anil gupta l aniva kliniken universitetssjukhuset rebro n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Preoperativ bedömning PowerPoint Presentation
Download Presentation
Preoperativ bedömning

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 45

Preoperativ bedömning - PowerPoint PPT Presentation


  • 278 Views
  • Uploaded on

Anil Gupta, öl ANIVA kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Preoperativ bedömning. Preoperativ bedömning – behövs det?. Sjuka patienter vanligare inom dagkirurgi Lång väntetid för kirurgi innebär att många patienter inte har träffat läkare på länge

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Preoperativ bedömning


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
  1. Anil Gupta, öl ANIVA kliniken Universitetssjukhuset, Örebro Preoperativ bedömning

  2. Preoperativ bedömning – behövs det? • Sjuka patienter vanligare inom dagkirurgi • Lång väntetid för kirurgi innebär att många patienter inte har träffat läkare på länge • Bra preoperativ förberedelse och information leder till bättre outcome • Optimering av kronisk sjukdom kan minimera perioperativa komplikationer • Minimera risken för strykning operationsdag! • Ett bra tillfälle att lära känna patienter (och tvärtom) – dock finns lite kontinuitet inom sjukvård idag!

  3. Målet med preoperativ bedömning • Minimera risk för komplikationer • Förbättra patientens upplevda kvalitet • Utvärdera vilka patienter som inte passar för dagkirurgi • Optimera kroniska sjukdomar Ingen patient skall dö efter dagkirurgiskt ingrepp. Komplikationer skall vara ovanliga.

  4. Vilka patienter passar INTE för dagkirurgi? • ASA I patienter som inte brukar passa för dagkirurgi • Neonatal/prematurt födda • Morbid obesitas – BMI > 50 • Ensamstående • Bor långt ifrån närmaste sjukvård • Allvarlig psykisk störning OBS! Typ av kirurgi är oftast avgörande

  5. Vem skall göra preoperativ bedömning? • Screening* – Alltid av operatör först; sedan borde alla patient träffa särskild utbildad ssk • Sortering – ASA I och välkontrollerad ASA II – narkos ssk kan göra grundbedömning • Selektion – ASA II som är dåligt kontrollerad och ASA III - Narkosläkare skall alltid träffa patienten * Patient som är bedömd av operatör som ASA I och förväntad operation/smärta är lätt-måttlig kan komma till dagkirurgisk avdelning på operationsdagen och träffa narkosen och även få information då Observera: Vid större kirurgi på friska patienter eller om ssk känner osäkerhet eller oklarhet skall patienten alltid träffa narkosläkare

  6. När skall preoperativ bedömning ske? • På morgonen (före operation): • ASA I patient som tidigare bedömts av operatör; mindre ingrepp utan förväntade postoperativa komplikationer • ASA II – välkontrollerad (som ovan) • 3-7 dagar före kirurgi (beror på rutin på sjukhuset): • ASA II – dåligt kontrollerad, eller ASA III • Patient som behöver särskilt råd om narkos/bedövning • Svår förväntad smärta eller kräver särskild utrustning/behandling ASA III patient kan opereras dagkirurgisk om: Välkontrollerad grundsjukdom och ”minor” kirurgi

  7. Allmänna riskfaktorer vid dagkirurgiska operationer • ASA-klassificering • Typ av kirurgi • Fysisk aktivitet • Preoperativ fasta • Ålder • Rökning

  8. ASA-klassificering och Risk ASA 3 = ca 5% mortalitets risk Dripps et al. 1961

  9. ASA klassifiering • Major morbidity and mortality within 1 month of ambulatory surgery and anesthesia. • 38,598 patients aged 18 years and older • 4 patients died (1:11,273) (inneliggande: 1:135) • 2 myocardial infarction (both ASA II) (intraoperative and POD 4) • 2 automobile accidents (within 48 h as passengers) • 33 patients experienced major morbidity (1:1455) • ASA 1 = 6 (0.04%), ASA 2 = 17 (0.09%), ASA 3 = 8 (0.07%) • 14 (45%) had myocardial infarction (1:3220), • 7 (23%) had a central nervous system deficit (1:6441), • 5 (16%) had pulmonary embolism (1:9018), • 5 (16%) had respiratory failure (1:9018) ASA gradering är formodligen inte en risk faktor för M&M efter dagkirurgi Warner et al. JAMA. 1993

