Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström

1. Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris NorrgårdAlmström Lars Almström www.svenskaplanb.se

2. Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

3. Första boken 1963: Man, Land and Food Worldwatch Institute 1974 50 böcker 40 språk Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 25 universitet Civilisationens vägpå svenska 2011

5. Lärdomar från Kina 2030 kan inkomsterna per person i Kina ha nått samma nivå som i dagens USA. Om kineserna då har samma konsumtionsmönster som amerikanerna har idag skulle Kina: - konsumera dubbelt så mycket papper som världen idag - ha 1100 miljoner bilar (Nu finns det 1000 miljoner totalt) - behöva asfaltera en area lika stor som hela risodlingen - förbruka 98 miljoner fat olja/dag (Nu 87 miljoner totalt) Photo Credit: YannArthus-Bertrand

6. Lärdomar från Kina En sådan utveckling kommer inte att hålla för Kina - och inte för Indien - och inte heller för oss - när alla konsumenter ska konkurrera på världsmarknaden om alla varor. Kort sagt: Plan A, alltså business-as-usual, kommer inte att kunnafortsätta länge till. Photo Credit: YannArthus-Bertrand

8. Möjligheterna och hoten Civilisationen är illa ute Vi kan • Jordens resurser överutnyttjas • Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen • Ekosystemen överbelastas • Återställa jordens ekologiska system (och kostnaden är liten) • Matbrist • Oljebrist • Stabilisera klimatet • Klimatförändring Alla lösningar som behövs finns • Sönderfallande stater Men det är mycket bråttom Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

10. Ekonomerna tror på en ljus framtid • Den globala ekonomin har nästan tiodubblats sedan år 1950. Global BNP, 1950-2009 • Därför förutspår världens ekonomer vanligen 3 % årlig tillväxt. • De tror nämligen gärna att gångna tiders starka ekonomiska utveckling betyder att också framtiden kommer att vara ljus. 10 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

11. Men vi är på väg mot en avgrund • Forskarna inom naturvetenskaperna ser att vårt sätt att leva förstör ekonomins naturliga grundvalar. • Mänskligheten överskrider de naturliga gränserna för grundvattnen, jordarna, fiskbestånden, skogarna och atmosfären. • I system efter system tar vi ut mer än vad naturen tål. Hur kan vi tro att ett ekonomiskt system som förstör sina naturliga grundvalar bara kan fortsätta växa? Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

12. Varför blir vi inte rädda? Dan Gilbert, som är professor i psykologi vid Harvard, svarar så här: Människor reagerar starkast: När det är andra människor som gör nåt. När vi blir moraliskt upprörda. När förändringen är plötslig och drabbar nu genast. - Men inget av dessa villkor gäller det som hotar oss nu. (http://vimeo.com/16854859)

13. Civilisationen har aldrig varit så illa ute • En uppsjö av samverkande trender hotar att kasta oss ut i ekonomiskt och politiskt kaos. • Den extrema värmeböljan i Ryssland och den rekordstora översvämningen i Pakistan år 2010 var tidiga varningar av vad som väntar oss om vi fortsätter med business-as-usual. Photo Credit: iStockPhoto / jgareri

14. Sommaren i Ryssland 2010 Varje dag i början av augusti startade 300-400 nya bränder. Kostnaderna för skogsskador och åter-ställning blev cirka 300 miljarder dollar. Värmeböljan och luftföroreningarna krävde mer än 56 000 liv. Den ryska spannmålsskörden minskade med 40 % till 60 miljoner ton. Photo Credit: iStockPhoto / Brasil2

15. Livsmedelsfrågan är viktigast Lester Brown varnar för att livsmedelstillgången kan vara den svaga länken till och med för vår moderna civilisation. Antalet hungrande i världen har börjat öka igen. År 2009 översteg detta antal 1 miljard. Matpriserna stiger igen. Orsaken är långsiktiga trender i utbud och efterfrågan. Photo Credit: iStockPhoto / Claudiad

16. Efterfrågan ökar • Jordens befolkning ökar med 80 miljoner varje år. • Runt 3 miljarder människor försöker klättra uppför näringskedjan och äta mer köttprodukter som produceras av spannmål. • Livsmedel står numera mot fordonsbränslen: När produktionen av biobränslen ökar måste människorna konkurrera med bilarna om skördarna. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

17. Livsmedel ställs mot bränsle Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA 1980-2010 Ökande oljepriser har gjort det lönsamt att omvandla spannmål till bränsle. 2011 användes 30 % av USAs spannmålsskörd till etanolproduktion. Om USA omvandlade hela sin spannmålsskörd till etanolskulle det bara räcka till 18 % av USAs bränslebehov. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss

18. Utbudet begränsas • Skördarnasavkastningökarlångsammare. • Åkermarkförloras till andra användnings-områden. • Öknarnabrerut sig. • Grundvattnenochflodernaöverutnyttjas. • Extremtväderochstigandetemperaturerhotarskördarna. (Pakistan & Ryssland) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

