Utvärderingen av Hälsokommunikatörer i Stockholms Län 2010-2011 Slutkonferens14 december 2011

1. Utvärderingen av Hälsokommunikatöreri Stockholms Län 2010-2011Slutkonferens14 december 2011 Ulrika Baker, Leg läkare/MSc Public Health Peter Allebeck, Överläkare/Professor Samhällsmedicinska Kliniken, SLL/Avd. för Socialmedicin, KI

2. “De har visat oss vägen till en bra hälsa…”

3. Bakgrund • Modell för utvärderingen • Material och metoder • Fynd • Slutsatser

4. Bakgrund Utvärderingens syfte: • Att från ett externt perspektiv beskriva och bedöma hur projektet fungerat • Att besvara följande övergripande frågeställningar: • Hur har målgruppen uppfattat insatsen av hälsokommunikatörer? • Vad har effekten av interventionen blivit för målgruppen? • Hur har etableringen av hälsokommunikatörer i SLL uppfattats av berörda aktörer?

5. Modell för utvärderingen

7. Intervjuguider Samarbetspartners • Tydlig roll för HK • Målgruppens behov Styrgrupp • Struktur och organisation • Uppfattning om syfte och mål Hälsokommunikatörer • Syn på uppdraget • Erfarenheter av metoden Målgruppen: nyanlända flyktingar • Ny kunskap • Användning av kunskapen

8. Analys • Ljudinspelning • Genomlyssning och nedtecknande • Kodning: teman och kategorier • Sammanställning • Genomgång övrig dokumentation

9. Struktur Projektets syfte “att främja hälsa och förebygga ohälsa i samband med migration, för asylsökande och kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande personer, genom att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården med språkkunniga hälsokommunikatörer som kan nå en grupp som primärvården vanligen inte når” (Projektplan för Hälsokommunikatörer i Stockholms Län augusti 2010)

10. Struktur Länsstyrelsen Styrgrupp KSL Projektorganisation, Aktörer och samverkan HSF Projektägare Projektledning Arbetsgrupp Huddinge kommun Stockholms stad Södertälje kommun Lokal samverkans grupp Migrationsverket Arbetsförmedlingen Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten

11. Struktur Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Projektorganisation, Aktörer och samverkan Arenor Målgruppen Nyanlända flyktingar Asylsökande Persiska Persiska Tigrinja Tigrinja Arabiska Somaliska

12. Struktur Målgruppen: hälsokommunikatörers och samarbetspartners erfarenheter • Heterogen grupp • Uppfattningar om behov:

14. Struktur Styrgruppens perspektiv Värden • Frågorna kring målgruppens behov lyfts – ökad medvetenhet • Skapat samarbete och dialog • Ny dimension av landstingets verksamhet • Seriös satsning Begränsningar • Syfte och mål inte tillräckligt konkret • Målgruppens definition • EU rigid bidragsgivare • Ansvarsfördelning och samverkan en utmaning • Delat ansvar HSF / TKC • Kännedom om projektet lägre än förväntat

15. Struktur Styrgruppens förslag till utveckling av projektets struktur

16. Process Arbetet med målgruppen

17. Process Hälsokommunikatörernaserfarenheter av arbetet • Bra sätt att nå målgruppen • Gruppstorlek: 15 personer optimalt • Antal tillfällen: 10-15 bra, gärna en hel termin • Ett ämne får gärna diskuteras vid flera tillfällen • Praktiska övningar behövs

18. Process • Varierande syn på behov och grad av anpassning av metoden för olika grupper • Behov att utveckla ämnena psykosocial och sexuell hälsa • Flexibilitet gentemot grupper och önskemål från samarbetspartners viktigt • Uppföljning skulle ha ett värde • Arbetskapacitet: 4 grupper per HK och vecka

19. Process Hälsokommunikatörernaserfarenheter av rollen Syn på uppdraget: • Att ge information och vägledning i dialogform • Att låta dialogen utgå ifrån människors behov • Att vara en förebild för sina landsmän • Att verka som en ”coach”, att väcka intresse och öka motivation • Tillräckligt konkreta riktlinjer för arbetet har saknats

20. Process Ofta felaktiga förväntningar från målgruppen Att hantera målgruppens förväntningar: • Rolldefiniering • Gränsdragning "Vart ska man sätta gränsen när det enda som gruppen vill prata om är arbete och bostad?" "Du kan tänka dig målgruppen: man ser en landsman som talar samma språk och som kommer och vill informera, då kan olika individer eller gruppen ha en uppfattning om vad man kan få".

