slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Välkommen! PowerPoint Presentation
Download Presentation
Välkommen!

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 59

Välkommen! - PowerPoint PPT Presentation


  • 138 Views
  • Uploaded on

Välkommen!. Presentation av projektet Vattenförvaltning - vad är det? REACH, CLP och annat smått och gott! Varför kemikalieförteckning?. Varför detta projekt?. Kemikalier stort problem Ökad kunskap Utbyte av kemikalier Uppnå normer Minskat utsläpp Förenklad kommunikation.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

Välkommen!


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
    Presentation Transcript

    1. Välkommen! • Presentation av projektet • Vattenförvaltning - vad är det? • REACH, CLP och annat smått och gott! • Varför kemikalieförteckning?

    2. Varför detta projekt? • Kemikalier stort problem • Ökad kunskap • Utbyte av kemikalier • Uppnå normer • Minskat utsläpp • Förenklad kommunikation

    3. Havsmiljöanslaget • En del i den satsning som görs på havsmiljön • Insatser för att förbättra, skydda och bevara Östersjön och Västerhavet • 2009 delades 285 miljoner ut, varav detta projektet fick 3,4 miljoner • Genomförs i södra Östersjöns distrikt - 7 län och 91 kommuner

    4. Vem gör vad i projektet? • Länsstyrelsen: informerar, vägleder och ger underlag för kartläggning • Företag: kartlägger och dokumenterar sina kemikalier samt skickar kemikalieförteckning till länsstyrelsen • Länsstyrelsen: granskar och bedömer vilka ämnen som är föremål för krav på utfasning, registrering, tillstånd, skydds-åtgärder etc. inom respektive huvudavrinningsområde i Södra Östersjöns vattendistrikt. Resultaten delges respektive företag • Företag: genomför substitution, registrerar eller söker tillstånd samt vidtar skyddsåtgärder för minskad miljöpåverkan • Vattenmyndigheten: följer upp resultatet

    5. Upplägg • Frivilligt deltagande • Företag skickar in kemikalieförteckning där verksamhetens kemiska produkter anges med ingående deklarerade ämnen • Vi går igenom och kompletterar med en bedömning om vilka ämnen som har krav i några utvald lagstiftning /miljömål / internationella överenskommelser • Företaget får ett svar där vi kommenterar om man har produkter med utpekade ämnen. (På förfrågan kan man få den kompletterade förteckningen tillbaka)

    6. Granskas map • Vattendirektivets prioriterade ämnen (anger kemisk status) och särskilt förorenande ämnen (kan vara en del i ekologisk status) • Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i exempeldatabasen i PRIO-verktyget • Ämnen i KemIs Begränsningsdatabas • ECHAs Kandidatlisteämnen • OSPAR priority action substances • HELCOM / BSAP – ämnen för åtgärder

    7. HELCOM- BSAP • Helsingfors kommissionen ”HELCOM” • Baltic Sea Action Plan (BSAP) • Särskilt prioritera arbetet med att minska spridning av miljöfarliga ämnen

    8. OSPAR • Oslo-Paris Kommissionen • Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten • Ämnen utvalda för åtgärder

    9. Vattenförvaltning Ramdirektivet för Vatten 2000 Syftet • En helhetssyn på vattenarbetet • En gemensam och långsiktig förvaltning av vattenresurserna Målet • God vattenkvalitet • God tillgång • Hållbart nyttjande • Ingen försämring Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden

    10. Vattenförvaltningens uppbyggnad • Fem vattendistrikt i Sverige • En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet • En delegation per distrikt som tar beslut • Ett beredningssekretariat per Länsstyrelse. En Länsstyrelse kan ingå i flera distrikt.

