styrmekanismer i v rden 2011 05 27 sven blom l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé PowerPoint Presentation
Download Presentation
Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 68

Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé - PowerPoint PPT Presentation


  • 183 Views
  • Uploaded on

Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé. Sjukvård är svårt att beskriva i mätbara termer – det bästa som finns idag är DRG DRG bygger på fördelning av kostnader på varje enskild patientkontakt - KPP 3 parter; Patient, Vårdgivare o finansiär

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Styrmekanismer i vården 2011-05-27 Sven Blomé' - edric


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
sammanfattning
Sjukvård är svårt att beskriva i mätbara termer – det bästa som finns idag är DRG

DRG bygger på fördelning av kostnader på varje enskild patientkontakt - KPP

3 parter; Patient, Vårdgivare o finansiär

Benchmarking typ ”Öppna jämförelser” kan vara effektivt

Balanserad styrning gäller + målrelaterad ersättning

Ersättningsmodeller varierar efter situation

Kapitationsersättning i hälsovalet

Sammanfattning
vad utm rker sjukv rdsproduktion
Svår att definiera

Tjänsteproduktion - individuell

Personalintensiv

Hög effektiviseringspotential?

”Oändligt” behov/efterfrågan

Ny teknik

Tre parter (kund-leverantör-finansiär)

Stark profession

Vad utmärker sjukvårdsproduktion?
styrning av h lso och sjukv rd
Nationellt

Regionalt (Regioner/landsting)

Lokalt (Sjukhus/vårdcentraler etc)

Styrning av hälso- och sjukvård
vad best mmer niv n p sjukv rden i en nation hur stor andel av landets resurser satsas p sjukv rd
Vad bestämmer nivån på sjukvården i en nation? Hur stor andel av landets resurser satsas på sjukvård?
hur styr den svenska staten sjukv rden
Regelverket

Lagar, förordningar, föreskrifter o d

Annan styrning

Nationella handlingsplaner, statliga samordnare, statsbidrag mm

Av Region Skånes totala finansiering består 60 % av landstingsskatt och vardera ca 20 % av övriga intäkter och statsbidrag.

Hur styr den svenska staten sjukvården?
beskrivningssystem sjukv rd
Primärklassificering av vårdkontakter

Diagnoser, Åtgärder

Sekundärklassificering

DRG, MDC

Beskrivningssystem sjukvård
vad r diagnosrelaterade grupper drg
Ett system för att sekundärklassificera patientkontakter efter ”vikt”

Medicinskt relevanta grupper

Ekonomiskt homogena grupper

Särbehandlar kostnadsytterfall

En genomsnittspatient behandlad i sluten vård ges vikten 1,0

Vad är DiagnosRelaterade Grupper (DRG)
kpp vad r det
Kostnad Per Patientkontakt

Knytning av vårdens samtliga kostnader till enskilda vårdkontakter

Används för att beräkna vikter för DRG

KPP – VAD ÄR DET?
hur kan politiken styra
Strukturbeslut (investeringar, uppdrag etc)

Mål

Ersättningsmodeller

Prioriteringsbeslut

Avtal

Beställningar

Etc.

Hur kan politiken styra?
slide25

6,6

~6,5 vårdkontakter per individ 2009

slide26

Antal bes-vtf

Total vårdkontakt

per åldersgrupp

Antal bes-vtf/1000 inv

balanserad styrning flera perspektiv
VERKSAMHETSIDÉ

VISION

Strategiska mål, Framgångsfaktorer, Mål

Nyckeltal och handlingsplan

Intressentperspektivet

Verksamhetsperspektivet

Medarbetarperspektivet

Ekonomiperspektivet

Balanserad styrning – flera perspektiv
strategikarta f r region sk ne
Strategikarta för Region Skåne

Verksamhetsidé

Region Skåne främjar hälsa, utveckling och tillväxt.

Region Skåne erbjuder vård, resande och upplevelser av hög klass i Skåne.

Värdegrund och kännetecken

Region Skåne är en professionell kunskapsorganisation som kännetecknas av kundorientering, engagemang, ansvar och kompetens.

Vision

Region Skåne bidrar till ett livskraftigt Skåne – bättre liv i Skåne.

Intressenter

Region Skånes intressenter är Skånes invånare och samarbetspartners såsom kommuner, andra landsting och regioner, näringsliv, universitet och högskolor, statliga myndigheter, intresseorganisationer samt brukarråd.

