ldres m ltider silveria 7 5 2009 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 PowerPoint Presentation
Download Presentation
ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 33

ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009 - PowerPoint PPT Presentation


  • 133 Views
  • Uploaded on

ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009. Enligt ETT Merja Suominen Ravitsemuskuntoutus 2009. Kostbehandling – ”näringsvård” Kostbehandling är samarbete med många yrkesgrupper (multiprofessionellt) Normalkost- baskost - Gallbesvär - Gikt. Nutritionsbedömning som en del av vårdarbete.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'ÄLDRES MÅLTIDER Silveria 7.5.2009' - cameran-fuentes


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
ldres m ltider silveria 7 5 2009

ÄLDRES MÅLTIDERSilveria 7.5.2009

Enligt ETT Merja Suominen

Ravitsemuskuntoutus

2009

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

slide2
Kostbehandling – ”näringsvård”

Kostbehandling är samarbete med många yrkesgrupper (multiprofessionellt)

Normalkost- baskost

- Gallbesvär

- Gikt

Nutritionsbedömning

som en del av

vårdarbete

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

kostvanor och n ringsintag
Kostvanor och näringsintag
  • Kännetecknande i olika länder är de äldres lägre intag av mat och näring.
  • Måltidskvaliten avtar hos de äldsta grupperna
  • Energi-intaget går ner ca.1/5 mellan 70-80 år
  • Detsamma gäller vitamin- och mineralintaget
  • (Seneca,Groot m.fl.2004,Moreiras m.fl. 1996)
  • Intaget av D-och E-vitamin,folsyra och kalcium är lägre än rekommendationer.

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsstatus i olika grupper
Näringsstatus i olika grupper

% MNA < 17

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

fel eller malnutrition
Fel- eller malnutrition
  • När intaget av energi-,protein el.andra nä.ämnen inte motsvarar behovet
  • Protein/energi-undernutrition då kroppen inte får tillräckligt energi och/eller protein.
  • Näringstillståndet kan går ner pga för litet mat eller sjukdomar
  • Även de överviktiga kan lida av näringsbrist.

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

varf r rekommendationer
varför rekommendationer
  • nutritionsproblem hos äldre är annorlunda än hos yngre
  • Pga fysiologiska förändringar och sjukdomar
  • -fysisk aktivitet
  • -basalomsättning
  • -matlust
  • Största risk för >80-åringar är energibrist och avmagring hellre än övervikt

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

varf r rekommendationer 2
Varför rekommendationer (2)
  • andra utmaningar

:funktionsförmåga

  • energikonsumtion

kostens kvalitet

  • kognition
  • Svårigheter att handla mat
  • Riklig alkoholkonsumtion

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

varf r rekommendationer 3
Varför rekommendationer (3)
  • Viktiga målsättningar för god nutrition är
  • en individuell kostbehandling
  • prevention av viktminskning
  • underhålla muskelkonditionen
  • bevara funktionsförmågan

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

m ls ttningar och m lgrupper f r rekommendationer
Målsättningar och målgrupper för rekommendationer
  • Finska allmänna kostrekommendationer (SND) som bas
  • Förtydliga skillnader i äldres kost bland olika åldersgrupper likaså skillnader i kostbehandlingens mål
  • Göra god praxis enhetlig , öka kunskaper om särdragen i äldres nutrition
  • Bedömning av näringsstatus och planering av kostbehandling bör vara en del av god vård för äldre såväl hemma,ålderdomshem som på sjukhus
  • Målgruppen för rekommendationer är sakkunniga dvs
  • .
  • Personalen inom hälso-och socialvården som inom kostförsörjning/kosthåll

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

kroppen f r ndras
Kroppen förändras

Pga ålder,sjukdomar,lägre fysisk aktivitet :

muskelvävnaden fettvävnaden

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

kroppen f r ndras 2
Kroppen förändras (2)

MINDRE

  • Vätska
  • Vikten av benvävnaden och inre organ
  • Blodcirkulationen
  • Dvs
  • Den aktiva vävnaden och basalomsättningen

minskar och

  • ENERGIBEHOVET MINSKAR

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

kroppen f r ndras 3
Kroppen förändras (3)
  • Effekter på näringsstatus: Sjukdomar
  • Smak- och lukttröskeln ↓
  • Saltsyraproduktionen ↓
  • Absorptionen av näringsämnen ↓
  • Mättnadskänslan fortare
  • Tjocktarmens sammandragning ↓ därför

fiberbehovet viktigt

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

f ljder av fel malnutrition 1
Följder av fel-/malnutrition(1)
  • Ouppsåtlig viktreduktion,låg BMI
  • Negativ effekt på funktionsförmågan ,
  • ökad dödlighet
  • Kroppens näringsförråden avtar
  • Felnäring har sambandet med många sjd som trycksår,sprickor
  • Sinnesstämningen går ner,uppförandesymtom hos minnessjuka ökar

