Örjabäckens vindlande väg mot Europeiska landskapskonventionen…

1. Örjabäckens vindlande väg mot Europeiska landskapskonventionen…

2. Nr 1. Allmänt • Jag tänker analysera den nya ELC ur synpunkten att denna har stor betydelse för olika typer av (fysiska) områden och regioner: Donaudeltat -Regionen Alsace – Sommenbygden – Öresundsregionen

3. Nr 2 Den europeiska landskapskonventionen • är ett nytt sätt att harmonisera miljömässiga, sociala o ekonomiska förändringar med invånares – oavsett var - krav på en god boende- o livsmiljö • Ur www.coe.int/landscape/… ”Landskapet … är en viktig del av människornas livskvalitet överallt: i stadsområden och på landsbygden, såväl i vanvårdade områden som områden med hög kvalitet, vardagliga områden och områden som anses särskilt vackra…”

4. Forts ”Landskapet… • … spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och vars skydd, förvaltning och planering kan bidra till att skapa arbetstillfällen…” ELK (även kallad Florenskonventionen), 2000

5. Nr 3 Vad betyder det regionalt? … landskapet som ”... nyckel till enskilt och socialt välbefinnande (vars) skydd, förvaltning och planering medför rättigheter och skyldigheter för oss alla …” ? (forts d:o)

6. Nr 4 Varje land ”bäddar” för ELK på sitt vis… • för att ”landskapet” ska få den plats som konventionen ger det. Konventionstexten ger stort utrymme för variationer, samtidigt som den understryker vikten av ”gemensamma ansträngningar från alla” • Sverige har ännu inte ratificerat konventionen men avser att göra det inom kort (2005) • Sverige ser, enligt hemsida om konventionen som man kan läsa på www.naturvardsverket.se/int. konventioner/Naturvårdskonventioner…, ELK som en regional naturvårdskonvention

7. Nr 5 Varje land anpassar konventionen … • till sitt lands politik… • I Sverige har debatten hittills förts i slutna rum. Det borde finnas rum även för en alternativ diskussion… • Det svenska landskapet ingår sällan i en öppen europadiskussion som i många andra länder. Jmf Biotopreservatet i Donau. Kanske med undantag av Öresundsregionen? • Landskapet ses som ett av flera miljömål: Mål nr 16: ett rikt djur- och växtliv

8. Nr 6 Miljön… • är hårt prioriterad i Sverige… • Det ger rätt lite allmän debatt om landskap… • vilket i sin tur gör att folk inte spontant känner att människan står i centrum av sitt landskap i Sverige – som ELK med rätta hävdar… • Kanske behöver ett modigt parti ta ledningen över miljöretoriken i nästa val?! Ett parti som vågar sätta individen i centrum för sin livsmiljö…

9. Nr 7 Vilka berörs? • Alla som intresserar sig för utformningen av sin bygd/ stad eller region i egenskap av experter… • Men även alla dem som har tankar kring hur en landskapsutbildning skulle kunna gestaltas för att land och regioner ska utvecklas maximalt… • …liksom alla lokala beslutsfattare (byalag, kommuner) som direkt berörs av ett bestämt landskap som behöver skötas om/ återställas eller rentav planeras (om) på nytt…

10. Nr 8 ELK:s föregångare i konventionsvärlden: Tar upp olika slags ”arv”: • Pariskonventionen om kulturarvet, 1954 • Bernkonventionen om naturarvet, 1979 • Granadakonventionen om arkitekturarvet, 1985 Dessa ser landskapet som en del av ett större ”arv”.Ur svensk miljöpolitisk synpunkt intressant är: • Riokonventionen om biologisk mångfald, 1992 Tar upp konventionens demokratiska aspekter : • Århuskonventionen, 1998 Dessutom finns: • ”Guiding Principles for Sustainable Spatial Development of the European Continent”, Europarådet, Hannover, Recommendation Rec (2002) samt en viktig handbok.

