solsystemet n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Solsystemet PowerPoint Presentation
Download Presentation
Solsystemet

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 52

Solsystemet - PowerPoint PPT Presentation


  • 292 Views
  • Uploaded on

Solsystemet. Solen och alla kroppar som rör sig kring den Del av Vintergatan. Solsystemets uppkomst. Formades ur ett stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet Väte, helium och lite litium bildades kort efter Big Bang

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Solsystemet' - blue


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
solsystemet
Solsystemet
  • Solen och alla kroppar som rör sig kring den
  • Del av Vintergatan
solsystemets uppkomst
Solsystemets uppkomst
  • Formades ur ett stort moln av gas och stoft för 4,6 miljarder år sedan genom gravitationen i molnet
  • Väte, helium och lite litium bildades kort efter Big Bang
  • Ämnen med tyngre atomkärnor än litium har bildats i stjärnor som exploderat. (Universum består till 98% av väte och helium vad gäller grundämnenas sammanlagda massa. Jordens massa består till 0,15% av väte och helium).
slide3
Talrika iskorn och istäckta stoftkorn av tyngre grundämnen var spridda i nebulosan som bestod mest av H och He
  • Gasen och stoftet föll genom gravitationen mot centrum.
  • Densiteten och trycket i centrum ökade.
  • Protosolen bildades.
  • Temperaturen steg, eftersom atomerna rörde sig allt snabbare i centrum
  • Värmestrålning från protosolen (inte fusion än)
slide4
Första stjärnorna i Universum bildades förmodligen inom de första hundratals miljoner åren och bestod bara av H, He och Li
  • Stjärnor bildar de uppåt 90 övriga naturligt förekommande grundämnena genom fusion
  • En stor del av denna materia kastas ut i rymden vid slutet av stjärnornas liv
  • En del av detta kommer att ingå i nya stjärnor och i planeter.
  • Vi består av stjärnstoft!
krabbnebulosan m1
Krabbnebulosan (M1)

8.2 m VLT ESO (FORS Team)

  • Synlig dagtid tre veckor 1054
  • 6000 ljusår från jorden
kroppar i solsystemet
Kroppar i Solsystemet
  • 8 planeter. De flesta har månar. (Planeterna är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus (En hel del räknar Pluto som en 9:e planet)
  • Asteroider (småplaneter)
  • Kometer
  • Meteoroider
solsystemets massa
Solsystemets massa

Solen 99,8 %

Jupiter 0,1 %

Kometer 0,05 %

Alla andra planeter 0,04 %

Satelliter och ringar 0,00005 %

Asteroider 0,000 002 %

Stoft och splitter 0,000 000 1 %

skalenlig modell skala 1 100 miljarder
Skalenlig modell(Skala 1:100 miljarder)