    11. Vattenförekomster • En indelning av våra sjöar, vattendrag, grundvatten, övergångsvatten och kustvatten. • Den enhet vi ska rapportera till EU och som lagkrav kommer att sättas på • Sjöar >1 km2 • Vattendrag med tillrinningsområde >10 km2 • Vatten som ingår i områdesskydd, påverkar skyddade områden, är särskilt värdefulla eller påverkar en vattenförekomst • Grundvatten >50 person ekvivalenter

    12. Södra Östersjöns vattendistrikt • 10 län • 91 kommuner • 54 000 km² • 2,2 miljoner invånare • 42 personer per km² • 32 huvudavrinningsområden • 7 delområden • 1623 ytvattenförekomster • 580 grundvattenförekomster

    13. Vattenförvaltning i cykler

    14. Statusklassning Ytvatten • Ekologisk status • Kemisk status – prioriterade ämnen Riskbedömning Grundvatten Förenklad process • Sämre än god status idag • Nära gränsen mellan god och måttlig • Påverkansanalys • Kalkade vatten • Kemisk status: nitrat, klorid, sulfat, växtbekämpningsmedel • Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas?

    15. Ytvatten Kemisk status Prioriterade ämnen 33 ämnen och ämnesgrupper utvalda för åtgärder för att förhindra förorening av vatten + 8 ämnen till Med gränsvärden satta inom EU – blir troligtvis miljökvalitetsnormer här Mål för alla vatten-förekomster till 2015 God status Ej uppnått God status Åtgärder • EU gemensamma gränsvärden för prioriterade ämnen • Miljökvalitetsnormer i andra direktiv

    16. Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015 Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 från dotterdirektivet för grundvatten Fastställs som mkn flera parametrar – några joner, metaller, bekämpningsmedel, PAH, lösningsmedel Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas Grundvatten God status Dålig status

    17. Mål och normer • Mål för vattnet • Miljökvalitetsnormer för status • Icke försämringskrav • Undantag – senare målår eller mindre strängt krav

    18. Åtgärdsprogram • Vad ska vi göra för att nå målet med god vattenstatus? • Hur och var får vi störst effekt till lägsta kostnad? • Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade vatten” • Vissa vatten blir sk ”undantag” av samhällsekonomiska eller tekniska skäl • Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna Bindande mot myndigheter och kommuner men inte mot enskilda.

    19. Övervaka • Förändras statusen? • Når vi målen? Förvaltningsplan och rapportering • Sammanfattning av det arbete som gjorts i cykeln • Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.

    20. Vattenförvaltningens MKN • Delegationens beslut om Miljökvalitetsnormen. • Kraven syftar till att god status ska uppnås senast den 22 december 2015, om inte undantag har beslutats • Undantag • Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god statustill 2021 (i vissa fall 2027) • I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. attdet är tillräckligt att uppnå måttlig status) • Generellt mindre strängt krav för kvicksilver- inget krav på att uppnå god kemisk ytvatten-status för kvicksilver, dock bör nuvarandehalter inte öka

    21. Vattenförvaltningens MKN • Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska se till att normerna inte överträds – proaktivt angreppssätt(jfr t.ex. med ÅP för luft – reaktivt styrmedel) • Åtgärder ska vara påbörjade senast 2012

    22. Hur ser normen ut i text? • God kemisk status 2015 • God kemisk status 2015, med undantag för Nickel till 2021

    23. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammens status Åtgärdsprogrammet beslutades tillsammans med miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan av vattendelegationen i december 2009. Ett fastställt program innebär enligt 5 kap. 8 § MB skyldigheter för myndigheter och kommuner att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt programmet.

    24. 2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för…. 4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter… 8. Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade.. 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning … 17. Statens jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen… 21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag… 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov… 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare…. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter... 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggnin… 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner….

    25. Tillsyn 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. • Förebygga att normer inte överskrids

    26. Omprövning av tillstånd eller villkor VM:s åtgärdsprogram p. 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Om verksamheten med någon betydelse ”medverkar” till att en MKN överträds* * inte följs • Nya villkor får inte medföra sådana ingripande villkor att verksamheten inte längre kan bedrivas eller avsevärt försvåras

    27. Paus - frågestund

    28. Vilken nytta kan en bra kemikalieförteckning ha?

    29. När det gäller kemi tänker man i första hand på det här! Och kanske inte så mycket på detta? Att varor och material innehåller och läcker ämnen? 10 000-tals ämnen som vi knappt vet någonting om! Men lagstiftningen förändras, integreras och skärps kraftigt!