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

sarkopeni och funktionsf rm ga
Sarkopeni och funktionsförmåga
  • Muskelförlust- en del av det normala åldrandet
  • Muskelmassan och muskelstyrkan går ner ca. 50 %
  • Pga
  • Sjukdom, fys. inaktivitet, för litet av energi och protein i maten
  • Kvinnor mera sårbara
  • Undvik upprepande vikförändringar – risken för sarkopenisk fetma

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

energi och protein 1
Energi och protein (1)
  • Stor variation i energi-konsumtionen
  • Lätt övervikt vid BMI 25-30 - knappast skadligt för de äldre
  • Återhämtning från variationer i energi-protein –balansen sker långsammare hos åldringar
  • Kosttillägg: små portioner med fett-tillägg
  • Näringspreparat: matmängden liten, vikten låg och återhämtningen från sjukdom för långsamt

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

protein 2
Protein (2)
  • Behovet: 1-1,2g/kg normalvikt hos äldre
  • Proteinomsättningen ↓
  • Utnyttjandet från maten ↓
  • Stora proteinmängder som sådan kan ej ensam hindra sarkopenin
  • Fysisk aktivitet och fullvärdig kost tillsammans kan hämma muskelmassans reducering

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

slide17
Fett
  • Bra energikälla
  • Skydd för inre organ
  • Värmeisolering
  • Förmedlar smakegenskaper och –nyanser
  • Matens struktur
  • Rekommendation: 25-35 E%
  • Kan vara högre när det finns svårigheter att äta tillräckligt och matens energitäthet utökas

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

alkohol
Alkohol
  • Energitillskott!!! Rikligt socker
  • Kan påverka matmängden och näringsintaget (ensidigt)
  • Ytterligare förvärra aptitlösheten och orsaka

mag- och hudproblem

  • Intensiv kostbehandling + näringspreparat för att förbättra näringsstatus
  • Effekten i kroppen förstärks med åldern, då vätskamängden minskar och omsättningen blir långsammare
  • > 65år: max 2 port/gång, max 7 portioner/vecka

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

v tska
VÄTSKA
  • Mängden av kroppsvikten 50-60%. Regleras normalt av törst och njurarna med urinutsöndring.
  • Behovet: 30ml/kg kroppsvikt/dygn kan också räknas med 1ml/kcal (0.24ml/kJ)
  • Dryck kan också vara en bra näringskälla och mellanmål. Praktisk tillägg av energi och näringsämnen,

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

d vitamin
D-VITAMIN
  • Bristen orsakar: muskelkordination svagare, trötthet, infektionskänslighet
  • Risken för osteoporos
  • För att förebygga fall och benbrott 20mcg(800IU) från näringspreparat
  • Ev.funktionsstörning i lever och njurar påverkar kroppens D-vitaminnivån.
  • Vissa sjukdomar och mediciner kan minska D-vit absorptionen från maten.

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsstatus och funktionsf rm ga
Näringsstatus och funktionsförmåga
  • Äldre sköra/fragila :lågt intag av
  • Protein,C- ,D-,B2vitamin samt Ca,Zn och fiber.
  • Följder av försämrad näringsstatus

- sjukligheten ökar

- infektionsspiralen

- immuniteten går ner

- sarkopenin accelererar

- ökat behov av hälsoservice

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

bra mat hj rnans v l
Bra mat - hjärnans väl
  • Mest forskade näringsämnen är
  • Antioksidanter,B-vitaminer,D-och K-vitamin,Zn,kostfiber,omega-3 fettsyror
  • Betydelsen av närinstillskott osäkert
  • Kosten försämrats före minnesjukdom-diagnos
  • - viktreduktion:måltidsrytmen ändras,begäret av sött,smak-och luktförändringar,beteendeförändringar

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsv rd
NÄRINGSVÅRD
  • Kosttillägg:
  • -på kronikeravdelningar
  • -på ålderdomshem

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

kosttill gg fr n apotek
Kosttillägg från Apotek
  • Matmängden för liten
  • Vid behov av mos-eller flytande konsistens
  • Vikten låg eller ”på väg neråt”
  • Tillfrisknandet från sjukdom blivit långsam
  • Hudens kondition är dålig
  • Trycksår

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

specialkoster
Specialkoster

laktosintolerans

celiaki

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

rekommendation kommande funktionsf rm ga
Rekommendation(kommande)funktionsförmåga

