UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD

2. UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD 2010 2011 2012 2013 2007-2010 2009-2012 Vision och Vägval 2013-2020 2011-2012

3. Vision och Vägval 2013-2020 Handlingsplan tre år rullande Årliga verksamhetsuppdrag kopplade till budget

4. SIGNALER I SVENSK HÖGSKOLEPOLITIK • Mer pengar till forskning? • Mer/fortsatt prestationsbaserad tilldelning • Yngre och mer effektiva studenter • Mer profilering och högre koncentration av toppforskning – elituniversitet • Större och längre forskningssatsningar • Fler inkomstkällor?

5. ETT STARKT FÖRÄNDRINGSTRYCK Fusionering Vidgad finansieringsbas Profilering Studieavgifter Ranking Varumärke Nyttiggörande Kundorientering Kommersialisering Anställningsbarhet Management Tilltagande konkurrens Användbarhet Resultatorientering Målstyrning

6. RED10 IE2011 BLUE11 Beslut av universitets-styrelsen Visionskonferens, chefsmöte, frukostmöten Seminarier + workshops

8. Riktning och vision Vision2020 Måluppfyllelse Vision Vägval och konsekvenser • Värdegrund • Uppdrag Tid Utgångsläge

9. Vi bad alla deltagare innan konferensen skicka in tre ord som beskriver Göteborgs universitet

10. Vad av detta tror vi kommer bli allt viktigare i framtiden • Samhällsengagemang och samhällsnytta • Många vetenskaper i samverkan • Ett stort internationellt universitet mitt i staden • Utbildning och forskning i samspel • Populärt bland studenterna • Starkt miljömedvetande • Mångfald • Öppenhet • Sammanhållning • Bredd

11. Fokus på framtidens GU • Hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan • Tydligt samhällsengagemang • Ökad internationalisering

12. Fokus på kompletta miljöer • GU ska kännetecknas av kompletta miljöer med nära anknytning mellan forskning, utbildning och samverkan • Starka utbildningsmiljöer ska kunna utveckla sin forskning och starka forskningsmiljöer ska ha ett ansvar för utbildning • Forskare ska i ökad utsträckning medverka i grundutbildningen för att skapa kvalitet. Alla lärare ska så långt möjligt ha forskning eller utvecklingsarbete som en del i sin anställning. • Samverkan med omvärlden ska vara ett naturligt inslag i både forskning och utbildning

13. Samverkan Kompletta miljöer Uppdragsforskning Nyttiggörande Mötesarenor Kommunikation Samverkansprojekt Centrumbildningar Forskningsprojekt Forskningsmiljöer Uppdragsutbildning Externa föreläsningar Livslångt lärande Examensarbeten Praktik Program Bildning Entreprenörsutbildning Fristående kurser Forskning Utbildning Attityder, jämlikhet Forskarutbildning Forskningsanknytning Internationalisering

15. Utbildningen vid Göteborgsuniversitet • Göteborgs universitet har ca 60 procent av sitt statsanslag till utbildning. • Universitetet har några av landets mest översökta utbildningar. • I den strategiska planen för 2011-2012 formulerades målet att Göteborgs universitet fortsatt ska vara ett stort utbildningsuniversitet men inte öka mer än nu, eftersom det skulle skapa en påtaglig obalans mellan utbildning och forskning. • Under 2011-2012 görs en genomlysning av alla utbildningsprogram (BLUE 11) i syfte att höja utbildningens kvalitet.

16. Breddellerspets? • Ska vi fortsatt vara ett universitet med många studenter? Eller • Ska vi lägga om riktning mot färre studenter och få mer av elitkaraktär? En följdfråga • Om vi måste skära i våra utbildningar, har universitetet i sin prioritering av kurser ett ansvar för arbetsmarknaden i Västra Götaland?

17. Preliminära slutsatser • GU ska vara ett brett universitet präglat av mångfald och med hög kvalitet hos utbildningarna. Breda utbildningsprogram ska ge många ingångar. • Det finns ingen motsättning mellan bredd och spets: genom bredden kan vi få fram talangerna. Vi måste våga satsa särskilt på studenter som engagerar sig. • GU bör pröva att lyfta fram vissa spetsutbildningar i sin profil. Vi har idag satsat på stor bredd på master och behöver prioritera. • GU har inget specifikt ansvar för arbetsmarknaden i Västra Götaland utan ska vara ett internationellt universitet; det är därigenom det gör bäst nytta för regionen

