1 / 31

Entreprenörsregionen

Birgitta Ryberg, koordinator och projektledare Sida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent . Entreprenörsregionen. 2010ht Nämnder och projektet Sida 3. Projekt Regeltillämpning i praktiken.

bruce-patel
Download Presentation

Entreprenörsregionen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Birgitta Ryberg, koordinator och projektledare Sida 2 Mikael Herdonsson, projektassistent Entreprenörsregionen

  2. 2010ht Nämnder och projektet Sida 3 Projekt Regeltillämpning i praktiken Svenska regelsystem beslutas på nationell och EU nivå. Tillämpningen sker på regional och lokal nivå. Tillsyn regleras i fler än 230 lagar. Fler än 90 statliga myndigheter utför tillsyn. Landets 290 kommuner har ansvar för tillsyn inom viktiga områden som miljöskydd, livsmedel och folkhälsa. Kommunen är ofta första kontaktpunkt för nya och expanderande företag. Nationellt och internationellt regelförenklingsarbete skall praktiskt genomföras av kommunerna.

  3. 2010ht Nämnder och projektet Sida 4 ”Lokalt” företagsklimat Svenskt Näringsliv: Enkät bland företagare RANKING 2010 (lägre tal - högre ranking, av 290 kommuner) Entreprenörsregionen ligger i övre femtedelen. Total ranking: 56 (53) => bland bästa 19% Omdöme: 58 (51) => bland bästa 20%

  4. Vadå ”klimatarbete”? 2010ht Nämnder och projektet Sida 5 Strukturomvandling pågår ständigt ...och är inte förhandlingsbart Företagsklimat är relativt sett bra – behövs! Klimat har mycket med attityder att göra – hur vi ser på varandra och hur vi behandlar varandra. Hur vi ser den andre och dennes situation. Snabba beslut och bemötande nycklar?

  5. 2010ht Nämnder och projektet Sida 6 EntreprenörsregionenRegeltillämpning i praktiken - Bakgrunden Företag vänder sig ofta till ”kommunen” - av intresse för rådgivning, av nödvändighet för tillståndsgivning. Tillväxtverket har i en probleminventering kartlagt tillstånd och anmälningsplikter utifrån (stuprörs-)områden som t.ex. brand, alkohol/tobak, miljö och livsmedel. Men företagen i undersökningen identifierar problemen på annat sätt och av tre slag: 1. Skillnader mellan kommuner (avgifter, handläggningstider, olika bedömningar, olika ansökningsförfaranden, använder inte info från varandra)2. Skillnader mellan kommun och länsstyrelse eller samordning mellan dem (samordning saknas vid tillsyn, olika bedömningar, administrerar onödiga regelverk)3. Tillämpning i egna kommunen (inget helhetsansvar, krångel som medel, oförståelse för företagens villkor, den enskilde tjänstemannens bemötande, ingen återanvändning av tidigare info)

  6. 2010ht Nämnder och projektet Sida 7 Regeltillämpning i praktiken – Hållplats nu • Alltmer av målstyrd lagstiftning • Kommunen är en politisk organisation • Företagen vill ha kompetens och diskussion www.entreprenorsregionen.se Regeltillämpning

  7. 2010ht Nämnder och projektet Sida 8 EntreprenörsregionenRegeltillämpning i praktiken - Projektet • Utifrån ett par ”teman” • Kartlägga och dokumentera info- och beslutsgångar i kommunerna • Kompetensutveckling • Lära av varandra och andra • Den demokratiska processen: Efter vems behov är politiken organiserad?

  8. 2010ht Nämnder och projektet Sida 9 Kommuner ska fortsätta utöva tillsyn • Regeringens skrivelse 2009/10:79 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn ”Begreppet tillsyn bör främst användas för verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. Kommunerna bör även i fortsättningen kunna ges ansvar för att utöva tillsyn. För att garantera likvärdighet och rättssäkerhet bör dock staten ta ett tydligare och ökat ansvar för styrningen av de kommunala tillsynsuppgifterna.”

  9. 2010ht Nämnder och projektet Sida 10 Temavalet • Mot mer komplexa processer • Inspiration från LBRO ”Protection and prosperity” (säkerhet och välstånd) • Inspektionens roll • Inspektörens roll • Kan god myndighetsutövning (better eller smart regulation) vara ett verktyg för tillväxt? • Kartläggning, medvetandegörande, erfarenhetsutbyte – framåt?

  10. 2010ht Nämnder och projektet Sida 11 EntreprenörsregionenRegeltillämpning i praktiken – Teman • Livsmedelskontrollen • Uteservering med alkoholtillstånd • Ny industri med miljötillstånd

  11. 2010ht Nämnder och projektet Sida 12 Myndighetsfrågorna i kommunenför en restaurangetablering • Bygglov • Tillsyn enligt miljöbalken • Serveringstillstånd • Registrering och kontroll enligt livsmedelslagen • Fettavskiljare • Lokal eller tomt • Detaljplan

  12. 2010ht Nämnder och projektet Sida 13 Möjliga kontaktpunkter i kommunen vid en restaurangetablering • Stadsbyggnadskontor • Miljö- och hälsoskyddskontor • Socialkontor • Tekniskt kontor • Fastighetskontor • Kommunstyrelsekontor Om uteservering även polis, räddningstjänst, arbetstagarfrågor mm. HUR LÅNG TID TAR DET? VAD KOSTAR DET? VAR ÄR MIN KONTAKTPUNKT?

