tidsv rden och tidsv rdesstudier gnisslar det mellan teori och verklighet n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet? PowerPoint Presentation
Download Presentation
Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet?

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 28

Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet? - PowerPoint PPT Presentation


  • 251 Views
  • Uploaded on

Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet?. Karin Brundell-Freij WSP Analys och Strategi. Det finns inget så praktiskt som en god teori men…. Modell och verklighet: Två parallella världar som vi försöker koppla ihop så gott vi kan. Datainsamling mm.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet?' - dory


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
tidsv rden och tidsv rdesstudier gnisslar det mellan teori och verklighet

Tidsvärden och tidsvärdesstudierGnisslar det mellan teori och verklighet?

Karin Brundell-Freij

WSP Analys och Strategi

modell och verklighet tv parallella v rldar som vi f rs ker koppla ihop s gott vi kan
Modell och verklighet:Två parallella världar som vi försöker koppla ihop så gott vi kan

Datainsamling mm

”Nothingentails the modelworldto the real world – exceptgoodcraftmanship”

Verkligheten

Tidsvärdesteorin

Modellerna

Hänger på att vi kan övertyga varandra om vettiga kopplingar

ASEK, CBA

men nu vet vi mer eller hur

”Tidsvärderingar innehåller ”brus”. Hur skilja på ”rena tidsvärden” och invägda ställningstaganden vad gäller komfort/bekvämlighet, trafiksäkerhet, miljöhänsyn, egen hälsa/livslängd osv?”

Men nu vet vi mer, eller hur?

i teoriv rlden samma som tidigare formel
I teorivärlden (samma som tidigare formel)

Marginalnyttan av mer (fri)tid i livet

Marginalnyttan av MER (!) restid

U är en GLOBAL funktion

  • - :
  • Hur mycket lyckligare jag blir
  • Totalt sett
  • Över hela livet (inklusive diskontering)
  • Om restiden minskar en aning
  • Utan att ”något annat” ändras

Marginalnyttan av mer pengar/konsumtion

en tankemodell anv ndbar i utv rdering
En tankemodell användbar i utvärdering:
  • U(t) beskriver vår egen”sanna” utvärdering av olika alternativa livsförlopp.
  • Tänk plotten i (dålig) Holliwoodfilm:
      • Vi får testa två olika liv
      • allt är lika, förutom restiden t och inkomsten I
      • Därefter får vi välja ett tredje liv baserat på våra erfarenheter:
        • Vägde inkomstökningen upp restidsförkortningen?

Relevant fråga här:

”Klarar folk av att predicera U?

När de väljer? (Kan vi utläsa VoT ur beteende?)

När de deltar i VoT-studier?

alternativ tankemodell
Alternativ tankemodell:
  • U(t) beskriver det vi väljer efter.

”U is defined so that the alternative with the highestutility is chosen…” McFadden

Relevant fråga i så fall:

Är det självklart att utvärdering skall baseras på VoT?

de serpa gillade den h r terminologin
De Serpagillade den här terminologin

Nyttan av tid som vara

Nyttan av tid som resurs

viktiga insikter 1
Viktiga insikter (1)

I verkligheten kan vi aldrig separera de två

”värdet av tid som resurs”

”värdet av tid som vara”

. - : partiell derivata.

Bara restiden ändras! Inte fritiden. Inte ”kontexten”.

Men i verkligheten är den totala tidsbudgeten fast.

Vi kan bara ändra restid och fritid samtidigt!

Och samtidigt ändras kontexten!

slide10

Enligt teorin är kärnan alltså sambandetmellan restid och ”Lycka” (Nytta/Det vi föredrar)Inte hur lyckliga vi blir av att välja ett visst färdmedel (jämfört med ett annat)utan hur lyckliga vi blir av att slippa undanen minut i ett visst färdmedel (jämfört med samma förkortning av ett annat)

Global nytta

Lutningen = tidsvärdet

Färdmedel 1

Färdmedel 2

Restid

viktiga insikter 2
Viktiga insikter (2)

SVTT kommer attvariera med ”ställningstaganden vad gäller”

  • komfort/bekvämlighet
  • Trafiksäkerhet
  • egen hälsa/livslängd
  • Kanske till och med ”miljöhänsyn”
  • … OM dessa faktorer skulle påverka vår sammantagnaupplevelse av ett alternativt liv med ”en minut mindre restid”
slide12

Komfort etc skall ingå i SVTT OM dessa faktorer skulle påverka vår sammantagna upplevelse av ett alternativt liv med en minut mindre restid”

Frågorna är:

  • Skulle dessa faktorer (trafiksäkerhet etc) påverka U(t)?
  • Kommer vi att upptäcka det med våra mätmetoder?
        • Kan respondenterna predicera det kontext-specifika U (t)?
        • Har vi bett dem predicera U(t) för rätt kontext?
slide14

Enligt teorin är tidsvärdet implicit en värdering av ökad bekvämlighetom vi antar att samma tidsvärde gäller också för icke-marginella förändringar

Global nytta

Lutningen = tidsvärdet

Trygg gångmiljö

Trygghetsvärderingen=

Tidsvärdesskillnaden

gånger gångtiden

Skillnaden=

trygghetsvärderingen

Otrygg gångmiljö

Gångtid till hållplats

vi har studerat v rdet av trygghet genom att m ta v rdet av tid under olika trygghetsf rh llanden
Vi harstuderatvärdetavtrygghet…genomattmätavärdet av tid under olika trygghetsförhållanden

Öppen och sluten miljö (Buskar)

Mörk och ljus miljö (Dagsljus!!)

illustration
Illustration

Miljö 1

Miljö 2

illustration1
Illustration

Miljö 3

Miljö 4

experiment 2
Experiment 2

Vilken resa föredrar du, givet miljö 1?

Alternativ 1 Alternativ 2

Åktid 20 min 15 min

Turintervall var 20 min varje kvart

Anslutningstid 5 min 10 min

Jag väljer

varf r r trygghetsv rderingarna s sp nnande betydelse

Varför är ”trygghetsvärderingarna” så spännande? betydelse?

Vår egen tilltro till att metoden och teorin fungerar i princip :

”Bekvämlighet” mäts automatiskt i uppmätta tidsvärden, helt utan att vi ber om det

Relationen mellan ”oss” (samhällsekonomiska perspektiv) och ”dem” (kvalitativ förståelse av trafikanters attityder och beteenden)

Kommunikation och ökad legitimitet:

Era metoder visar att dessa faktorer är viktiga. Det visar våra också!

Vi struntar inte i de frågor ni anser viktiga

Vi tror inte att transportkvalitet bara är tid och pengar

Ni visade oss vilka faktorer som spelar roll. Vi kan bidra genom att visa er hur viktiga de är!

varf r r trygghetsv rderingarna s sp nnande betydelse1

Varför är ”trygghetsvärderingarna” så spännande? betydelse?

Vår egen tilltro till att metoden och teorin fungerar i princip :

”Bekvämlighet” mäts automatiskt i uppmätta tidsvärden, helt utan att vi ber om det

Relationen mellan ”oss” (samhällsekonomiska perspektiv) och ”dem” (kvalitativ förståelse av trafikanters attityder och beteenden)

Kommunikation och ökad legitimitet:

Era metoder visar att dessa faktorer är viktiga. Det visar våra också!

Vi struntar inte i de frågor ni anser viktiga

Vi tror inte att transportkvalitet bara är tid och pengar

Ni visade oss vilka faktorer som spelar roll. Vi kan bidra genom att visa er hur viktiga de är!

varf r r komfortberoendet problematiskt
Varför är ”komfortberoendet” problematiskt?
  • Väldigt kontextberoende här!
      • Omgivningen : + 70% på tidsvärdet
      • Hur relevant är ett ”genomsnittligt” tidsvärde då?
    • Men i vissa fall ganska stabilt
      • WTP tågkomfort: Förbättrad standard +5-10% på biljettpriset
      • Taxa 100 kr, Restid 1h => ”komfortvärdering” 5-10 kronor
      • Tidsvärdesskillnad: 5-10 kr/h
      • Måttlig variation!
problematiska punkter m jligt gnissel
Problematiska punkter – möjligt gnissel
  • Den globala, aggregerade, diskonterade funktionen U(t):

Har respondenterna den i magen?

Kan de predicera hela den nya ”nyttoprofilen”?

Förstår de hur mycket lyckligare de skulle bli?

  • Den magiska förkortningen av aktiviteten ”allt annat lika”

I verkligen uppstår restidsförkortningar på ett visst sätt:

      • Hastighetsökning?
      • Resvägsförkortning?

Resan är inte homogen: Vilken minut är det som ”tas bort”?

Olika sätt att förkorta restiden ger olika nyttoprofiler

Vilken sorts förkortning föreställer sig respondenterna?

Vilken sorts förkortning är det som skall värderas i CBA?

slide25

Ett exempel: En förkortning av restid i kollektivtrafiken:”Är trafiksäkerhetsvinsterna av detta ’internaliserade’? Eller skall de hanteras som externa effekter”

  • EN fråga: Tänker folk på trafiksäkerhet när de väljer färdmedel?
    • OM Ja: Då är det ”Sampers ansvar ” att se till att vi beräknar att detta påverkar
        • många åker kollektivt redan från början
        • KANSKE fler lockas över av förbättringen
  • En ANNAN fråga:

Om restiden blir kortare så blir kollektivtrafikalternativet (i sig) (kanske) SÄKRARE (OM risken är proportionell mot restiden). Det är (bland annat) bra för kollektivtrafikresenärerna själva. Var dyker den vinsten upp i kalkylen?

I teorin: I tidsvärdet! Ingen tvekan!

I praktiken?.....

ing r trafiks kerhetsvinsten i de m tta vot
Ingår trafiksäkerhetsvinsten i de mätta VoT ?

I praktiken (datainsamlingen)….

Hur såg valsituationen ut explicit?

vi jobbar hårt för ’realismen’ i valsituationen?

realistiskt med olika restider

realistiskt med olika kostnader

kanske mindre för tillämpbarheten?

Vad fyllde respondenterna i själva?

resor r inte homogena nytt t ny kontext tydligt exempel cykelresor
Resor är inte homogena : nytt t =>ny kontextTydligt exempel cykelresor
  • Stor skillnad U(t) beroende på hur tidsvinsten skapas
      • Kortare restid pga Kortare resväg
      • Kortare restid pga Bortschaktning av uppförsbacke
      • Kortare restid pga Borttagning av trafiksignal

Långsiktig hälsa: C > A > B

Ögonblicklig komfort: B > C > A

Risk att dödas A > B > C

slide28

SlutsatserTidsvärden SKA ”innehålla” komfort---allt som gör att vi föredrar kortare restidTvångströjan ”verkligheten” kan dock ställa till detDå är det aldrig fö r att datainsamlingen inte är tillräckligt ”rensad”, utan för attrespondenterna inte kan predicera U(t)kontexten för tillämpning är en annan än vid datainsamlingen