18. Program- ellerkursuniversitet? • Göteborgs universitet har expanderat genom att utbildningar av olika karaktär efter hand har blivit integrerade delar av verksamheten. • Universitetet rymmer vid sidan av sina traditionella ämnesstudier såväl yrkesutbildningsprogram som är nära kopplade till arbetsmarknadens behov som fristående kurser på kvällstid. • Programmen har växt på bekostnad av fristående kurser – med tio procent under 15 år - och under samma tid har kvällskurserna halverats (från tio till fem procent) • Kravenpåalternativautbildningsformerökar – t ex distansutbildningar

19. Preliminära slutsatser • GU ska även i framtiden ha ett stort och varierat utbud av fristående kurser. Det ligger i universitetets ansvar för det livslånga lärandet och för bildning • GU måste också svara mot studentkraven på tydliga program som är riktade mot olika yrkesområden och som ger profil åt utbildningsutbudet • GU ska utveckla modeller för att integrera programkurser och fristående kurser • Kurser ska erbjudas även i andra former där digital teknik utnyttjas, t ex distansutbildning.

20. Stärktforskningsanknytningiutbildningen? • En utgångspunkt för all högskoleutbildning är att den ska vila på vetenskaplig grund. Utbildning kräver forskningsanknytning liksom forskning kräver utbildningsanknytning. • En komplett miljö karaktäriseras av nära kontakt mellan utbildning, forskning och samverkan med omvärlden. • Frågan är hur sådana kompletta miljöer ska organiseras för att kunna fungera.

21. Preliminära slutsatser • De kompletta miljöerna med utbildning, forskning och samverkanär en förutsättning för forskningsanknytning av utbildningen. • Alla studenter ska under sina studier komma i kontakt med pågående forskning • Forskningsanknytningen av utbildningen ska lyftas fram som en tydlig profil hos utbildningar vid Göteborgs universitet.

22. Nya modeller förattstärkapedagogiken? • PIL-enheten vid GU har byggt upp en grundläggande högskolepedagogisk utbildning och en handledarutbildning samt initierat ett antal pedagogiska projekt. • Vid Uppsala universitet finns idag en pedagogisk akademi och en pedagogisk karriärstege för lärare. Vid Lunds universitet ges möjlighet för lärare att ansöka om att bli prövade efter pedagogisk kompetens. • Vid båda lärosätena ger en sådan meritering ett särskilt lönepåslag.I diskussioner under workshops har frågor ställts kring vad detta betyder för den vetenskapliga karriärstegen till docent

23. Preliminära slutsatser • GU ska aktivt utveckla pedagogiken genom att bygga vidare på sin pedagogiska enhet i syfte att höja utbildningskvaliteten • En pedagogisk akademi bör inrättas och den pedagogiska meriteringen måste ges större tyngd. Möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg bör prövas. • Lärares pedagogiska arbete ska kunna utvecklas på vetenskaplig grund • GU bör utveckla goda pedagogiska miljöer snarare än att satsa på enskilda pedagoger

24. Hur kan internationaliseringen av utbildningen stärkas? Göteborgsuniversitetvillvaraettinternationelltuniversitet. Forskningenär med självklarhetinternationell men internationaliseringenavutbildningenmåstestärkas. Någraalternativkanvara: • Öka de internationella inslagen i kurser och program • Utveckla fler kurser på engelska • Fler internationella utbildningar på avancerad nivå • Öka lärar- och administratörsmobiliteten • Öka studentutbytet • Förbättra infrastrukturen vad gäller t ex bostäder och annan service för inkommande studenter

25. Preliminära slutsatser • Det finns ingen enhetlig syn på hur GU ska bli ett mer internationellt universitet. Ett långsiktigt arbete som lägger fast stegen mot ökad internationell profil måste omedelbart inledas • Ett ökat utbyte av lärare och administratörer är ett viktigt steg för att få fler internationella impulser • Göteborgs universitet bör skapa incitament som stimulerar utbildningsmiljöer som arbetar särskilt med internationalisering • GU bör som led i en internationell satsning prioritera ett mindre antal internationella spetsutbildningar som har hög attraktivitet istället för att erbjuda en stor bredd

26. Breddadrekrytering? • Studier av vilka studenter som rekryteras till högskolan visar att de som kommer från hem med akademisk bakgrund är klart överrepresenterade. • Samtidigt tyder mycket på att en bred social rekrytering bidrar till ökad kvalitet i utbildningen genom att studentgruppen får större mångfald. • Viljan att satsa på att motverka sned social rekrytering och att öka flexibiliteten genom validering, står mot uppfattningen att detta tar resurser och att resurserna istället borde läggas på kvaliteten hos utbildningarna. • Vilket ansvar har universitetet för att stödja en bred rekrytering?