    30. Vad är kemikalier? • Kemiskt grund ämne • En förening av ämnen • En kemisk produkt • Ämnen i material • Ämnen i varor

    31. Vi hanterar ofta risker med kemikalier med hjälp av utspädning Även om vi är duktiga på att rena och det är lite i utgående vatten och det är låga halter i varor så sprider vi kemiska ämnen! 33

    32. Utspädning är inget bra sätt att riskhantera ämnen som har vissa egenskaper Dessa särskilt farliga ämnen ska helst inte användas alls! Tillstånd enligt REACH och info om innehåll i varor Utfasning i Giftfri miljö

    33. ger cancer eller mutationer eller fortplantningsskador – det kan räcka med att bli exponerad en gång för låga halter vid fel tillfälle är hormonstörande och stör kroppens regler- och signalsystem – effekter kan uppkomma vid oerhört låga koncentrationer och efter lång tid är långlivade, giftiga och som ansamlas i organismer – de försvinner inte utan kommer tillbaka senare, på annat ställe och ger effekt när de ”uppkoncentrerat” sig Särskilt farliga ämnen CMR PBT 35

    34. Lagar kring kemikalier EU-harmoniserade EU - förordningar gäller Direktiv implementeras Svensk lag anpassas REACH-FÖRORDNINGEN registrering begränsningar tillstånd information PRODUKTDIREKTIV läkemedel kosmetika bekämpningsmedel RoHS och WEE leksaker CLP-FÖRORDNINGEN klassificering märkning förpackning MILJÖBALKEN Egenkontroll m m fl MILJÖDIREKTIV ippc vattendirektivet avfall seveso miljöskade- VOC ANDRA FÖRORDNINGAR biocid tvätt o rengöringsmedel Import/export farliga ä. POP-ämnen tennorganiska ämnen ARBETSMILJÖREGLER Hygieniska gränsvärden ARBETSMILJÖDIREKTIV xxxxx

    35. Industrins ansvar REACH 3. Användning som t ex tillverkning av vara 1. Tillverkare/ import Ämne 4. Information till kund 2. Ämnet används i kemisk produkt Ta fram data Säkerhetsbedömning KlassificeringMärkningSäkerhetsdatablad Måste följa åtgärder för en säker hantering. Informerar kunden Ny klassificering? Ny Märkning ? Nytt säkerhetsdatablad? REACH § 39 REACH § 14 SVHC Endast identifierad användning tillåten. Endast registrerade ämnenREACH § 5 REACH § 37.3 REACH § 10 Informationsplikt REACH § 34 Blandare & slutanvändare ska informera ämnestillverkare om hur produkten används.REACH § 37.1 Identifierad användningREACH § 37.2

    36. REACH kräver ordning och reda på kemikalier hos användare Man får bara använda registrerade ämnen Man får bara använda dem för det som står angivet som användningsområde på säkerhetsdatablad (SDB) Man måste följa de säkerhetsföreskrifter och exponeringsscenarier för olika användningar som står i SDB Skyldighet att kommunicera uppåt om man får vetskap om nya risker Kan behöva göra egen riskbedömning av egen användning om man inte följer Anmälan av användning av Tillståndsämnen. Koll på om ämnen på kandidatlistan finns i varor och info till kunder om över 0,1%. 38

    37. I REACH hanteras Särskilt farliga ämnen (SVHC, substances of very high concern) ECHA Tillstånd För speciell användning under stränga villkor Kandidat- lista 30 ämnen + ? Bilaga 14 7 på förslag Tillv/imp eller användare söker ECHA Om ingen sökt inom viss tid – solnedgång (=förbud?) REACH § 33, Informationskrav i Varor REACH § 7.2 Anmälan om tillverkar/importerar av Varor

    38. SäkerhetsdatabladMer ingående information om riskerna för yrkesmässiga användare Vem? Den som släpper ut produkter på marknaden inom EES Vad? Kemiska produkter som klassificeras som farliga eller som inte klassificeras som farliga men som innehåller farliga ämnen (>= 1%) När? Yrkesmässig användning, vid första leverans + vid uppdatering Hur? På svenska, daterat, 16 punkter När registreringsnummer dyker upp under punkt 1 eller 3 är användare skyldig att följa skyddsföreskrifter och ev. exponeringsscenarier inom ett år

