1 / 38

TISS – ett helhetsgrepp på begreppen

TISS – ett helhetsgrepp på begreppen. x.x. IT i vården Termkonferens 5–6 november 2003 Åsa Holmér och Henrik Nilsson Terminologicentrum TNC. ” Vilka grupper är omedvetna? Särskilt märks journalister, lärare och PR-folk. ”. 5.33x. Terminologi i samhället.

Download Presentation

TISS – ett helhetsgrepp på begreppen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. TISS – ett helhetsgrepp på begreppen x.x IT i vården Termkonferens 5–6 november 2003 Åsa Holmér och Henrik NilssonTerminologicentrum TNC

  2. ”Vilka grupper är omedvetna? Särskilt märks journalister, lärare och PR-folk.” 5.33x

  3. Terminologi i samhället • ”I debatten om invandringens villkor har tanken om medborgarskap hamnat i centrum. Men vad är en medborgare egentligen? Frågan kan tyckas dum, men funderar man närmare står det klart att medborgarbegreppet undflyr varje försök till en enkel och entydig definition.” 5.33x [DN 2002-08-28]

  4. Terminologi i samhället • ”Ordet stress betyder både den belastning/överbelastning från omvärlden som drabbar en organism och det sätt på vilket organismen reagerar. Denna dubbla betydelse fanns inte då begreppet stress myntades av den i Kanada verksamme österrikisk-ungerske fysiologen Hans Selye (1907–1982) på 1930-talet. [...] Denna hopblandning av begrepp tvingas vi leva med än i dag: det går att tala om samhällsstress och stressens biokemi i samma andetag. Sannolikt försvårar detta diskussioner om rimliga åtgärder mot stress.” 5.33x [Läkartidningen Nr 48, 2001]

  5. Terminologi i samhället 6.2x [annons från Renhållningsförvaltningen, Metro, 2003-06-17]

  6. Terminologi i samhället 6.2x

  7. Terminologi i samhället • ”på tillräckliga skäl misstänkt” • ”på sannolika skäl misstänkt” 5.33x ”skäligen misstänkt” ”misstänkt”

  8. Terminologi i samhället • ”Engelskans stalking är svårt att översätta. • Den alternativa termen obsessional following • är inte lättare. När jag i egenskap av forskare • och klinisk konsult utbildar och handleder poliser • och andra på området brukar jag använda termen förföljelsesyndrom och detta har kommit att bli en någorlunda allmänt accepterad svensk term för stalking.” 5.33x [DN debatt 19 oktober 2003]

  9. Terminologi inom hälso- och sjukvården • utbildning, bl.a. Socialstyrelsen, Danderyds sjukhus • standardiseringsarbete, bl.a. Contsys • Spri-projektet, bl.a. rapport 481 5.33x • katastrofmedicinsk ordlista • TNC 97, Ordlista för arbetslivsinriktad rehabilitering • Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård

  10. Terminologi inom hälso- och sjukvården xx.x

  11. ”Betydelsen av genomarbetade och allmänt accepterade terminologier och klassifikationer ökar i takt med att allt flera personer deltar i vården av en patient.” 5.33x [Ds 2002:3 ”Vård ITiden”, Socialdepartementet]

  12. Varför TISS nu? • den ökade medvetenheten • datoriseringen • e-förvaltningen • EU-medlemskapet • parallell utveckling i andra länder • hotet om domänförlust 5.33x

  13. TISS – terminologisk infrastrukturi Sverige • inventering: • utveckling, fördjupning: • samordning: • utbildning: • hjälpmedel: kartläggning av terminologiska resurser IVD-termgrupp terminologisamordningsprogram kursplan, utbildningsmaterial terminologiportal med nationell termbank: Rikstermbanken x.x

  14. ”Inbördes samordning av terminologi mellan myndigheter samt en kartläggning av begreppsansvar skulle vara en stor hjälp vid en översyn av termer och begrepp.” 5.33x [Integrationsverket]

  15. Kartläggning av terminologiskaresurser • webbenkät • till myndigheter, företag, föreningar, privatpersoner • ca 130 svar efter en månad x.x

  16. 5.33x 2b. Om ja, vilken? I vår kärnverksamhet, som är interlaborativa jämförelser, är det viktigt att deltagarnas mätningar beskrivs utifrån en stringent och korrekt nomenklatur för att resultaten ska kunna jämföras. Rätt terminologi är en förutsättning för all kontakt med myndigheter, patienter & kunder.

  17. 5.33x 3c. Kommentar: Terminologin utvecklas hela tiden för att kunna ta hand om nya typer av biverkningar eller sådana som uttrycks på ett nytt sätt.

  18. x.x

  19. x.x 8b. Exempel: Inom läkemedelsfären finns en uppsjö uttryck som säkert inte finns någon annanstans, men de är inte specifika för bara vår verksamhet, utan för hela läkemedelsbranschen, t.ex. Candidate Drug: kandidatsubstans.