  13. 2010ht Nämnder och projektet Sida 14 Vilka delar är jämförbara mellan km? • Jämfört tjänstegarantier. Betydelse internt! • Jämfört politisk organisation. Hur blev det så? • Kommunens taxor viktiga för jämförelse. • Resursjämförelse har sammanställts. • Beslutade timtaxor (miljö) 2010: 585-783 kr. • Permanent alkoholtillstånd: 4200-25000 kr. • Grundbelopp bygg- och plan: 28-39 kr.

  14. Webbenkät genomförd maj 2010Regeltillämpning i praktiken 2010ht Nämnder och projektet Sida 15 1-2. Vem 3-8. Beslut och struktur 9-12. Myndighetsutövning och ”service” 13-18. Kvalitetsfrågor 19-24. Taxor och riskklassning Enkät till Bygg&Miljönämnd, Miljö&Hälsa mm. Totalt 118 personer, 40 svar = 30% Alla kommuner: Förvaltning och politik

  15. 2010ht Nämnder och projektet Sida 16 Vad är viktigt för företagen/brukare? Det är viktigt att: • den information jag får av personalen är tydlig. • jag får ett korrekt bemötande. • mitt ärende behandlas snabbt. • personalen har goda ämneskunskaper i mitt ärende. • jag lätt kan komma i kontakt med personalen. • de råd som ges är användbara. • det förekommer konstruktiva diskussioner med mig innan beslut fattas.

  16. 2010ht Nämnder och projektet Sida 17 Vad är viktigt för företagen/brukare?

  17. 2010ht Nämnder och projektet Sida 18 Vad är viktigt för företagen/brukare?

  18. 2010ht Nämnder och projektet Sida 19 Enligt min bedömning menar företag att följande påståenden är viktigast för dem när de möter kommunen i olika ärenden (välj ett till tre påståenden):

  19. 2010ht Nämnder och projektet Sida 20 För att säkerställa enhetlig regeltillämpning uppmuntrar vi: (välj en eller flera)

  20. 2010ht Nämnder och projektet Sida 21 Regeltillämpning i praktiken – Hållplats nu • Att kunna möta företagens upplevda problem i kontakt med ”myndighetsutövning och service” verkar handla mycket om den egna organisationen, dess medvetenhet om uppdraget, upplevd beslutsmakt och faktiska beslut om VAD och HUR ”tillsyn och service” ska innehålla och finansieras

  21. 2010ht Nämnder och projektet Sida 22 11. I min kommun har diskuterats INNEHÅLLET i såväl myndighetsutövning som "service".

  22. 2010ht Nämnder och projektet Sida 23 9. Kommunen är tillsynsmyndighet och förväntas vara serviceinriktad gentemot företagen. I min kommun har diskuterats STORLEKEN (= kronor och/eller tid) på såväl myndighetsutövning som "service".

  23. 2010ht Nämnder och projektet Sida 24 Enhetlighet i tillämpning? Målstyrning: Taxor och riskmodell • Ett sätt att är arbeta med metoderna, t.ex. enligt SKL:s underlag som stöd till taxesättning inom miljöbalkens område. ”Tillsyn ska bedrivas där riskerna för människors hälsa och miljön är som störst och att den verksamhet som utövas tillsyn på ska betala. Steg 1: Inplacering i avgiftsklass Steg 2: Riskbedömning Steg 3: Resursbedömning

  24. 2010ht Nämnder och projektet Sida 25 19. Baseras era avgifter för tillsyn på riskklass och erfarenhet?

  25. 2010ht Nämnder och projektet Sida 26 20. SKL, Sveriges kommuner och landsting, har tagit fram underlag som stöd vid taxesättning inom miljöbalkens område. När vi antog taxan senast användes I SKL:s undersökning nyligen hade 40% antagit taxan, och ytterligare 8 % tagit beslut att införa denna (258 svar)

  26. 2010ht Nämnder och projektet Sida 27 Hur får man frågorna att hänga ihop mot företagen? • Kontaktpunkt? • Lots? • Kundtjänst? • Näringslivschefen? • Medborgarkontor? • All-förvaltning? • ……..?

  27. 2010ht Nämnder och projektet Sida 28 Hur får man frågorna att hänga ihop inom kommunen? • Vad är ”service”? • Ur förvaltningslagen1986:223 Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. • ”Service” med samma tolkning. Om utanför tillsyn och tillämpning – hur ska vi finansiera?

  28. 2010ht Nämnder och projektet Sida 29 Hur får man frågorna att hänga ihop inom kommunen? • Tillsyn är obligatoriskt och kan avgiftsfinansieras (skall då det gäller livsmedel) – hur ska vi göra med täckningsgraden? • Hur möts ”Myndighetsutövning och service” i din kommun?

  29. 2010ht Nämnder och projektet Sida 30 Framöver i projektet och annars: Inspiration och eget arbete • Rapport i kommunernas nämnder • 11 november, Möckelsnäs Älmhult: SKL konferens Förenkla helt enkelt • 11-12 november se ovan, samt eget arbete med Möteslabbet max. 100 personer • Förberedelser för politik-nätverk med introduktion, 2011 • Gemensam utbildning förtroendevald?

  30. 2010ht Nämnder och projektet Sida 31 EntreprenörsregionenRegeltillämpning i praktiken – Ekonomi Styrgrupp: Kommunchefsnätet Projekttid: 20090801-20101231 Omslutning 5 758 kkr Tillväxtverket 2 471 kkr E-reg cash 165 kkr E-reg tid 3 122 kkr Kontakt: birgitta.ryberg@entreprenorsregionen.se mikael@entreprenorsregionen.se

More Related