27. Preliminära slutsatser • GU har ett ansvar för en breddad rekrytering av studenter. Det ska betraktas som en viktig del av universitetets samhällsengagemang • Arbetet med studentrekrytering måste överlag intensifieras och kontakterna med ungdomsskolan öka • En breddad rekrytering ska kombineras med stöd under studierna och med arbetsmarknadsuppföljning

29. Forskning vid Göteborgs universitet Forskningspolitiken, såväl nationellt som internationellt, har blivit alltmer inriktad på konkurrens mellan forskningsmiljöer och lärosäten. Exempel på detta är en ökad andel prestationsbaserad tilldelning, högre krav på profilering av toppforskning och större forskningssatsningar. Mycket tyder på att Göteborgs universitet som forskningsuniversitet långsamt genomsnittligt har förlorat i konkurrenskraft samtidigt som forskningsutvärderingen RED 10 visade att vi har minst tio forskningsmiljöer i världsklass.

30. Forskningensinriktning? Vilka är alternativen? • Forskningen ska bestämmas av samhällets behov – samhällsnytta ska prioriteras • Forskningen ska bestämmas av utbildningens behov – studenternas kunskap ska prioriteras • Forskningen ska bestämmas av forskningens behov – det vetenskapliga mervärdet ska prioriteras

31. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitet ska stärka sin forskning – det är nödvändigtför vår konkurrenskraft och utgör grunden för kvalitet i utbildning och för samverkansuppgiften. • Det är viktigt att forskningen är fri. Om forskning ska nå hög kvalitet måste den bestämmas av forskarsamhällets kriterier. • Det är universiteten som har de bästa förutsättningarna för disciplinär grundforskning och disciplinära ansatser ökar möjligheterna till nyskapande tvärvetenskaplig forskning. • Forskning som håller hög internationell klass är den som är långsiktigt nyttig för samhället • Det måste alltid finnas utrymme för externt finansierad tillämpad forskning

32. Spets eller bredd? • RED10 visade att GU har en stor bredd på sin forskning, men också spets • I RED 10 bedömdes 103 forskningsmiljöer, där 28 värderades som mycket starka (outstanding, excellent) och 22 som svaga (good, insufficient) • Flera av de svaga miljöerna har mycket starka utbildningsprogram

33. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitets starka forskningsområden måste utvecklas, eftersom de har förutsättningar att bli ännu starkare. • Risken för konservering av miljöer måste motverkas genom att det skapas incitament för förnyelse och att rekryteringen breddas. • Forskningens bredd är en viktig förutsättning för att utveckla spetsforskning. • GU måste arbeta mer aktivt med prioritering av forskning, bland annat för att fånga upp nya områden och forskning som ligger på gränsen mellan etablerade discipliner • Forskning som stärker grundutbildningen är viktig för GU:s profilering, inte minst för att skapa kompletta miljöer

34. Ökatsamarbeteöverdisciplingränser? Under det senaste decenniet har Göteborgs universitet genomfört flera satsningar för att stimulera forskning över traditionella fakultets- och ämnesgränser. Den särskilda satsningen på styrkeområden har utgått ifrån samverkan över ämnesgränser, exempelvis globalisering, kulturarv och språkteknologi. Även inrättandet av centrumbildningar har motiverats av behov av samverkan mellan olika discipliner. Frågan är om fler initiativ av detta slag ska sjösättas under kommande decenniet.

35. Preliminära slutsatser • För forskare vid Göteborgs universitet ska samarbete över disciplingränser vara en självklarhet. • Samarbete över disciplingränser är viktigt för att utveckla forskningen och kan även berika den disciplinära forskningen • Samarbete över disciplingränser underlättar möjligheterna att beforska samhällsproblem på ett fruktbart sätt • Universitetet ska stimulera samarbete genom att skapa nya mötesplatser, t ex centrumbildningar, samt skapa incitament och motverka hinder för tvärande miljöer

36. Hur rekrytera forskare? Den ökade konkurrensen om forskningsmedel innebär en större konkurrens om forskare. Det gäller både traditionella anställningar som professor och universitetslektor och forskaranställningar. Vilka meriter vid sidan av forskningsexcellens ska vara viktigast för att få anställning som forskare/lärare vid Göteborgs universitet? • Erfarenhet av undervisning inom högre utbildning • Erfarenhet från andra sektorer i samhället utanför akademin • Erfarenhet av ledningsarbete • Internationell erfarenhet av forskning

37. Preliminära slutsatser • Vid Göteborgs universitet ska pedagogiska meriter väga tungt även vid anställning av forskare. • Det är viktigt att ge internationell erfarenhet ökad tyngd vid rekrytering av lärare och forskare. • Forskningsexcellens förutsätter internationell erfarenhet • Internationella gästforskare ska på sikt vara en naturlig del av varje forskningsmiljö vid Göteborgs universitet

