www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic

1. www.sprakenshus.sewww.sprakenshus.se/arabic

2. Språklig kod • Uttrycksdel • lexikon • grammatik • fonologi • Innehållsdel • begreppsbildning • Pragmatik • språkliga regler • sociala regler

3. Språklig socialisation Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: • Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion • Värdet av tal i en kultur • Statusförhållande i interaktionen • Uppfattningar om kommunikativa avsikter • Uppfattningar om hur barn lär sig språk

4. Kontextoberoende språklig socialisering • Ett samhälle där barn ”uppfostras” • Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet • Babytalk • Överdriven prosodi • Språket bryts ner i smådelar • Anpassat uttal och grammatik • Vuxna verbaliserar vad barn gör • Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

5. Kontextberoende språklig socialisering • Ett samhälle där barn ”växer upp”, barngruppen viktig • Barnet förväntas anpassa sig till den kommunikativa situationen • Observation och lyssnande • Språket lärs ut som en helhet • Upprepningar när barnet inte förstår • Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör • Frågor är äkta frågor

6. Kulturella fallgropar vid intervention(van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka öka barnets verbala interaktion förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn

7. Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska

8. Tid för tillägnandet av ett andraspråkCollins 1986

9. Språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen, men har en normal utveckling vad gäller kognition, motorik och socio-emotionell förmåga Utvecklingen börjar sent och går oftast långsamt Språkstörningen förändras över tid (ålder), kontextberoende (samtalspartner, testuppgift)

10. Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning • Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa en störning i samtliga språk • Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet • Tidig diagnos viktig – flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

11. Varför inte ”double delay”? Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form

12. Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999)

13. Grammatisk utveckling svenska

14. Ordföljdsmönster svenska

15. Transfer mellan svenska och arabiska Fonologi: • lei’mu:n (citron)  mel’meu: • ’namle (myra)  `namle (acc II) • svamp  zvamp Grammatik: • sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) • kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab poss pron -ha)

16. Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang rim som hund  rund ljudlikhet som i katt  matta syntagmatiska relationer hund  skäller (ord som logiskt följer i en sats) hund  farlig (kan bli fras: en farlig hund) paradigmatiska relationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans

17. Associationstest Kent-Rosanoff listan

18. Associationstest Kent-Rosanoff listan

19. Ordförrådets organisation svenska

20. Ordförrådets organisation arabiska

21. Semantiska associationerNettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den?

22. Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken

23. Förhållningssätt till läsning och skrivningHeath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad sagoläsning innebär ett annat sätt att tala viktigt för barnet att fokusera på innehållet

24. Förhållningssätt forts Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser

25. Flerspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter(Hedman 2009) Om ständigt exponerad för texter som inte går att förstå finns stor risk att läsning uppfattas som meningslös Positiva samband mellan språkbehärskning på L1 och läsförmåga på L2 Fonologisk medvetenhet bör testas på båda språken Skillnad mellan goda muntliga färdigheter och låga resultat på läsning av ord en indikation på ev läs- och skrivsvårigheter hos barn i lägre klasser Underdiagnostik – viktigt att bedöma båda språken

26. Modermålsundervisningens betydelse Ungefär hälften av de elever som är berättigade deltar Uppvisar genomgående bättre behärskning av andraspråket och bättre skolresultat än elever som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996, Skolverket 2008) Till fördel också för elever med dyslexi (Hedman 2009)

27. Framgångsfaktorer för flerspråkiga skolbarnThomas & Collier 2002 • Undervisning i och på modersmålet • Undervisningen på och i andraspråket • Sociokulturellt stödjande miljö • Föräldrasamverkan • Höga förväntningar