmedlingen

  30. Utrikes födda står längre från arbetsmarknaden - Arbetslösa i febr. 2014 • Länet har 4,0 % öppet arbetslösa och 4,4 % i arbetsmarknadsprogram, totalt 8,4 % utan arbete • För riket är motsvarande siffror 4,5 - 4,0 – 8,5 %. • För utrikes födda är • hela 30,4 % utan arbete i länet , 14,2 öppet arbetslösa och 16,2 i arbetsmarknadsprogram

  31. Ansvar och uppgifter utifrån etablerings-reformen den 1 december 2010 • KOMMUNERNA • Ansvarar för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning • Undervisning i svenska för invandrare (SFI) och annan vuxenutbildning • Samhällsorientering • Försörjningsstöd • Skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar • Insatser inom det sociala området • Att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg etc.

  32. ARBETSFÖRMEDLINGEN har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna är stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter ansvarar för etableringssamtalen ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan, dock ej för kvotflyktingar vilka hanteras av Migrationsverket ansvarar för upprättande av etableringsplan beslutar om etableringsersättning är uppdragsgivare till lotsar fastställer länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket

  33. LANDSTINGET ska erbjuda hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar ska erbjuda akut hälso- och sjukvård som inte kan anstå till vuxna (>19 år). Barn (<19 år) har samma rätt till vård och behandling som andra barn ska erbjuda tandvård i samma omfattning som till andra barn ska erbjuda nyanlända med uppehållstillstånd vård i samma omfattning som övriga medborgare FÖRSÄKRINGSKASSAN beslutar om etableringstillägg och bostadsersättning betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. SKATTEVERKET folkbokför, varigenom personen får ett personnummer utfärdar ID-kort på ansökan från personer som inte kan ansöka om ID-kort hos andra.

  34. LÄNSSTYRELSEN • Medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända • Tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända • Främjar regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända • Stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering • Verkar för att nationella målet för integrationspolitiken får genomslag i länet

  35. Regional överenskommelseRÖK i Jämtlands län • Regional överenskommelse om mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande.

  36. Den regionala överenskommelsen skall bidra till: • - att det nationella målet för integrationspolitiken, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska få genomslag i länet. • - att skapa samsyn om ansvar och ge stöd till regionala och lokala aktörer i deras arbete med tidiga etablerings- och mottagningsinsatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande • - ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald där människor kompletterar varandra och ömsesidigt bidrar med sin kompetens och livserfarenhet. .

  37. Parter - Arbetsgrupp –styrgrupp • Länsstyrelsen Hans Halvarsson • Arbetsförmedlingen Johan Tegnhed • Regionförbundet Jämtlands län Håkan Lundmark • Landstinget Jämtlands län Lars Eriksson • Försäkringskassan Per Sundin • Migrationsverket Ulrika Nyberg • dessutom • adjungeradför • Kommunerna Anders Andersson • Skatteverket Bengt Åke Sundelin

  38. RÖK - Nytt i aktivitetsplan för 2014 • Genomföra politikerdialoger • Gemensamma informationer om socialförsäkringssystemen • Synliggöra vikten av att kommunala strategier/planer för mottagning av nyanlända utarbetas • Synliggöra vad som görs inom landstinget – utåt • Involvera folkhälsoarbetet • Genomföra projekt för organiserad sysselsättning för asylsökande • Etablera speciellt samarbete mellan AF och landstinget (stor arbetsgivare i länet) • Fortsatt utveckling av samarbetet med etableringskoordinatorer i syfte att permanenta arbetssättet • Verka för att överenskommelse med civila sektorn kommer till stånd i etableringsarbetet

  39. Utmaningar för länet • på kort sikt att få de utrikesfödda i arbete i högre utsträckning • matcha asylboende i länet mot etablering i länets kommuner • på lång sikt tillgodose länets ökande kompetensbehov med fler utlandsfödda • bostäder till nyanlända • vår tillväxt och attraktionskraft är avgörande för hur vi kan locka till oss unga kompetenta medborgare framöver i konkurrens med övriga västvärlden

  40. Frågor att diskutera och hantera • Betydelsen av invandring? • Hur får vi ut bilden kring länets befolkningsmässiga förutsättningar och framtida kompetensbehov? • Hur gör vi länet attraktivt för invandrare? • Vad behöver länet göra för att öka invandring? • Hur löser vi frågan om bostäder för nyanlända? • Är flyktingmottagning en kostnad eller en investering? • Hur får vi flera utrikesfödda i arbete i länet? • Hur mobiliserar vi ideella organisationer och enskilda i ett framgångsrikt integrationsarbete?

  41. Allt detta måste fungera! Etableringsplan, ersättningar m.m. Jobb/Startaeget Introduktion Samhällsorientering SFI/Språkpraktik Anvisning/Bosättning Hälsa/Sjukvård Utbildning Bostäder Jobbpraktik Ankomst Validering Skola Barnomsorg Asyl Fritid Attityderoch värderingar

  42. Hur försörjer man sig? • Asylsökande: • - Dagersättning Migrationsverket tillhandahåller boende. Särskilt bidrag kan utgå till t.ex. vinterkläder och handikapputrustning.

  43. Hur försörjer man sig? • Personer som fått uppehållstillstånd: • Etableringsersättning • För deltagande i aktiviteter som ingår i etableringsplan på heltid lämnas ersättning med 308 kr/dag fem dagar i veckan (ca 6 000 kr/mån). Planen omfattar högst två år. • Etableringstillägg om man har barn under 20 år • Bostadsersättning i vissa fall om man är ensamstående utan barn om man har förstahandskontrakt på bostaden (i vissa fall även på andrahandskontrakt).

  44. Ersättning till kommunerna • För asylsökande: • Ersättning för skolverksamhet och vissa särskilda kostnader • För ensamkommande barn • För personer med uppehållstillstånd: • Grundersättning för mottagandet • Schablonersättning per mottagen person • Faktiska kostnader för försörjningsstöd för personer som inte får en etableringsplan • Ersättning för kostnader för försörjningsstöd tills etableringsersättningen börjar betalas ut • Ersättning för vissa särskilda kostnader (kvotflyktingar) • Stöd och service, hälso- och sjukvård för gamla, sjuka och funktionshindrade • Ensamkommande barn

  45. Ny ersättning till kommuner för flyktingmottagande • Grundersättningen halveras • från tio till fem prisbasbelopp, för 2014 innebär det från 444 000 till 222 000 kr • Extra ersättning för mottagande från ABO • Kommuner som tar emot nyanlända från ABO får, utöver den befintliga schablonersättningen, 15 000 kr per mottagen individ (gäller även Kvot men inte EKB) • Trappstegsmodell införs • Ersättning ges till de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den trededel som haft det högsta mottagandet får 15 000 kr extra/person som tas emot under det aktuella året. Den tredjedel som haft det näst högsta får 10 000 kr/person och den tredje gruppen får 5 000 kr/pers. • Medel finns från 2014. Ersättningen till kommunerna ökar med 1,1 miljarder kronor