Medbest mmande

1. 1 Medbest�mmande Insyn � Samr�d � Inflytande. MBL ger garantier till Insyn (information) och Samr�d (f�rhandling) vilket ger �m�jlighet� till Inflytande.MBL ger garantier till Insyn (information) och Samr�d (f�rhandling) vilket ger �m�jlighet� till Inflytande.

2. 2 Medbest�mmande Reglerar enbart relation arbetsgivare � facket R�r endast �medbest�mmandefr�gor� = fr�gor d�r arbetsgivaren har ensam best�mmander�tt.

3. 3 Medbest�mmande R�r inte fr�gor som regleras i kollektivavtal eller anst�llningsavtal. S�dana fr�gor f�rhandlas enligt MBL � 10.

4. 4 Informationsskyldighet MBL � 19 Arbetsgivaren skall p� eget initiativ informera facket: hur verksamheten utvecklas ekonomiskt och produktionsm�ssigt riktlinjerna f�r personalpolitiken. Med andra ord om hur verksamheten g�r i stort. Arbetsgivaren beh�ver inte informera om �sm� fr�gor. Exempel. Det �r aldrig en informationsfr�ga att arbetsf�rh�llandena �ndras f�r en enskild arbetstagare p� grund av n�got som h�nf�r sig till den enskilde arbetstagaren. (det kan d�remot mycket v�l vara en f�rhandlingsfr�ga) Informationsskyldigheten intr�der i och med att han sj�lv bildat sig en uppfattning om informationens inneb�rd. Han skall informera s� ofta och i den takt han sj�lv har tillg�ng till informationen. Exempel g�r arbetsgivaren budgetuppf�ljning varje kvartal �r han skyldig att informera lika ofta. (F�ranleder resultatet ett beslut av n�got slag blir det en f�rhandlingsfr�ga och informationsskyldigheten blir d� en del av f�rhandlingsskyldigheten.)Med andra ord om hur verksamheten g�r i stort. Arbetsgivaren beh�ver inte informera om �sm� fr�gor. Exempel. Det �r aldrig en informationsfr�ga att arbetsf�rh�llandena �ndras f�r en enskild arbetstagare p� grund av n�got som h�nf�r sig till den enskilde arbetstagaren. (det kan d�remot mycket v�l vara en f�rhandlingsfr�ga) Informationsskyldigheten intr�der i och med att han sj�lv bildat sig en uppfattning om informationens inneb�rd. Han skall informera s� ofta och i den takt han sj�lv har tillg�ng till informationen. Exempel g�r arbetsgivaren budgetuppf�ljning varje kvartal �r han skyldig att informera lika ofta. (F�ranleder resultatet ett beslut av n�got slag blir det en f�rhandlingsfr�ga och informationsskyldigheten blir d� en del av f�rhandlingsskyldigheten.)

5. 5 Informationsskyldighet MBL � 19 Facket har r�tt att f� se och ta del av alla handlingar och dokument som finns hos arbetsgivaren och i dennes verksamhet som r�r en medbest�mmandefr�ga. Meningen �r att facket i princip skall ha lika god insyn i verksamheten som arbetsgivaren. Arbetsgivaren �r skyldig att l�ta facket ta del av de handlingar som facket beh�ver. (AD har slagit fast att �beh�ver� �r lika med det som facket s�ger sig beh�va.) (G�ller ej handlingar som hamnar under sekretesslagen, handlingar som r�r enskilda personers personliga f�rh�llanden samt f�rhandlingstaktiska dokument.)Meningen �r att facket i princip skall ha lika god insyn i verksamheten som arbetsgivaren. Arbetsgivaren �r skyldig att l�ta facket ta del av de handlingar som facket beh�ver. (AD har slagit fast att �beh�ver� �r lika med det som facket s�ger sig beh�va.) (G�ller ej handlingar som hamnar under sekretesslagen, handlingar som r�r enskilda personers personliga f�rh�llanden samt f�rhandlingstaktiska dokument.)

6. 6 Prim�r f�rhandling � 11 Arbetsgivaren �r skyldig att p� eget initiativ och innan beslut f�rhandla �viktigare f�r�ndring� med den fackliga organisationen.