    39. alltid för klassificerade ämnen/blandningar + PBT/vPvB på begäran om >1% hälso- el miljöfarliga ämnen ingår på begäran då ämne med hygieniskt gränsvärde (EU) ingår + Exponeringsscenarier inkl. rekom. riskhanteringsåtgärder bifogas i Annex – hur/vad man får använda ämnet Säkerhetsdatablad (16 punkter) • Regler i Reach – Bilaga 2. • Nytt format - Ska gälla from 1/12 2010 Från 1/12 2010 ska ämnenas klassificeringar anges enligt både CLP och Ämnesdirektivet. OBS! Detta gäller även för farliga ämnen i blandningar

    40. Ny lagstiftning på Klassificering och märkning av Kemiska produkter. CLP-förordningenFår användas redan nu men för ämnen from 1 dec 2010 och blandningar 1 juni 1015

    41. Prioriterade ämnen och andra kemikalier i Vattendirektivet Prioriterade ämnen Prioriterade ämnen Prioriterat farliga ämnen Vissa andra förorenande ämnen Ämnen med mkn i andra direktiv Särskilt förorenande ämnen Huvudsakligen förorenande ämnen Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten

    42. Miljöbalkens hänsynsregler Kunskapskravet Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas Försiktighetsprincipen Redan risken för skador eller olägenheter medför enskyldighet att vidta åtgärder Produktvalsprincipen Kan man ersätta en kemisk produkt eller bioteknisk organismmed en mindre farlig, så ska man göra det.

    43. Ett av de 16 nationella miljömålen handlar om en giftfri miljö!! Inom en generations tid ska miljön vara fri från ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden

    44. Delmål – Miljömålet Giftfri miljö 1. Data på egenskaper om ämnen 2. Varor märkas med miljö- & hälsoinfo om farliga ämnen • Utfasning av särskilt farliga ämnen (CMR och PBT) i varor och produktionsprocesser 4. Minskande hälso- och miljörisker med kemiska ämnen 5. Indikatorer och riktvärden (mkn) 6 och 7. Efterbehandling – sanering 8. Kontinuerlig minskning av dioxiner i livsmedel 9. Säker exponering för kadmium Likheter med REACH 46

    45. KemIs PRIO-verktyg Verktyg för hjälp att hantera sitt kemikaliearbete och prioritera ämnen för åtgärder. Databas med exempel på ämnen - ingen förbudslista! Hjälp för att identifiera ämnen som man ska fokusera! Vilka kriterier som gäller! Delmål 3 Delmål 4 47

    46. Riskanalys av kemikalier à la PRIO-verktyget Identifiering – vilka produkter och vilka kemiska ämnen som används och hur mycket? Kolla lagstiftningen för dessa ämnen Farobedömning – vilka egenskaper har ämnena? Riskbedömning – för de med störst fara - hur använder jag dem? Risk= farlighet*mängd*exponering och i ett livcykelperspektiv. Riskvärdering – för prioritering av åtgärder - vilka ämnen med risker är ekonomiskt och tekniskt möjliga att hantera? Åtgärder – strategi för utvalda ämnen med störst risk -substitution eller annan riskhantering Miljöledning och Giftfri miljö – kemikaliefrågorna i teori och praktik KemI rapport 4/07 48

    47. Förekomst av kemikalier i verksamheten Har vi förteckning över kemiska produkter som används i processerna? Har vi förteckning över andra kemiska produkter (köldmedier, rengöringsm, tekniska oljor, bekämpningsmedel och bränslen)? Finns det info om ämnen med särskilt farliga egenskaper i övriga varor? Förekommer det problemkemikalier i byggnader och installationer (PCB, asbest, ev. markföroreningar)? Har vi kunskaper om flödet av kemiska ämnen i verksamheten? Hur mycket köper vi in, Hur mycket lagras vid ett tillfälle, Vart tar ämnena vägen? Inventering 49

    48. Egenkontrollförordningen 7 § Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna:1. Produkten eller organismens namn,2. omfattning och användning av produkten eller organismen,3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet