Download
1 / 78
810 likes | 1.07k Views
Bakgrund till Lgr 11?. Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.”
E N D
Särskild utredare Leif Davidsen: ”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.” ”Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta ”flyter ihop” och därför blir svåra att arbeta med.” ”Kursplanerna har inte förklarats eller motiverats och statens intentioner med kursplanerna har inte kommit lärarna till del.” SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan
”De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.” ”Min samlade bedömning kan – drastiskt uttryckt – sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.”
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?Skolverkets kunskapsöversikt 2009 • Med relativt stor säkerhet kan det ändå slås fast att de genomsnittliga resultaten inom flera centrala ämnesområden har försämrats över tid. Skolverkets nationella utvärderingar (NU92 och NU03) och internationella studier ger i stora drag en samstämmig bild av att svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år, försämrats sedan början/mitten av 1990-talet. • Skolverket förklarar de sjunkande resultaten med decentraliseringen (kommunaliseringen), segregation/differentiering och individualisering
Betygets värde - Jonas Vlachos Ökad konkurrens leder i allmänhet till att kundernas önskemål i allt högre grad tillfredställs. Detta är ofta själva syftet med konkurrensutsättning men i vissa sammanhang kan det få negativa konsekvenser. I det svenska utbildningssystemet är betygen ytterst betydelsefulla för den enskilde eleven. Det finns därför anledning att misstänka att den konkurrensutsättning som introducerats i den svenska skolan har bidragit till den betygsinflation som observerats under samma period.
Svaren för att komma åt dessa problem blev: • En läroplan med kursplaner med tydligt centralt innehåll, tydliga förmågor som ska utvecklas och kunskapskrav i tydlig progression. • Kommentarmaterial till kursplanerna • Skolverket har gett ut ett planeringsunderlag där man trycker på lärarledd undervisning som en framgång • Myndigheten för skolutveckling har lagts ner och skolinspektionen har fått stora resurser att kontrollera skolor och att de håller sig till det statligt formulerade uppdraget formulerat i skollagen, förordningar och styrdokument. • Friskolor har samma uppdrag som övriga och inspekteras också av skolinspektionen
Bedömning är viktigt redan i förarbetet till Lgr 11 Formativ bedömning Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att planera elevens fortsatta utveckling. Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de nationellt uppställda kunskapskraven och även visa kvaliteten i kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är därvid en del av bedömningsunderlaget. Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet Summativ bedömning med inslag av kvalitativ information
Så kommer Lgr 11 som börjar gälla 2011 för år åtta och mellanstadiet. Betyg sätts utifrån de nya kunskapskraven Ht 2011 i år 8 och Ht 2012 för år 6-9.
Lgr 11 innebär inte att skolan fått ett nytt kunskapsuppdrag Skolans värdegrund och uppdrag bör vara oförändrade i de samlade läroplanerna. Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan
Den nya samlade Läroplanen för grundskolan 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner: Syfte med förmågor Centralt innehåll År 1-3 År 4-6 År 7-9 Kunskapskrav År 3 År 6 År 9 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Rektorns ansvar Kunskaper
Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen genom kursplaner. I de övergripande målen ska de normer och värden samt de generella kompetenser som alla elever bör ha utvecklat efter slutförd utbildning anges. De övergripande målen ska gälla i all undervisning. Prop 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan
I del 1 av läroplanen nämns fyra övergripande perspektiv som ska genomsyra all undervisning, • Etthistoriskt perspektiv • Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden • utveckla en beredskap inför framtiden • utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Ettmiljöperspektiv • Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska få möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka • eleverna ska få skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. • eleverna ska få belyst hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling.
Ettinternationellt perspektiv • Syfte med det detta perspektiv är att: • eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och att skapa internationell solidaritet • förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. • eleverna ska utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.
Ettetiskt perspektiv • Syfte med det detta perspektiv är att: • ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden
Dessa fyra perspektiv återkommer sedan på olika sätt i ämnenas kursplaner. Ur Centralt innehåll i kursplanen för Biologi: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbarutveckling. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
Ur kursplanen för Engelska • Syftesbeskrivning • Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. • Centralt innehåll • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.
Ur kursplanen i Svenska Syftesbeskrivning: Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Ur kursplan Hem- och konsumentkunskap Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.
Entreprenöriellt lärande? • Kapitel 2 Skolans uppdrag • En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. • Centralt innehåll Samhällskunskap 7-9 • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Entreprenöriellt lärande • Undervisning ska alltså leda till att eleverna tränar och utvecklar: • kreativitet • nyfikenhet • självförtroende • våga prova nya idéer • vilja att lösa problem • initiativförmåga • förmåga att ta ansvar • förmåga att arbeta självständigt • förmåga att arbeta tillsammans med andra
Språket finns i kapitel 2.2 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
Så här inleds kursplanerna i svenska, svenska som andraspråk, engelska och moderna språk:Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära
Kursplanen i Biologi:Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Kursplanen i matematikEleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Kursplanernas tre områden som ska påverka den dagliga undervisningen Syfte Syftet beskriver de förmågor som undervisningen ska utveckla hos eleverna Syftet beskriver undervisningens inriktning Centralt innehåll Det centrala innehållet beskriver de ämneskunskaper som undervisningen ska innehålla. Det centrala innehållet beskriver det innehåll som ska användas för att utveckla förmågorna. Kunskapskrav Kunskapskrav beskriver de kunskaper eleven ska kunna visa. Kunskapskraven beskriver utgångspunkterna för bedömning
Syftestexten till fysik • Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • använda kunskaper i fysik för att granska information, • kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, • miljö och samhälle, • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva • och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Kunskapsmål som innebär handling
Centralt innehåll i fysik Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Inget handlande i det centrala innehållet
Ett kunskapskrav för A i fysik Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen ochvisar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. I kunskapskraven är handlingen tillbaka
Läraren måste alltså planera för elevernas görande i undervisning och bedömning. Som utgångspunkt ges det centrala innehållet
Bedömningsgrund, medel eller inget av det? • Närvara på lektionerna (alla ämnen) • Kunna glosor (engelska) • Kunna glosor (moderna språk) • Springa fort (idrott) • Muntlig aktivitet (moderna språk) • Trä tråden i en symaskin (textil) • Att kunna multiplikationstabellerna (matematik) • Beskriva likheter mellan franska och ryska revolutionen (historia) • Muntlig aktivitet (biologi) • Förstå fotosyntesen (biologi) • Peka ut huvudstäderna i Europa (geografi) • Att vara snäll (alla ämnen) • Samarbete (alla ämnen) • Att tycka demokrati är bättre än diktatur (samhällskunskap) • Göra rent på bordet efter laborationen (kemi) • Veta att atomen består bland annat av elektroner, protoner och neutroner. (fysik) • Resonera om olika bilders innehåll och funktion (bild)
Geografi Efter Steve Wretman
Geografi Efter Steve Wretman
Geografi Efter Steve Wretman
Kunskapskravens progression • Tidigare var det en hierarkisk progression
I Lgr 11 ska det inte göras skillnad på förmågorna - alltså ingen hierarkisk progression Steve Wretman