  10. TypeofSurgery & Risk Dagkirurgi

  11. Aktivitet: MetabolicEquivalents (MET)1 MET = 3.5 ml O2·kg−1·min−1 or1 kcal/kg/hr MET < 4 är en risk faktor för hjärt/lung komplikationer Expected peak METs are as follows: 18.4 - (0.16 X age) for men; 14.7 – (0.13 X age) for women

  12. Preoperativ fasta • 6:4:2 regeln • 6 timmar: fast föda • 4 timmar: barn (välling) • 2 timmar: flytande vätska* * Ej mjölk, juice med fruktkött • Observera: • Europeisk Guidelines accepterar ”lite mjölk” i kaffe/te; dock INTE skandinavisk (fett förlänga magsäckstömning) • Diabetiker kan ha fördröjd magsäckstömning I Sverige är risken för aspiration låg (83:185.000): ca 1:2100 anestesi Dödsfall: 4:185.000 (0.002%)(Olsson et al. 1986)

  13. Åldern

  14. Ålder och perioperativa dödsfall Flest antal dödsfall 61 – 90 år NCEPOD 1999

  15. Är kronologisk ålder en riskfaktor? Riskfaktorer för Kardiovaskulär Event Eagle et al. Anesth Analg 2002 ”Age per se seems to be responsible for only a small increase in the risk of complications” Polderman et al; European Guidelines 2010 • Major • Instabil koronar sjukdom • Hjärtinfarkt > 7 dagar < 30 dagar • Instabil eller svår angina • Pågående hjärtsvikt • Svårt klaff-fel • Tät aortastenos • Svår arytmi • AV-block IIB-III • Intermediate • Angina/tidigare hjärtinfarkt • Diabetes mellitus • Hjärtsviktsanamnes • Minor • Ålder • Obehandlad hypertoni • Stroke • Nedsatt funktionskapacitet

  16. Rökning och kirurgi Hur lång tid innan kirurgi borde man sluta röka för bästa ”outcome”?

  17. Rökning • Rökare har högre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar vilket borde elimineras t ex. ischemisk hjärtsjukdom, KOL m.m. • Patienten borde informeras av risken med fortsatt rökning • Sårläkning • Lungkomplikationer • CO ”förgiftning” • Vid elektiv kirurgi borde rökning avslutas cirka 4-6-12 v före kirurgi • Tänk på ”passiv rökning” och perioperativa komplikationer framför allt hos barn

  18. Effect of 12 h ’smoking fast’ on COHb* • CO* – half life of 4-6 h at rest • (depends on ventilation) • 12 h ’smoking fast’ removes about 87% of CO * COHb = Carboxyhemoglobin * CO = Carbon monoxide

  19. När borde man sluta röka? Sammanfattning Miller RD, Anesthesia 2005

  20. Co-morbiditet Optimering av grundsjukdom före kirurgi

  21. Allmänna råd om co-morbiditet • Hypertoni • Ischemisk hjärtsjukdom • Diabetes mellitus • Förmaksflimmer • Obesitas • Sömnapnésyndrom • Hjärtsvikt

  22. Hypertoni – en riskfaktor?

  23. Klassifikation av hypertoni BJA 2005

  24. Preoperativ utredning vid hypertoni • Rutin • Kolla alltid efter ”end-organ” skada • Hjärta: EKG • Njure: Kreatinin • Vid ishemisk förändringochökat kreatinin (> 175 µmol/L) och • Högriskkirurgi Arbets-EKG (ev. krankärlsangiografi) • Lågriskkirurgi Sannolikt ej vidare utredning