7. 7 Prim�r f�rhandling � 11 Vilka fr�gor? Enligt AD �r Viktigare f�r�ndring= �n�got nytt� som typiskt sett �r av intresse f�r facket. N�got nytt= icke dagligt arbetsledningsbeslut

8. 8 Prim�r f�rhandling � 11 N�r? Efter inventering och analys av handlingsalternativ. F�r inte innan f�rhandlingen visa genom ord eller handling att han minskat sitt beslutsunderlag

9. 9 Prim�r f�rhandling � 11 Fas 1 inventering -skaffa beslutsunderlag -analysera beslutsunderlag Prim�r f�rhandling Fas 2 Sortering -i ord eller g�rning inskr�nka beslutsunderlaget Fas 3 Beslut

10. 10 Prim�r f�rhandling � 11 En fr�ga kan inneb�ra flera prim�ra f�rhandlingar V�gvalsbeslut Genomf�randebeslut

11. 11 Sekund�r f�rhandling � 12 Arbetsgivaren �r skyldig att F�rhandla samtliga medbest�mmandefr�gor n�r facket beg�r f�rhandling. Avvakta med beslut till f�rhandlingarna avslutats

12. 12 Sekund�r f�rhandling � 12 F�rhandlingen skall g�lla en Konkret fr�ga Visst beslut

13. 13 Medbest�mmandef�rhandling Beh�ver inte inneh�lla ett �givande och tagande� Beh�ver inte leda till n�gon ��verens-kommelse� F�r inte inneh�lla �taktiska �verv�ganden�

14. 14 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Kallelse Inget krav i lagen att kallelsen till f�rhandling skall vara skriftlig. Arbetsgivarens skyldighet att i efterhand kunna visa att facket f�rst�tt att det som h�nde var en f�rhandling.

15. 15 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Kallelsen b�r inneh�lla 1. Vilken typ av f�rhandling det handlar om 2. Vad f�rhandlingen g�ller 3. Tid och plats samt vilka parter som �r kallade. . Vad f�rhandlingen g�ller.ex h�nvisning till f�rhandlingsunderlaget. F�r att ge facket m�jlighet till f�rberedelse. Krav p� ajournering ber�ttigas. Det �r viktigt att ag inte har inskr�nkt sitt beslutsunderlag med ord eller g�rning f�re f�rhandlingen. �mnet skall vara arbetsgivarens ursprungsproblem. Ex. skall ny r�ddningschef tills�ttas skall f�rhandlingsfr�gan vara �vem skall f� jobbet som r�ddningschef�. Formuleras fr�gan i kallelsen till �att tills�tta K. Pettersson som r�ddningschef�. �r kallelsen enligt det sista har arbetsgivaren kallat till f�rhandling f�r sent. I f�rhandlingen f�r ag naturligtvis ha f�rslag till beslut.. Vad f�rhandlingen g�ller.ex h�nvisning till f�rhandlingsunderlaget. F�r att ge facket m�jlighet till f�rberedelse. Krav p� ajournering ber�ttigas. Det �r viktigt att ag inte har inskr�nkt sitt beslutsunderlag med ord eller g�rning f�re f�rhandlingen. �mnet skall vara arbetsgivarens ursprungsproblem. Ex. skall ny r�ddningschef tills�ttas skall f�rhandlingsfr�gan vara �vem skall f� jobbet som r�ddningschef�. Formuleras fr�gan i kallelsen till �att tills�tta K. Pettersson som r�ddningschef�. �r kallelsen enligt det sista har arbetsgivaren kallat till f�rhandling f�r sent. I f�rhandlingen f�r ag naturligtvis ha f�rslag till beslut.

16. 16 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Kallelsen b�r inneh�lla 4. F�rslag till beslut. 5. Kopplad till besluts- eller f�rhandlings-underlaget. 4. f�rslag till beslut. Ag b�r naturligtvis ha bildat sig en uppfattning om vad han vill g�ra. Han f�r dock inte ha best�mt sig. 5. kopplas till beslut-/f�rhandlingsunderlaget. Finns inte underlaget tillg�ngligt innan f�rhandlingen kan inte facket sakligt bed�ma ag f�rslag till beslut och kan beg�ra att f�rhandlingen ajourneras.4. f�rslag till beslut. Ag b�r naturligtvis ha bildat sig en uppfattning om vad han vill g�ra. Han f�r dock inte ha best�mt sig. 5. kopplas till beslut-/f�rhandlingsunderlaget. Finns inte underlaget tillg�ngligt innan f�rhandlingen kan inte facket sakligt bed�ma ag f�rslag till beslut och kan beg�ra att f�rhandlingen ajourneras.