11. Ur Rec (2002): ”The”The Guiding Principles for Sustainable Spatial Development of the European Continent stress the territorial dimension of human rights and democracy”

12. Nr 9 Det finns många landskaps- definitioner… • Landskapskonventionen inom Europarådet härrör ur ett förslag från Congress of Local and Regional Authorities of Europe, CLRAE, 1994, där erfarenheter från tre regionala försök med landskapsplaner i Andalusien, Languedoc-Roussillon och Toscana låg till grund för en ramkonvention för skötsel av natur- och kulturlandskapen i Europa

13. Nr 10 Ur ett regionalt perspektiv… Är två ting ur ELK värda att betonas: • Vikten av att se, uppfatta och observera landskapet, • Vikten av att konservera och eventuellt restaurera landskapet ”På så vis kan landskapet bli ett instrument att sprida en harmonisk bild av en region genom att ansvarsfullt styra förändringar förorsakade av en global ekonomi”… Ur rumänsk guide för samhällsplanerare, maj 2004

14. Nr 11 Skydd – Förvaltning - Planering - Demokrati! • Landskapet delas inte upp i stadsmiljöer, landsbygdsmiljöer, glesbygdsmiljöer, osv. • Den fysiska eller rumsliga aspekten (spatial) är i sig ett kraftfullt instrument för att både ”skydda, sköta och planera” olika slags landskap. Dessutom finns en • demokratisk aspekt av stort intresse även i Sverige: ELK månar lika mycket om vackra som om nedgångna vardagsområden: båda är ju ”landskap”, vars boende alla har rätt att demokratiskt uppmärksammas.

15. Nr 12 - DEFINITIONER: • LANDSKAP • LANDSKAPSPOLITK • LANDSKAPSKVALITETSMÅL • LANDSKAPSSKYDD • LANDSKAPSFÖRVALTNING • LANDSKAPSPLANERING

16. Nr 13 Landskapet definieras genom sin fysiska form och historia… • Människan i centrum • Ett område sett ur landskapsperspektiv kan inte särskiljas från sitt konkreta fysiska utseende eller aspekt: att känna ett landskap förutsätter kunskaper och förståelse om de fysiska och strukturella elementen i landskapet; här finns om man så vill • grogrunden för en ny, bredare miljöpolitik med mer ”humana” inslag…

17. Nr 14 Konventionen är en fransk ost! ”Hårda” bitar i dess tillkomsthistoria är: 1994 Resolution 256 av Congress of Local and Regional Powers, ECLRP Europarådet … 1995 Dobris-rapporten från European Agency for Environment, EU 1995 UICN: Parker för livet - initiativ för att skapa skyddade zoner i Europa; ECLRP beslutar att Europa ska utarbeta en europeisk landskapskonvention 2000 Norge signerar som första land ELK, Rumänien 2004. Sverige?

18. En lagstiftning som erkänner landskapet En landskapspolitik Processer för medverkan kring landskapet i regional- o stadsplanering- liksom i kultur-, miljö-, jordbruks-, ekonomisk och socialpolitik… Integration av landskapet i politiken Ökad medvetenhet Utbildning Kartläggning och värdering Mål för landskapskvalitet Nr 15 Alla ska engageras både allmänt och specifikt:

19. Nr 16 : Ingen elitism! • Att målet är demokratiskt, så att inte bara extra-ordinära utan även ordinära eller rentav fula landskap har rätt till stöd gör att konventionen kan bli ett kraftfullt och spännande instrument i svensk regionalplanering om Sverige ratificerar!

20. Nr 17 Regionalt handlar det om integration… • Europas invånare ska leva i landskap av hög kvalitet. • Detta är något som den ekonomiska utvecklingen mycket ofta bortser ifrån – på vissa håll mer så än i andra… • ”Skydd, förvaltning och planering av landskap” ger landskapen runt nationsgränserna en särskild chans, eftersom landskapen ju oftast inte upphör vid ett lands gränser… • Liksom miljön har integrerats i ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv, (Riokonventionen) är turen nu kommen till landskapet… Ett vackert landskap med människan i centrum är självklart en avgörande del i visionen av ett hållbart samhälle

21. Nr 18 Alla landskap… • Konventionen avser landskapen inom hela det europeiska territorium, där länderna har undertecknat och ratificerat den, alltså både städer och förortsområden, rena natur-/glesbygdsområden och rikt befolkade, tätortsnära områden nära landsbygd; dessutom sjöar och hav…

22. …överallt! Ur demokratiskt synvinkel i ett Sverige där regionerna står i fokus, är det viktigt att observera att skillnad bör göras mellan: • Landskap som äger en kvalitet värd att skydda, • Landskap vars utveckling/förändring måste främjas genom styrning, och • Landskap som har förstörts eller slitits ned så att de måste bli föremål för särskilda åtgärder – ja, kanske skapas om