19. Ett skakande fall: Saudiarabien • Saudiarabien har kraftigt subventionerat veteproduktionen och därigenom varit självförsörjande i mer än 20 år. • Med oljeborrningstekniker kunde man bevattna öknen från en akvifär som inte fylls på. • År 2008 meddelade man att akvifären var nästan tömd och att veteproduktionen måste fasas ut helt senast år 2016. • Saudiarabien kommer att tvingas importera all spannmål till sin befolkning på 30 miljoner. Photo Credit: NASA

20. Sönderfallande stater Matbrist, befolkningstillväxt och minskande naturresurser ökar pressen på regeringarna i svaga stater och de tenderar att falla sönder. Hur många kollapsande stater tål civilisationen innan denockså börjar falla sönder? Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh 20

21. De 20 värst drabbade sönderfallande staterna jämfört med de 20 starkaste på listan

22. Födseltal, antal barn per kvinna

23. Andel av befolkningen som är under 30 år (%)

24. Barnadödlighet 2010 Antal döda per 1000 levande födda

25. Plan B har fyra mål Stabilisera folkmängden. Utrota fattigdomen. Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. Stabilisera klimatet genom att minska koldioxidutsläppen med 80 % till år 2020. Om vi missar ett enda av dessa mål, så kommer vi troligen att missa alla. Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

26. ”Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Och först därefter frågar vi om det är möjligt.” (Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage) Se filmen Blessed Unrest på YouTube. www.paulhawken.com/paulhawken_frameset.html

27. Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen • Allmän grundläggande utbildning • Avskaffande av analfabetism bland vuxna • Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna • Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna • Reproduktiv hälsa och familjeplanering • Allmän grundläggande hälsovård Årligatilläggsanslag, totalt: 75 miljarder dollar Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock

28. Återställa jorden Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. • Plantera träd och återställa skogar • Bevara och bygga upp jordar • Skydda den biologiska mångfalden • Återställa fiskbestånden • Stabilisera grundvattnen • Plantera träd för att binda koldioxid Årliga tilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

29. Plan B-budgeten Årliga tilläggsanslag som behövs (miljarder dollar) Grundläggande sociala mål 75 Återställande av jorden 110 Total Plan B-budget 185 Dessa kostnader motsvarar en åttondel av världens årliga militärutgifter... Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill

30. lade 1/5 av landet under vatten Pakistans översvämning 2010 • dödade 2000 människor och 1 miljon boskapsdjur • förstörde 2 miljoner hem • skadade eller förstörde grödor på 2,4 miljoner hektar • spolade bort vägar och broar Pakistan är ett exempel på hur de sociala och ekonomiska trender som vi står inför kan samverka – med farliga konsekvenser. 30 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

31. Befolkningen växer ohejdat och boskaps-hjordarna också. Pakistan 2010 – bakgrund • Människor och djur har skalat bort Pakistans naturliga växttäcke. • 90 % av de ursprungliga skogarna i Indus dalgång är borta. • Temperaturen satte ett nytt rekord för Asien: 53 grader Celsius. • Avsmältningen från Himalayas glaciärer satte nya rekord. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

32. För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Pakistan 2010 – bakgrund Pakistans översvämning 2010 • För drygt 20 år sedan valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. • När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upprustning och militär kapacitet. • Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. • År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. • Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? • I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. • Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. • Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapenmakt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather 30 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

33. För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Pakistans översvämning 2010 Pakistans översvämning 2010 • Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva så mycket bättre? • I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. • Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. • Och vi lägger 23 miljarder kr varje år på att subventionera fossil energi (enligt OECD). • Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? • I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. • Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

34. Vi måste omdefiniera “säkerhet” • Världen har ett arv från det förra seklet att säkerhet kan uttryckas i militära termer. • Men de värsta hoten mot vår säkerhet är inte längre militära. • Klimatförändring, vattenbrist, tilltagande hunger och kollapsande stater: detta är de nya hoten mot vår säkerhet. • Vår viktigaste uppgift är därför att prioritera om bland de statliga utgifterna och öka anslagen till sådant som möter dessa nya faror. Photo Credit: iStockPhoto / kryczka

35. Klimatförändringen Människan har funnits i 200 000 år och under hela denna tid har atmosfärens halt av koldioxid legat under 280 ppm - ändafram tills industrialiseringenstartadeförnågrahundraår sedan. Sedan dessharförbränningenavfossilabränslenhöjtkoldioxidhalten till dagensrekordnivå, 392 ppm. Detärdennahöjdakoldioxidhaltiatmosfärensom driver klimatförändringen. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

36. Klimatförändringen Det är inte våra nya utsläpp som orsakar dagens klimatförändring, utan alla de utsläpp som redan har gjorts. Alltsåkan man intestoppaklimatförändringengenomsmånedskärningarivåranyautsläpp. Vi måstesänkakoldioxidhalteniatmosfären– fråndagensnivå 392 ppm till 350 ppm. Men hur ska det gå till? Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