38. Forskningens normer En studie av forskningskulturen vid två av våra fakulteter har visat att följande påståenden är typiska uttryck för den rådande normen och har negativa effekter på rekryteringen av unga forskare. • Forskning är ett kall – man kan aldrig bli framgångsrik forskare om man inte ständigt funderar på sin forskning • Den som inte är beredd att prioritera forskningsarbetet före det sociala livet ska inte satsa på en akademisk karriär • För att bli framgångsrik forskare måste du ha arbetat utomlands under minst två år av din akademiska karriär

39. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitet ska vara en attraktiv arbetsplats där det är självklart att anställda och studenter behandlar varandra med ömsesidig respekt • Rådande konkurrensnormer kan vara ett hinder för universitetets attraktivitet och måste så långt möjligt motverkas • Studentmiljön ska vara stimulerande och inbjudande till studier • Högt ställda krav på jämställdhet och jämlikhet ska råda i alla forsknings- och utbildningsmiljöer • Nolltolerans ska gälla vid avvikelse från grundläggande etiska principer för forskning och utbildning

41. Utbildning och samverkan vid Göteborgs universitet Utbildningen är en viktig del av universitetets samverkan med omvärlden. Samverkan sker bland annat genom: • professionsutbildning i nära samverkan med arbetsmarknaden • arbetslivsanknutna inslag på program och fristående kurser • examensarbeten genomförda i samverkan med verksamheter utanför universitetet. • uppdragsutbildning • kontakt med alumner

42. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitet ska i alla utbildningar använda alumner.Alumnernas erfarenhet skapar ett kontaktnät med arbetsmarknaden och höjer kvaliteten på utbildningen. • Antalet adjungerade lärare ska öka • Göteborgs universitet ska erbjuda arbetsmarknadsanknutna utbildningsinslag i alla program och kurser • Intresserade studenter bör erbjudas mentorer från arbetslivet

43. Forskningochsamverkan • Samverkan är en förutsättning för kompletta miljöer. • Nyttiggörande av forskning är mycket viktigt för t ex offentlig sektor, näringsliv och politik. • I samverkansuppgiften inkluderas att informera om universitetets verksamhet, samverkan med omvärlden och att verka för nyttiggörande av forskning.

44. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitet ska vidareutveckla mötesplatser, t ex centrumbildningar, som samlar kompetenser från olika områden i samverkan med omvärlden. • Göteborgs universitet ska fortsatt utveckla lättillgänglig populärvetenskaplig forskningskommunikation på såväl webb som sociala medier

45. Nyttiggörande av forskning Enligt Högskolelagen ska universitet verka för nyttiggörande av forskning. Mycket av den forskning som vi bedriver genererar resultat som har ett kommersiellt såväl som icke-kommersiellt värde. Ett stort fokus läggs bland annat inom EU och dess ramprogram på utlysningar som innefattar forskning och innovation/nyttiggörande och svenska lärosäten har problem med att delta i konsortier eller motsvarande p g a lärarundantaget. I utredningen IE 2011 har framhållits vikten av ansvarstagande på alla nivåer samt professionalisering av arbetet med hur vi hanterar våra kunskapstillgångar för att stärka forskningen. Frågan är på vilket sätt det ska ske.

46. Preliminära slutsatser • Göteborgs universitet ska avsätta resurser för arbetet med att nyttiggöra sin forskning. • Universitetet ska arbeta strategiskt med hantering av kunskapstillgångar i relevanta forskningsmiljöer. • Det är viktigt att stödja forskare som vill nyttiggöra sin forskning.

47. Rekrytering och samverkan Trots sin stora betydelse för universitetets profil har erfarenhet av samverkan vid rekrytering av lärare och forskare inte tillmätts någon större betydelse. Frågan är vilka meriter vid sidan av lärar- och forskningsexcellens som ska vara viktiga för att få anställning vid Göteborgs universitet och vilken roll samverkan då ska spela.

48. Preliminära slutsatser • Göteborgsuniversitetska vid tjänstetillsättningarväga in erfarenhetfrånandrasektorer i samhälletochfrånsamverkansarbete • Universitetetskautvecklatydligaincitament för samverkansarbete.

50. Samhällsengagemang, internationalisering och kvalitet ska prägla utbildning, forskning och samverkan. Riktning och vision Måluppfyllelse Vision Nuvarande position Vägval och konsekvenser • Värdegrund • Uppdrag Tid Utgångsläge