17. 17 F�rhandlingens praktiska genomf�rande M�te Parterna best�mmer hur f�rhandlandet skall g� till. Kommer man inte �verens om annat har facket r�tt till ett m�te. Varje fack r�tt till ett eget m�te �ven om fr�gan ang�r flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. M�te Parterna best�mmer hur f�rhandlandet skall g� till. Beh�ver inte vara �fysiskt� utan kan vara per telefon, fax, elektroniskt eller telepatisk. Kommer man inte �verens om annat har facket r�tt till ett m�te i f�rl�ngningen har varje fack r�tt till ett eget m�te �ven om fr�gan ang�r flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. BRF har inget centralt avtal men det finns inga hinder f�r avdelningen att teckna lokalt kollektivavtal. Det �r snarare en klar f�rdel att g�ra det. Det �r dock en f�rdel om f�rbundet kontaktas innan ett s�dant undertecknas.M�te Parterna best�mmer hur f�rhandlandet skall g� till. Beh�ver inte vara �fysiskt� utan kan vara per telefon, fax, elektroniskt eller telepatisk. Kommer man inte �verens om annat har facket r�tt till ett m�te i f�rl�ngningen har varje fack r�tt till ett eget m�te �ven om fr�gan ang�r flera organisationer. Formerna kan regleras i kollektivavtal. BRF har inget centralt avtal men det finns inga hinder f�r avdelningen att teckna lokalt kollektivavtal. Det �r snarare en klar f�rdel att g�ra det. Det �r dock en f�rdel om f�rbundet kontaktas innan ett s�dant undertecknas.

18. 18 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Presentation av arbetsgivarens f�rslag till beslut Presentation av ag f�rslag till beslut AD har slagit fast principen att facket har r�tt att f� den typ av f�rklaringar till beslutsunderlaget ag sj�lv utnyttjat. Ex. nyttjar ag en konsult f�r att granska eller redog�ra f�r inneh�llet f�r inneh�llet i underlaget har facket r�tt att ta del av den typen av presentation.Presentation av ag f�rslag till beslut AD har slagit fast principen att facket har r�tt att f� den typ av f�rklaringar till beslutsunderlaget ag sj�lv utnyttjat. Ex. nyttjar ag en konsult f�r att granska eller redog�ra f�r inneh�llet f�r inneh�llet i underlaget har facket r�tt att ta del av den typen av presentation.

19. 19 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Fackets argumentationsr�tt Arbetsgivaren �r skyldig att ge tid f�r facket argumentera. Arbetsgivaren �r skyldig att lyssna p� argumentationen. Arbetsgivaren �r skyldig att besvara och reagera p� fackets f�rslag.

20. 20 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Arbetsgivaren beh�ver inte ta intryck av det facket s�ger. Arbetsgivaren beh�ver inte g� med p� en ajournering om det �r till f�r att vinna tid. (Nekar under skadest�ndsansvar.) R�tten att beg�ra central f�rhandling �r inte en f�rhalning f�r att vinna tid

21. 21 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Central f�rhandling De centrala f�rhandlingarna ger facket m�jlighet att upprepa argumenten. Om det framkommer nya argument och omst�ndigheter har ag i praktiken brytit mot lagen

22. 22 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Avslutning Parterna skall komma �verens om n�r f�rhandlingen ska vara klar och hur den skall avslutas. Det �r den f�rhandlingsskyldiges r�tt och m�jlighet att avsluta f�rhandlingen. Enligt MBL avslutas en f�rhandling genom att den f�rhandlingsskyldige skriftligt meddelar motparten att f�rhandlingen �r avslutad. Det �r vanligt att man kommer �verens om att f�rhandlingen �r avslutad f�rst sedan protokollet �r justerat.

23. 23 F�rhandlingens praktiska genomf�rande Protokoll Protokoll skall uppr�ttas om n�gon beg�r det. Protokollet �r ett bevis f�r arbetsgivaren att han fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enlig MBL.