  20. x.x

  21. 28a. Vilket har varit det huvudsakliga syftet med att dokumentera och distribuera det språkliga materialet? • Undvika missförstånd i våra datasystem. • Korrekta och likstämmiga dokument. • Instruktioner till användare av våra maskiner. • Att få en gemensam terminologi. • Förenkla och påskynda arbetet. • Att underlätta den interna kommunikationen. • Det ska vara lätt att förstå våra uttryck när vi ökar samverkan med externa aktörer mer och mer. • Att nå konsekvens och att slippa skaka fram en översättning av samma term flera gånger. • För att samtlig personal ska bemöda sig att använda ett korrekt språk. • Gemensamma begrepp och termer är av stor betydelse inom hälso- och sjukvårdens alla områden, data måste säkerställas. 5.33x

  22. ”Termgrupperna är viktiga och enligt vår bedömning bör sådana inrättas inom betydligt fler områden än vad som är fallet i dag. Dessa grupper behöver olika former av stöd från den terminologiska sakkunskapen.” 5.33x [”Mål i mun”, SOU 2002:27]

  23. IVD-termgruppen ”4. Den information som skall lämnas i enlighet med bilaga 1, del B, punkt 8, skall vara avfattad på svenska språket när produkten överlämnas till slutanvändaren.” x.x [LVFS 2001:7]

  24. IVD-termgruppen • Antal medlemmar: 8 • Socialstyrelsen, Läkemedelsverket • tillverkare och importörer • Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård • översättare • Två möten hittills • Även 90/385/EEG, 93/42/EEG  medicinteknik • Resultat: fritt tillgänglig ordlista på Internet x.x

  25. ”Olika sektorsmyndigheter behöver ges ett särskilt informations- och terminologiansvar inom det egna området som bl.a. innefattar att definiera aktuella begrepp, metadata, terminologier och koder inom sitt verksamhetsområde, och aktivt bedriva framåtsyftande begrepps- och terminologiarbete.” 5.33x [Statskontoret 2002]

  26. ”Myndigheter och andra offentliga verksamheter kan inte bedriva sitt terminologiarbete isolerat utan måste samordna detta inbördes. Det behövs därför samarbete mellan olika offentliga verksamheter, varför ett nätverk för sådant terminologiarbete bör byggas upp.” x.x [”Mål i mun”, SOU 2002:27]

  27. Terminologisamordnaren –vem? • spindel i nätet, resursperson • TNCs kontaktperson • officiellt utsedd: status • intresserad av terminologifrågor • kontaktperson inom EU-språkvården? • språkansvariga? x.x

  28. Terminologisamordnaren – vad? • inventera terminologi • hantera frågor om termer • registrera frågor och svar, lagra terminologi • sprida terminologi x.x • arbeta fram nya svenska termer • samordna terminologi • delta i nätverksaktiviteter • MERARBETE!? TNC stödjer!

  29. Terminologisamordnaren – hur? • tid • finansiering • verktyg • utbildning: • särskilt kursprogram • nytt utbildningsmaterial x.x

  30. Terminologiutbildning i Sverige Undervisas av Universitet Övriga (TNC) Undervisas Studenter (språkvetare) (X) X 20.2 Studenter (övriga) (X) Yrkesverksamma X

  31. Terminologiutbildning • utbildning saknas i Sverige, TNC undervisar • särskilt kursprogram för terminologisamordnarna • nytt utbildningsmaterial: Guide to Terminology • kurs på TÖI • webbaserad distanskurs? x.x

  32. Nya projekt Terminologiresurser Rikstermbanken Terminologiutbildning Diskussionsforum Termgrupper Terminologiportalsvision

  33. Riksterm 3 2 1 0 Rikstermbank • innehåll: • TNCs material • terminologisamlingar från myndigheter • terminologisamlingar från företag • terminologisamlingar från enskilda • programvara: utvärdering • placering, finansiering? Särskilda diskussionspunkter

  34. Riksterm 3 2 1 0 0, Terminologisamordning Myndighet X TS Företag Y TS TNC Organisation Z TS Övriga 1, 2, 3 är statusnivåer i rikstermbanken

  35. Till nytta för förvaltningen och näringslivet: samordning, rationaliseringsvinster, mindre dubbelarbete, effektivare förvaltning, förenklade medborgarkontakter medierna: enkel och smidig tillgång till tillförlitliga facktermer på svenska och andra språk medborgarna: tillgänglighet, förenklade myndighetskontakter, möjlighet att delta i debatt, ta del av och förstå forskning på svenska och andra språk x.x

  36. TISS i framtiden • Kartläggningen fortsätter. • Terminologisamordnare utses. • Termgruppernas arbete utvecklas och fortsätter. • Portalen blir verklighet. • Rikstermbanken fylls med innehåll. • TNC fortsätter att vara navet i Terminologi-Sverige. x.x

  37. Vad kan ni göra för TISS? • Svara på enkäten! x.x http://www.webforum.com/form/tncdemo/form.asp?sId=99309387 • Bidra till IVD-termgruppens arbete! • Bli ambassadör!

  38. Om att använda ord i den betydelse man kommit överens om ... ”Det blir så besvärligt annars, och man kan lätt bli missförstådd. Å andra sidan är ju ingen tvungen att använda alla ord i överenskommen betydelse – särskilt som ju varken du eller jag har fått vara med och bestämma från början att limpa ska heta limpa och krasse krasse. Du och jag kan ju till 3.X exempel komma överens om att kalla en tur- och returbiljett Stockholm–Malmö för en åtsittande aftonklänning med svarta tofsar. Men jag lovar dig att du får ett helvete i biljettluckan på Centralen.” [Tage Danielsson, ”Grallimatik”, 1966]

More Related