23. Nr 19 Hur? • Kartlägga och värdera över hela landet, d v s • Analysera alla landskaps särdrag och de krafter och påtryckningar som förändrar dem • Värdera de så kartlagda landskapen med hänsyn till de värden, som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver dem • Utväxla information om detta på europeisk nivå

24. Nr 20 Historia • Dess historik: Nordens landskap? ”Ett landskap som ingen talar om…” • Samtidigt del av en nordeuropeisk tradition, på gott och ont… • En utveckling med utvandring mot städerna under 1800-talet som har vissa likheter med det rumänska idag…

25. Nr 21 Idag • Dess aktuella situation: starkt präglad av maktcentralisering och storkommuner. Vissa försök mot ”passing the landscape message” på g - Liksom i Rumänien (som dock tillhör en annan landskapstradition). • Behöver vi jämföra oss mer med andra? Jmf • ”Jämlikhet, Miljö och Demokrati” (Sverige) med ”Frihet, Suveränitet? Oberoende”? Vilka möjliga kopplingar för den framtida utvecklingen?

26. Nr 22 Landskapspolitikens verktyg: • Översiktsplaner • Tätortsplaner • Naturvårdsplaner • Landskapsplaner… …regionalt och lokalt… …det senare även med hjälp av lokala NGOs och företag! • Nätverkande

27. Nr 23 Den europeiska dimensionen… • … när det gäller skydd, skötsel och förvaltning av landskap uttrycks indirekt genom att landskapen verkligen ska kunna uppnå vissa ”kvalitetsmål”…

28. Ett svenskt förslag i Tulcea - ”to launch the debate”: • Meet the unique and transfrontier initiative of five Nordic countries (The Nordic Landscapes Study) to prepare together the Convention in the Nordic countries by elaborating a partnership with them and an “observer country” –Rumania? • A referential project with the help of The Council of Europe (cp “The CEMAT Model Regions” The Pioneering project Kras – Exploring new ways of development)? • Acknowledging that in the Nordic countries we are working “on virgin soil” on landscape – is it possible to imagine such a referential project in the sphere of public participation in working out the Convention in the Nordic region?Preferably such a collaboration would be associated withRumania – a country recently “tested” by history on open and hidden threats todemocracy… • Discuss weather it is possible to set up a transfrontier development projectconcerning national versus natural and regional parks between Sweden and Denmark, patronized by the Nordic Council of Ministers / Council of Europe?

29. Nr 24 Regional fördel och regional konkurrens i ett land där regionbegreppet är suddigt… Konventionen bör diskuteras i Sverige: den skulle, rent formellt, kunna ratificeras endast partiellt för ett visst område: ELK Art 15 Territoriell tillämpning. • ENBART GOTLAND SOM SVENSKT PILOTPROJEKT?! VAD HÄNDER DÅ MED OSS ANDRA?

30. Nr 25 Regionen som ”landskap” – vilka möjligheter? • Kommun- och landskapsplaner utgår från det fysiska ”rummet” – en term som bör förekomma flitigare i den politiska debatten… • Om sådana planer utgår från de fysiska förhållandena (förekomst av slätt, våtmarker, berg, tätorter, kommunikationer…) och från hur dessa påverkas av pågående inflyttning/utflyttning, globaliseringseffekter m m, så blir landskapsstudier inte blott ett komplement utan även ett instrument i regionalplaneringen. • Man kan då kontrollera inte bara den ekologiska utan – i ett sant helhetsperspektiv - den sociala, ekonomiska – och kulturella – utvecklingen! • Detta kräver politisk vilja.

31. Nr 27 ”Landskapet … ”… spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet, och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhetoch vars skydd, förvaltning och planering kan bidra till att skapa arbetstillfällen; … bidrar till att skapa lokala kulturer och (…) är en grundläggande beståndsdel i det europeiska natur- och kulturarvet, som bidrar till människornas välbefinnande och till att stärka den europeiska identiteten; ---” Ur Förordet till Konventionen

32. Det är dags för en svensk miljöpolitik med större plats för människor och landskap! ”Landskap betyder en del av ett territorium som det upplevs av dess invånare och vars karaktär är resultatet av aktioner och interaktioner från naturliga faktorer och/eller människor” FLORENSKONVENTIONEN slut