  25. Hypertoni • Morgondos av ACE-hämmare/AT II blockerare borde inte ges (?) • ”Akut” behandling (< 1-2 veckor) av nyupptäckt hypertoni rekommenderas ej • Diastoliskt BT < 110 mm Hg på operationsdagen kan sövas/opereras utan signifikant ökad perioperativ risk • En välkontrollerad hypertoniker betraktas som ”vilken patient som helst” dvs. vanligt perioperativt omhändertagande • Om patient äter både kalciumantagonist och beta-blockerare finns en risk för bradykardi. Fortsätta bara med b-blockerare Korttidsbehandling av hypertoni före kirurgi rekommenderas inte!

  26. Ischemisk hjärtsjukdom

  27. Preoperativaprediktor av perioperativa komplikationer • ”Major” prediktor • Recent MI (< 30 dagar) • Recent PCI • Dekompenserad hjärtsvikt/allvarligt klaff-fel • Allvarlig dysrytmi • ”Minor” prediktor • Ischemisk hjärtsjukdom • DM – Insulinbehandlad • Hjärtsviktsanamnes • Stroke • Njurinsufficiens Skall INTE opereras utom vid vital indikation Vid ≥ 2 riskfaktor bör man INTE operera dagkirurgiskt

  28. Ischemisk hjärtsjukdom • Instabil angina eller pågående ischemi på EKG är en absolut kontraindikation för elektiv kirurgi • Elektiv kirurgi borde undvikas (1) - 3 månader efter hjärtinfarkt (vid cancerkirurgi ca 1 månad) • Flest patienter äter aspirin, statin och b-blockerare. Alla dessa bör fortsätta t. o. m. kirurgi • Elektiv kirurgi bör undvikas ca 6 veckor efter PCI med metallstent och ca 1 år med läkemedelsstent • Vid ”halvakut kirurgi” (typ cancerkirurgi) borde clopidogrel (plavix) sättas ut ca 5 dagar före kirurgin (men aspirin måste fortsätta) Vid oklarhet om allvarlighetsgraden av IHS borde man göra arbets-EKG före kirurgi

  29. PCI med Stent (< 4-6 veckor efter PCI) * Krävs mer forskning men risken för blödning verkar mindre än risken för hjärtkomplikationer

  30. Förmaksflimmer • Vanligt förekommande hos äldre patienter • Två viktiga saker att kolla • Är HF adekvat kontrollerat (frekvensreglering) • Är patienten antikoagulerad (oftast Waran) • Behandling • Frekvensregleringsmedicin bör fortsätta • Antikoagulantia skall avslutas i god tid • Nyupptäck FF borde elkonverteras före kirurgi Dåligt kontrollerat FF (hög HF) är en relativ kontraindikation för elektiv (dag) kirurgi

  31. FA FF – preoperativ behandling • Perioperativ handläggning • Fortsätta läkemedel för frekvensreglering*; vid Lanacristbehandling: K+ och lanacrist konc. vid låg hjärtfrekvens • Trombosprofylax: • Waran utsätts 4 (-5) dagar före kirurgi • Om CHADS2 4p el mer • Överbryggning med LMWH om tillfällig utsättning

  32. Diabetes mellitus

  33. Diabetes mellitus • Patient med DM löper högre risk för perioperativa komplikationer f f a infektioner och fördröjd sårläkning • Plasmaglukoskontroll skall göras ofta och regelbundet då patienten sover; bör vara ca 6 – 10 mmol/L • Snabbverkande insulin är lättare att styra än långverkande; undvik tablett mot DM på morgonen • Glukosinfusion borde ges till alla patient med DM utom de som genomgår lätt kirurgi av kort duration • Plasmaglukos > 10 mmol/L borde behandlas med insulin

