BARNMISSHANDEL

1. BARNMISSHANDEL Hur vanligt är det? När skall jag fatta misstanken? Vad ska jag göra? Vad händer efter anmälan?

2. 1979 Sverige blir först i världen med att förbjuda barnaga. Innan detta tillåtet i uppfostringssyfte. Enligt föräldrabalken: ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling”.

3. Länder med totalt förbjud mot barnaga

4. Antal anmälda fall av misshandel

5. Stora mörkertal…

6. Barnmisshandel kan delas in i fysiskt och psykiskt våld samt bristande omsorg. • Det är vanligt att ett barn utsätts för både fysiskt och psykisk misshandel samtidigt. • Det sker oftast inte som en enstaka händelse utan ingår i ett mönster som upprepas under lång tid.

7. Fysisk misshandel- Barnet utsätts medvetet för skada och/eller förhindras inte från att skada sig. • Slag, sparkar, skakningar, bett, brännskador eller andra sätt då barnet tar skada eller utsätts för fara. • Försök att kväva, dränka eller tvinga i barnet alkohol och andra droger.

8. Typiska skador/symtom: • Blåmärken. • Rivmärken. • Bitmärken. • Brännsår • Skelettskador. • Upprepade skador. • Vanvårdat utseende. • Barnet ökar inte i vikt och längd, som normalt. • Barnet är depressivt. • Visar stark ängslan och rädsla. • Koncentrationssvårigheter.

9. Psykisk misshandel • Barnet ges inte tillräckligt med kärlek och omsorg vilket är viktigt för ett barn • Nedvärdera, förlöjliga, fördöma eller hota barnet • Att bevittna när en förälder eller ett syskon blir slagna

10. När skall jag fatta misstanken? • Söker sent; medicinsk hjälp söks sent trots att skadan är allvarlig eller omfattande. • Oklara omständigheter om hur skadan uppkommit; vag förklaring, detaljer saknas och uppgifterna varierar mellan de hjälpsökande vuxna, och barnet kanske ger ytterligare en förklaring.

11. Uppgivet trauma stämmer inte överens med skada; berättelsen om hur skadan har gått till stämmer inte överens med hur allvarlig skadan är. T.ex. lårbensbrott • Skador av skiftande ålder angivande trauma vid upprepade tillfällen; • blåmärken av markant olika färg föreligger. • frakturer visar varierande grad av läkning.

12. Avvikande förälder-/barnsamspel, Förälderns attityd mot och samspelet med barnet och vårdpersonalen är avvikande eller barnet har ett avvikande sätt att vara och samspela med föräldrarna. • Nya versioner; föräldrarna reagerar känslomässigt motstridigt och ändrar förklaringen till hur olycksfallet inträffat. • Bagatelliserar skadan; föräldrar framstår stressade och vill ha undersökningen avklarad så snabbt som möjligt.

13. Anmälningsplikt enligt 14:e kapitlet, 1:a paragrafen i socialtjänstlagen; ”Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.” Skyldigheten att anmäla inträder redan när det finns misstanke om att barn far illa på ett sådant sätt att det kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till stöd och skydd för barnet/den unge.

14. Vad göra nu? • Diskutera med en kollega, t.ex. mellan-/bakjour, handledare, barnläkare Glöm inte att du har egen anmälningsskyldighet även om några i personalgruppen eller till och med din arbetsledare har en annan uppfattning än du. • Lägg in barnet på avdelning, trots vaga indikationer. • Ring och konsultera socialtjänsten (socialjouren på jourtid) utan att nämna barnet vid namn. Be om råd angående hur du skall gå tillväga.

15. En anmälan till socialnämnden bör vara skriftlig, var så tydlig du kan. Sänds till socialtjänsten i barnets hemkommun • Om det är brådskande kan anmälan göras muntligt och sedan kompletteras skriftligt. Offentliganställda kan aldrig vara anonyma vid en anmälan till socialtjänsten. Man måste alltid uppge vem som gör anmälan, vem som gjort iakttagelser samt hur socialtjänsten kan komma i kontakt med dig. • Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter enligt Sekretesslagen 14 kap, 1 §, andra meningen (SFS 1980:100):

16. Underrätta föräldrarna Föräldrarna ska informeras om de observationer och bedömningar som gjorts. OBS! Vid misstanke om brott såsom sexuella övergrepp eller misshandel kontaktas inte förälder/vårdnadshavare av anmälaren. Det kan eventuellt vara aktuellt i ett första skede att uppmuntra föräldrarna/vårdnadshavarna att själva, eller med hjälp från er, söka stöd från socialtjänsten till barnet /den unge och familjen.

17. Vad händer efter en anmälan? • När socialtjänsten får in en anmälan ska man pröva rimligheten i anmälan. - I de allra flesta fallen öppnas en utredning enligt 11:e kapitlet, paragraf 1-4 i socialtjänstlagen. • Socialnämnden ska också ta ställning till om en polisanmälanska göras. • Socialnämnden ska också snabbt bedöma om barnet kan bo kvar hemma under utredningstiden. Omplacering kan genomföras med föräldrarnas medgivande eller mot deras vilja enligt lagen om vård av unga (LVU)

18. Utredningen skall; - belysa barnets hela livssituation och behov, inte enbart beakta om barnet utsatts för misshandel. - omfatta alla familjemedlemmar om övergreppen ägt rum inom familjen. - inledas utan dröjsmål och vara avslutad inom fyra månader.

19. Du har skyldighet att lämna uppgifter om barnets situation – Socialtjänsten har dock ej skyldighet att rapportera tillbaka till dig Socialtjänsten har möjlighet enligt sekretesslagen att lämna ut allmänna uppgifter som inte är till men för brukaren/patienten till exempel: • Vem som är ansvarig handläggare • Hur ni kan komma i kontakt med handläggaren • Om utredning inleds eller ej • Om barnet placerats utanför hemmet

20. Arbetsledningen är skyldig att kunna erbjuda stöd och handledning efter en liknande situation.

21. Läsa mer; Riktlinjer för anmälningsplikten gällande barn och unga som far illa ”Svårt att se – ansvar att handla” Finns på www.dll.se