21. Process Hälsokommunikatörernasperspektiv på arbetet Värden • Mötet med målgruppen • Att kunna hjälpa och se förändring • Professionell utveckling Utmaningar • Att hantera en grupp • Att hålla fokus på projektets mål • Att sätta gränser gentemot individer • Att vara pionjärer som HK i Stockholm • Samarbetet inom projektgruppen

22. Process Transkulturellt centrum, SLSO Arbetsgivare, personalansvar Hälsokommunikatörer Samordning och utförande av verksamheten Samarbete med arenor SFI skolor Arenor Kommunala introduktionsprogram Jobbtorg Migrationsverket Arbetsförmedlingen Primärvården IVIK gymnasium Målgruppen Nyanlända flyktingar Asylsökande Persiska Persiska Tigrinja Tigrinja Arabiska Somaliska

23. Process Samarbetspartners perspektiv Värden • Dialog på modersmål • Utrymme för diskussion • HK förtroendeingivande • HK mycket engagerade Begränsningar • Samordning/organisation ibland varit bristande • Vissa aktörer upplevt det svårt att påverka innehållet • Gruppträffar för teoretiska, avsaknad av praktiska övningar • 2 timmar ofta för långa pass

24. Förslagtill utveckling av verksamheten Process

25. Resultat Gruppintervjuer med deltagare ur målgruppennyanlända flyktingar

26. Resultat Hur har målgruppen nyanlända flyktingar upplevt insatsen? • Majoriteten mycket positiv • Variation i upplevelse mellan språkgrupper och hur länge man vistats i Sverige Vad var bra? • Intressanta ämnen • Möjlighet att påverka ämnesval • Undervisning på modersmål • Upplevelse av nytta • Upplevelse av ökad motivation

27. "Den [informationen] påverkade oss så bra att vi tog med oss hem och vi försökte påverka familjerna att de ska också följa upp den. Tex rökning och tom hur man reglerar livet här i Sverige. Det var jättefint.”

28. Resultat Vad var mindre bra? • Otillräckligt med tid för diskussion • Några träffat HK efter lång tid i Sverige • Otillfredsställande uppdelning av grupper • Enskilda samtal ej möjligt • Socio-ekonomiska problem för många viktigare än hälsoproblem

29. Resultat Vad har ni lärt er som var nytt?

30. "Jag har lärt mig tex att gammal medicin ska man lämna till apoteket och inte spola i toaletten. Sen har vi lärt oss att det är väldigt viktigt att röra på sig och träna. Och att man inte ska äta tung mat innan man ska gå och lägga sig. Och sen har vi lärt oss också att man ska planera saker och ting så att man slipper att bli stressad, man förbereder. Om man inte förbereder och inte planerar är det lätt att man blir stressad. Om man stressar för mycket kan man bli sjuk…

31. …Om läkaren skriver recept på medicin, att man följer det som läkaren skrivit. Och sen är det viktigt att man låter barn prata, att man inte säger tyst för då utvecklas de inte. Att det måste finnas kärlek mellan föräldrar och barn. Att man måste skapa rutiner för barn: när de ska lägga sig, när de får vara ute, när de ska äta! Cigaretter är inte bra för hälsan, samma sak med snus. Man kan bli riktigt sjuk om man använder tobak. Det är så mycket som vi har lärt oss!” (60-årig Somalisk kvinna)

32. Resultat Hur har ni använt er av kunskapen?(Rapporterade förändringar)

33. Resultat "Jag har fem flickor och jag tänker inte låta omskära dem!“

34. Resultat Reflektioner kring resultat • Vi kan inte veta om beteendeförändringar genomförts Men… • En stor andel av målgruppen • kommer ihåg diskussioner med HK • upplever att de fått ny kunskap från HK • rapporterar användning av kunskapen de fått • Resultaten talar för att insatsen når fram

35. "Jag har gjort ett experiment på min son, han var 98 kg, när jag lärde mig vad som är rätta vägen så att man kan äta på rätt sätt, så han gick ner 20 kg i vikt!" ”Jag brukade inte röra på mig men nu promenerar jag till Rinkeby, till Tensta. Jag mår mycket bättre nu.”

36. "Jag brukade gå och lägga mig kl. 01 förut och bara sova tre timmar, men nu går jag och lägger mig tidigare. ”Och om stress, förut visste jag inte vad det var, men nu vet jag att man kan få huvudvärk och bli spänd i nacke och axlarna.” "Jag tänker helt annorlunda än jag gjorde tidigare. Jag såg det som att allt skulle bli tungt och svårt här i Sverige men nu när jag har fått förklarat saker och ting så känns det inte så.”

37. Slutsatser projektets struktur

38. Slutsatser projektets processer

39. Slutsatser projektets resultat

40. Slutsatser projektets resultat (forts.)

41. Observationer & jämförelse med IMHAds resultat & slutsatser Gemensamma fynd • Hälsokommunikatörernas arbete generellt mycket uppskattat av målgrupp och samarbetspartners • Förtydligande av verksamhetens ramar, målsättning och strategi efterfrågas • Otydlig roll och identitet för Hälsokommunikatörer • Praktiska övningar en nyckelfråga

42. IMHAd Utvärdering av HK I SLL • Ofta bara en session med HK • Rekommendationer: • Teman utifrån gruppens behov • Organisera hälsokommunikation i en serie möten • Kvantitativ enkätmätning inte kunnat visa resultat • I Sthlm träffar majoriteten HK >4 tillfällen Detta görs redan i Sthlm! • Direktkontakt med målgruppen gett viktig information

43. TACK! FRÅGOR? Kontakt: Ulrika.Baker@ki.se, Peter.Allebeck@ki.se