  34. Preoperativ utredning • Blodglukos (HbA1c*) • Blod urea, kreatinin, elektrolyter • Urinanalys – ketoner, albumin • Hb • EKG *HbA1c är ett mått på blodglukoskontroller de senaste 2-3 månaderna; Om > 10 %, borde patienten behandlas vid diabetesmottagning före op Robertshaw and Hall; Anaesthesia 2006

  35. Hög BMI och dagkirurgi

  36. Obesitas • Patient med hög BMI löper högre risk för komplikationer relaterat till övriga co-morbiditet, och även övre luftvägs-problem • Trots att BMI i sig inte är ett direkt hinder för dagkirurgi är det tveksamt att skicka hem en patient som fått generell anestesi och har BMI > 50. • Undersök alltid för co-morbiditet och utvärdera grad av svårighet t.ex. DM, ischemisk hjärtsjukdom, sömnapné m.m. • Tänk på att några kan ha refluxbesvär och dessa borde få ranitidine/omeprazol före kirurgi Läkare och ssk med särskilt erfarenhet av obesitaskirurgi borde skriva tydliga riktlinjer för behandling av denna patientgrupp

  37. AG Obesitas: Preoperativutredning • Anamnes: symptom på IHS, OSA, hypertoni, regurgitation, funtionellt status • EKG, blodglukos, Spirometri ± PEF?/MEP?, BT, preoperativ blodgas (?) • Undersök: Intubationssvårigheter • Vidare utredning: Beror på vilka sjukdom som upptäckts Det kan vara svårt att lägga blockad vid kraftig fetma – använd ultraljud. Även perifer venaccess kan ibland vara svårt!

  38. Hjärtsvikt – en riskfaktor? Ett sjukdom där incidensen ökar med åldern. > 10 % av befolkning > 80 år har viss hjärtsvikt

  39. Hjärtsvikt • Drabbar oftast äldre patienter • Underliggande orsak borde undersökas • Behandling är oftast en kombination av frekvensreglering (b-block), vattendrivande (diuretika) och vasodilatator (ACE-hämmare) • Huvudfråga: Är patienten optimalt behandlad? • p-BNP/hjärt EKO • Om normalt – fortsätt med enklare operation DK • Om inte normalt – konsultera kardiolog

  40. Preoperativ bedömning och Optimering Hjärtsviktssymptom eller känd hjärtsvikt p-BNP < 600 > 600 Ekokardiografi EF > 40-50% EF < 30-40% Fortsätta med operation Eller diastolisk dysfunktion Kardiologkonsult och optimera behandling preoperativt Inotrop stöd Minska SVR Diuretika

  41. Preoperativ utredningAllmänna råd Lab, EKG mm

  42. Vilken utredning borde göras? • INGEN rutinutredning på friska patienter (ASA I) • Beror på grundsjukdom (co-morbiditet): • Hypertoni/ischemisk hjärtsjukdom – EKG • Diabetes mellitus – blodsocker • Njurinsufficiens – krea/urea, Na, K • Hjärtsvikt – BNP +/- hjärteko Lab/EKG m.m. skall göras enbart om det finns indikation. EJ som rutin!

  43. Sammanfattning • För att minimera variation i bedömning borde det vara standardiserat och följa protokoll • Elektronisk självdeklaration och preoperativ ssk-baserad mottagning är framtiden för DK- patient • Friska patienter och barn kan komma på operationsdagen för bedömning • Rutinen preoperativ provtagning och EKG är historik!

  44. Framtiden • Nätbaserad preoperativ bedömning kommer att vara allt vanligare i framtiden • Skye-baserad preoperativ intervju kan vara en bra screeningsmetod • Blodprovstagning kan göras av patient själv i hemmet (som blodglukos idag) • Skall patient vid kroniskt men stabil tillstånd verkligen behöva träffa en läkare före kirurgi t.ex. välkontrollerad DM, IHS, hjärtsvikt m.m.?

  45. Peroperativ bedömningDet är viktigt att man vet vad man gör!