Sängpatient, hjälpbehov vid alla ADL-funktioner

Gående med eller utan hjälpmedel,handledning vid andra ADL-funktioner ,kognitionen minskar

5. Terminalvård

Kronikervård på sjukhus

4. Vård i ålderdomshem

3.Sköra,risk för anstaltvård,stöd hemma upprepad sjukhusvård

Sjukdomar,oredigheev.hjälpbehov vid ADL-f och IADL-f

2.Många sjukdomar hemmaboende föråldras

Skörhet,långsamhet begränsade funktioner

Kroniska sjukdomar,fysiologiska skador

1.Bra funktions-förmåga,1-2 sjdr,1-5 mediciner,hem-boende

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

rekommendationer kommande niv 1
Rekommendationer(kommande)Nivå 1

Pensionsålder är ofta >30år

varav 10-30 år som aktiva och friska.

Kroniska sjd finns, oftas också

mediciner

Fysiska o psykiska funktions-

förmåga helt normal,sköter om

Självständigt sina ärenden

Hälsovårdskostnade knappast mer

än vid medelåldern

Kvinnor insjuknar hjärt-kärl.sjd. efter

70 levnadsår

Nutritionellt kan jämföras med arbetsför befolkning

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

rekommendationer kommande niv 2
Rekommendationer(kommande)Nivå 2

För en del vid pensionsålder

Ca. vid 75 år, sjukdomar börjar

hopas

Uppstår hjärt-och hjärninfarkt,

Rygg-och ledbesvär,följder efter

fall eller hjärtsjd blir sämre

Och farten saktar ner

Under denna period åldras man fortare,

men få behöver än utomståendes

hjälp

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

rekommendationer kommande niv 3
Rekommendationer(kommande)Nivå 3

Man blir försiktigare, fysisk aktivitett avtar och matlusten blir sämre

Trötthet, muskelbortfall

Utevistelse avtar, protein och

D-vitamin intag blir sämre

Osteoporosen tilltar rörelseförmågan minskar ytterligare

Man stannar helst hemma

Närstående dör, hjälpbehovet utifrån ökar

Muskelstyrka och kordination avtar

fall och benbrott

Minnesförlust tilltar

Som följd av för lågt proteinintag blir

Infektioner med följder

Sjukhusspiralen börjar

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

rekommendationer kommande niv 4 5
Oberoende hemhjälpen med olika stöd,hemsjukvården,tillfälliga

sjukhusvistelser, är hemmaboende

äldres vård förhållandevis förmånligt

Med dessa hjälpåtgärder åldringen

Klarar sig ännu hemma 1-3 år

Till sist kan ändå dementin bli värre,

Inkontinens kommer med i bilden

För några blir det anstaltvård,men åldringen

rör på sig självständigt och funktionsförmågan måttlig

Lättare servisboende el.ålderdomshem ca

ett par års tid- förmånligare och humanare

alternativ än sjukhusvård

Genomsnitt ett år –åldringens sista år vistas

åldringen i dyr sjukhusvård

Rekommendationer(kommande)Nivå 4-5

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsrekommendationer f r serviceboende 1
Näringsrekommendationer förserviceboende (1)
  • Boendes vårdplan innehåller ett plan för kostbehandling
  • Längd o vikt och BMI för nya boende
  • Vikten följs upp regelbundet enligt ett individuellt dokumenterat plan,ändå minst 2 ggr per år.
  • De äldre(>75år) med BMI <24,vikten gått ner >10% inom
  • 6mån. eller äter högst hälften av den serverade portionen bör ha energität normalkost(baskost).

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsrekommendationer f r servicboende 2
Näringsrekommendationer förservicboende (2)

Måltidsrytmen:

  • Frukost
  • F.m.mellanmål (för boende med energität mat)
  • Lunch
  • e,.m. mellanmål
  • Middag
  • Kvällsmål/kvällsbit
  • Tiden mellan lunch och middag bör vara ca.5 timmar,
  • Nattfasta ej blir längre än 11 timmar

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho

n ringsrekommendationer vid serviceboende 3
Näringsrekommendationer vidserviceboende (3)
  • I samarbete med läkaren försäkrar man sig att D-vitamin –intaget är
  • Tillräkligt dvs.man ger 10-20 mcg = 400-800 IU D-vit.preparat/dag.
  • Vätskeintaget observeras noggrannt
  • Alla boende får årligen (eller enligt individuellt vårdplan) kontroll av mun och tänder.Tandvården skötes om korrekt/sakenligt.
  • Boende och anhöriga tas med vid planering och genomförandet av måltidsorganisering och deras feed back samlas regelbundet.
  • Alla enheter(avdelningar) har kost-/-näringskontaktperson(-ombudsman)

Leg.näringsterapeut Marja-leena Aho