Version 2008-05-12

region sk nes sju strategiska m l
Region Skånes sju strategiska mål
  • Intressentperspektiv
  • Region Skåne använder skattemedlen optimalt och erbjuder trygga och effektiva tjänster och service av hög kvalitet.
  • Region Skåne medverkar till att utveckla Skåne till en attraktiv, hållbar och konkurrenskraftig region.
  • Verksamhetsperspektiv
  • Region Skånes verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv.
  • Region Skånes verksamhet bidrar tilltillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans.
  • Medarbetarperspektiv
  • Region Skånes medarbetare är stolta, motiverade och tar ansvar.
  • Region Skånes chefer är engagerade ledare med verksamhet och resultat i fokus.
  • Ekonomiperspektiv
  • Region Skåne har en långsiktigt stark ekonomi.
den r da tr den
Den röda tråden

Strategikarta

Planeringsdirektiv

Uppdrag

Intressent

Medarbetare

Verksamhet

Ekonomi

Framgångsfaktorer

Fokusområden

Cancersjukvård

Psykiatri

Äldres hälsa

Barn och unga vuxnas hälsa

God vård dec2007

h lso och sjukv rdsn mndens samlade uppdrag
Mål och uppdrag enligt balanserad styrning

Intressentperspektiv

Verksamhetsperspektiv

Fokusområden (tillgänglighet, cancersjukvård, psykiatri, äldres hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, forskning)

God Vård (hälsoinriktad, kunskapsbaserad och konkurrenskraftig, säker, kund- och patientfokuserad, effektiv, jämställd och jämlik vård

Medarbetarperspektiv

Ekonomiperspektiv

Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag

Mål och uppdrag enligt balanserad styrning

  • Intressentperspektiv
  • Verksamhetsperspektiv
    • Fokusområden (tillgänglighet, cancersjukvård, psykiatri, äldres hälsa, barn och unga vuxnas hälsa, forskning)
    • God Vård (hälsoinriktad-, kunskapsbaserad och ändamålsenlig-, säker-, patientfokuserad-, effektiv-, jämlik- och tillgänglig vård)
  • Medarbetarperspektiv
  • Ekonomiperspektiv
f rvaltningsuppdrag 2010 fokusomr de cancer
Bröstcancer

Täckningsgrad i kvalitetsregistren ska vara 100 %

Samtliga patienter ska diskuteras på multidisciplinär terapikonferens:

före behandlingsstart

före sekundär eller postoperativ behandling

För minst 80 % av patienterna ska:

Tid från remissankomst till bröstmott el bröstradiologisk undersökning till besked om diagnos ska vara högst 21 dagar

Tid från diagnosbesked till operation ska vara högst 14 dagar

etc

Förvaltningsuppdrag 2010 Fokusområde cancer
h lso och sjukv rdsn mndens samlade uppdrag36
Volymuppdrag

Antal vårdtillfällen och läkarbesök somatik per MDC

- varav operationer

Antal besök övriga vårdgivare

Antal vårdtillfällen och läkarbesök psykiatri

Sammanfattande beskrivning av förändringar

Det samlade uppdraget bryts ned i förvaltningsuppdrag och avtal

Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag
f rvaltningsuppdrag 2011 disposition
Volymer och finansiering för egenproducerad verksamhet

Sjukhus

Psykiatri skåne

Primärvården Skåne

Labmedicin Skåne

Sjukvårdsrådgivning

Förvaltningsuppdrag 2011 Disposition
uppdrag
Förvaltningarnas uppdrag är kärnan av styrningen

Uppdragen innehåller bl a volymer, kvalitetsmål och riktlinjer som ska vara styrande för uppdragets utförande

Gemensam struktur för uppdragsbeskrivningar

Ersättningar med enhetlig konstruktion

Uppdrag
ers ttningsmodeller f r sjukv rd
Kapitationsersättning

Prestationsersättning

Anslag

Målrelaterad ersättning

Intäktsfinansiering

Ersättningsmodeller för sjukvård
principskiss f r ers ttningsmodell

FoUU

Högspec

strukturåtag.

FoUU

Akut struktur-

åtagande

Akut struktur-

åtagande

Övriga fasta

ersättningar

Övriga fasta

ersättningar

Övriga fasta

ersättningar

AT/ST

AT/ST

AT/ST

Optimalt scenario

Rörligers

  • Patientrelaterat
  • Ersättningsmodellbaserad på befintligaersättningssytem.
  • Separat finansieringav strukturåtaganden(fast/rörlig ersättning)

Fasters

Principskiss för ersättningsmodell

A’kostnad

(t.ex. krontal)

Utgångsläge:

Kostnadsskillnader

mellan olika sjukhus

när hänsyn ej tas till

specifika uppdrag

Likvärdig kostnads-struktur efter separeringav strukturåtaganden.