37. Atmosfären 50 % 5,0 Gt kol/år 0,9 Gt kol/år Land 26 % 2,6 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Hav 24 % 2,4 Gt kol/år GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS

38. 0,9 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS

39. Atmosfären - 3 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 2 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS

40. Klimatförändringen Alltså: land och hav kan bara ta hand om hälften av alla nya utsläpp. Resten hamnar i atmosfären. Vi måste skära ner våra nya utsläpp med mer än hälften, så att land och hav kan binda mer än våra nya utsläpp:först då minskar koldioxidhalten i atmosfären. Men så länge vi bara skär ner våra nya utsläpp med 20-30 % kommer halten koldioxid i atmosfären att fort-sätta att öka och driva på klimatförändringen ytterligare. Jorden är redan för varm – och tiden är den knappaste resursen av alla. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

41. Smältande is • Havet stiger: • Landisarna på Grönland och Västantarktis smälter i en allt snabbare takt. • Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja havet med 12 meter. • En havshöjning på 2 meter skulle kunna inträffa före år 2100. • Men redan 1 meters havshöjning skulle översvämma viktiga jordbruksområden och skapa kaos i livsmedelsförsörjningen. Klimatförändringen hotar att leda till livsmedelsbrist, kaos och gigantiska flyktingströmmar. Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

42. Smältande is • Bergsglaciärerna i hela världen smälter bort snabbt. • Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten under den torra årstiden, vilket är livsviktigt för jordbruket. • Om dessa glaciärer fortsätter att smälta i dagens takt kan floder som Gula floden, Chang Jiang, Ganges och Indus torka ut under torrperioden och vete- och risskördarna minska drastiskt. 42 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

43. Vi kan stabilisera klimatet Skär ner de globala nettoutsläppen av koldioxid med 80 % före år 2020. Tre delmål: • Förbättra energieffektiviteten och strukturera om transportsystemen. • Stoppa avskogningen och plantera träd för att binda koldioxid. • Byt ut fossila bränslen mot förnybara. Då kan vi förhindra att den globala koldioxidhalten överstiger 400 ppm och på så sätt minimera den kommande temperaturhöjningen. Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo

44. Förbättra energieffektiviteten • Bättre isolering i byggnader kan skära ner energibehovet med 20-50 %. • Lågenergibelysning kan spara energi motsvarande 700 kolkraftverk. (Totalt finns det cirka 2800.) • Med ständigt växande krav på apparater och vitvaror kan man spara lika mycket. • Industrin kan minska energibehoven kraftigt för de värsta utsläpparna. • Omläggning av transportsystemet mot mera järnväg, spårväg och snabba busslinjer ger stora energivinster. Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

45. Stoppa nettoavskogningen och plantera träd • Om vi planterar träd och inför mer skonsam jordbearbetning och markanvändning kan vi både stabilisera jordarna och binda kol. Photo Credit: iStockPhoto / AVTG

46. Byt ut fossila bränslen mot förnybara • Vind • Sol • Geotermisk energi • Andra: småskalig vattenkraft, våg- och tidvattenkraft, vissa typer av biomassa Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner

47. Vindkraft • Hörnsten i Plan B. Installerad vindkraftskapacitet i världen, 1980-2008 • Förekommer rikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulle ensamma klara hela USAs energibehov. • Finns i varje land. • Blir allt billigare. • Kina investerar mest av alla stater i vind. • Vindkraft på land skulle kunna generera 40 gånger mer elektricitet än vad världen idag förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt. (Enligt USAs National Academy of Sciences.) Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

48. Solkraft Världens samlade produktion av solceller 1975-2008 • Solceller, solvärme-kraftverk och solfångare för värme och varmvatten. • Den solenergi som träffar jorden på bara 1 timme motsvarar det globala energibehovet för ett helt år. Photo Credit: iStockPhoto / Ekaterina Romanova

49. Geotermisk energi • Värmen i jordskorpans översta 10 km innehåller 50 000 gånger så mycket energi som de totala globala reserverna av olja och gas. • Alla länder som ligger vid plattgränser kan utnyttja denna energiform. Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo

50. James Hansen är en av världens främsta klimatforskare. Han är chef för NASAs Goddard Institute for Space Studies (GISS) och medlem av USAs högsta vetenskapliga råd National Academy of Sciences. Hansen anseratt vi fortfarandekanstoppaklimatförändringen OM vi:   a) läggernerallakolkraftverkijämntaktfrån nu till år 2030.Dåskahälftenvarabortaår 2020.   b) nöjer oss med att utvinna den konventionella oljan och gasen, dvs avstår från utvinning ur oljesand, eller på stora djup, eller i hittills orörda områden.   c) planterar miljarder träd för att binda koldioxid ur atmosfären.