Sjukhus 1

Sjukhus 2

Sjukhus 3

slide46

Att styra mot rätt beteende – målrelaterad ersättning

1,5% av den prestationsrelaterade ersättningen hålls inne och betalas först när förvaltningen uppnått målen (154 mkr år 2011).

i patients kerhet
I. Patientsäkerhet

a. Andel patienter med vårdrelaterad infektion enligt nationell punktprevalensmätning

Mätningar genomförs två gånger per år. För att stimulera åtgärder som syftar att minska vårdrelaterade infektioner införs nu delmål enligt tabell. På grund av sjukhusens olika profil har olika nivåer valts för olika sjukhus.

Avstämning: Ersättningen baseras på vår- och höstmätning och fördelas med 50 procent på respektive mätning

iv cancerv rd
IV. Cancervård

Avstämning: Ersättningen baseras på en mätperiod (jan-nov)

f rslag m lrelaterad ers ttning 2011
Patientsäkerhet

Följsamhet basala

Riskanalyser

WHO’s checklistaoperation

Tillgänglighet

Väntetider till besök

Väntetider till op/beh

Väntetider till röntgen (CT/MR)

Väntetider på akutmottagningen (4h)

Väntetid till operation för höftfrakturpatienter (24h)

Läkemedel

Regionala måltal (oxykodon, ACE-i, statiner)

Biosimilars (erytropoetin, somatostatin, filgrastim)

Remicade

Förslag målrelaterad ersättning 2011
f rslag m lrelaterad ers ttning 201152
Fokusområde cancer

Väntetider bröstcancer

Väntetider prostatacancer

Resultatmått lungcancer

Fokusområde äldre

Täckningsgrad Svenska demensregistret (SveDem)

Direktinläggning

Riskbedöming (fall, trycksår och nutrition pat > 65 år)

Fokusområde psykisk ohälsa

Täckningsgrad Nationella kvalitetsregistret för bipolär sjukdom

Strokeprocessen

Täckningsgrad i Riksstroke

Andel som vårdas på strokeavdelning

Andel som erhåller trombolys

ADL-oberoende efter 3 mån

Förslag målrelaterad ersättning 2011
f rslag m lrelaterad ers ttning 201153
Diabetesprocessen

Täckningsgrad i Nationella diabetesregistret (NDR)

Ledplastikprocessen

Täckningsgrad höftprotesreg och knäprotesreg (ev + ORTREG)

Postoperativa infektioner

EQ5D-index

Andel remisser som leder till operation

Hjärtprocessen

Täckningsgrad Riks-HIA (Swedheart)

28-dagars mortalitet

Återinläggning inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt

Palliativprocessen

Täckningsgrad Svenska Palliativregistret

Administrativ

Diagnosregistrering

Förslag målrelaterad ersättning 2011
styrmedel lokalt
Budget

Uppdrag

Intern kontroll

Periodisk uppföljning

Belöningar/incitament

Styrmedel lokalt
prim rv rden offentlig och privat styrs med h lsovalet
Omfattar vårdcentraler och BVC

Ackreditering

Capitationsersättning (per huvud)

ACG o CNI

Tillägg för besök av ej ”egna” patienter

Avdrag för ”egna” patienters besök hos andra primärvårdsenheter

Täckningsgrad 55-61%

Kvalitetsmål

Primärvården – offentlig och privat styrs med ”Hälsovalet”
h lsovalsenheternas produktion av bes k enligt ackrediteringsvillkoren i h lsoval sk ne
Hälsovalsenheternas produktion av besök enligt ackrediteringsvillkoren i Hälsoval Skåne

BILD 4

Produktion enligt ackrediteringsvillkoren för vårdenhet inom Hälsovalskåne. Här exkluderas ex besök på bvc, besök enligt rehabgarantin, resevaccinationer mm.

Enheterna erhåller rörlig ersättning för besök från förtecknade på andra HVS enheter, utomläningar, sekretess och asyl patienter

m lrelaterad ers ttning
Målrelaterad ersättning

BILD 9

Utbetald målrelaterad ersättning 2009 per kvalitetsmål

sammanfattning68
Sjukvård är svårt att beskriva i mätbara termer – det bästa som finns är DRG

DRG bygger på fördelning av kostnader på varje enskild patientkontakt - KPP

3 parter; Patient, Vårdgivare o finansiär

Benchmarking typ ”Öppna jämförelser” kan vara effektivt

Balanserad styrning gäller + målrelaterad ersättning

Ersättningsmodeller varierar efter situation

Kapitationsersättning i hälsovalet

Sammanfattning