Solens diameter 1,4 cm

Venus och jorden 0,1 mm

Venus 1,1 m och Jorden 1,5 m från solen

Jupiter 1,4 mm, 8 m från solen

Neptunus 0,5 mm, 30 m från solen

m nar
Månar

Jorden 1

Mars 2

Jupiter 63

Saturnus 33

Uranus 27

Neptunus 13

j tteplaneterna
Jätteplaneterna
  • Eng: Jovian planets (Romerske guden Jupiter kallades också Jove, it.: Giove)
  • Består till stor del av väte, helium, metan ammoniak och vatten. Många av deras månar består också av dessa lågdensitetssubstanser.
  • Den minsta Neptunus, har 4 ggr större diameter än den största av de inre planeterna, Jorden.
  • Jupiter, den största, har 11 ggr så stor diameter som Jorden och 318 ggr så stor massa (men dess massa är endast 1‰ och dess diameter 0,1 av solens.
densiteter
Densiteter
  • Densiteten ger information om huruvida planeterna innehåller lättare eller tyngre grundämnen.
  • Jordens densitet är 5520 kg/m3. Typiska bergarter vid ytan har densiteten 3000 kg/m3. Jorden inre måste alltså innehålla material med högre densitet än berg vid vid ytan.
  • Yttre planeterna har låg densitet. Saturnus har 690 kg/m3 (mindre än vatten; övriga har 1290 - 1640 kg/m3).
planetgrupper
Planetgrupper
  • Jordlika (Merkurius, Venus, Jorden, Mars)
  • Jupiter och Saturnus
  • Uranus och Neptunus
jordlika planeter
Jordlika planeter
  • Eng: Terrestrial planets
  • Påminner om jorden (latin Terra): Hårda ytor med mycket berg och dalar. Det finns även kratrar och vulkaner.
jupiter och saturnus
Jupiter och Saturnus
  • Består mest av H och He
uranus och neptunus
Uranus och Neptunus
  • Har extremt mycket vatten
  • Mycket H och He
albedo
Albedo
  • Den bråkdel av det infallande ljuset som reflekteras
  • Kolpulver har nära 0.
  • En spegel av hög kvalitet har nära 1.
  • De jordlika planeter vars yta man ser från rymden (Merkurius, Jorden och Mars) har 0,37 och mindre.
  • De vars yta täcks av moln har 0,47 och mer.
  • Pluto har 0,5. Vi vet inte mycket om dess yta.
n gra milstolpar sedan 1600
Några milstolpar sedan 1600

1610-13 Galileo observerar Venus faser, Jupiters 4 största månar och använder solfläckar för att beräkna solens rotationstid.

1655-56 Röda fläcken på Jupiter, Saturnus

ringar och Titan upptäcks.

1671 Cassini gör en relativt noggrann beräkning av avståndet till Solen.

slide20
1781 Uranus upptäcks av William Herschel

1801 Ceres upptäcks av Giuseppe Piazzi.

1821 Alexis Bouvard upptäcker oregelbundenheter i Uranus bana.

1840-talet Solfläckscykeln, Neptunus och Triton upptäcks.

1860-talet Solens atmosfärs kemiska sammansättning bestäms ur spektra.

slide21
1877 Fobos och Deimos upptäcks. Kanaler observeras på Mars. (Har senare visat sig vara synvillor)

1908 George Hale visar att solfläckar är magnetiska fenomen.

1930 Clyde Tombaugh upptäcker Pluto.

1938 Man visar att fusion är solens energikälla.

1950-talet Teorin om Oortmolnet föreslås av Jan Oort.

slide22
1959 Sovjetiska rymdsonderna Luna börjar skjutas upp. Luna 1 flög förbi Månen i januari, Luna 2 kraschade på Månen i september, Luna 3 flög förbi Månen i oktober. Luna (Луна) betyder måne.

1960 Mars flygs förbi av Ranger 7 från USA.

slide23
1969 Neil Armstrong första människan på Månen

1971 Första Marslandningen (Mars 2 från Sovjet)

1979-89 Sonderna Voyager I och II flyger förbi de yttre planeterna.

1995-2003 Sonden Galileo utforskar Jupiter och dess månar.

2001 Sonden Near shoemaker landar på asteroiden Eros.

2005 Farkosten Huygens landar på Titan.

merkurius
Merkurius

Medelavstånd från Solen: 0,4 AE

Omloppstid 87,969 dygn

Ekvatorsdiameter 4 900 km

(minsta planeten om man räknar bort Pluto)

Rotationstid 58,646 dygn

Max magnitud -1,7

Yttemperatur: +400 °C dag

-200 °C natt

(Sörsta temperaturvariationerna på

någon av planeterna i Solsystemet)

merkurius ii
Merkurius II

Har faser

Alltid inom 28° från Solen sedd från Jorden

Relativt svår att observera, speciellt från Sverige

och andra områden nära polerna.

venus
Venus

Medelavstånd från Solen: 0,72 AE (108 milj km)

Omloppstid 224,701 dygn

Ekvatorsdiameter 12 103 km

Banans lutning mot jordbanans plan 3,4°

Banans excentricitet 0,0068 (Jorden: 0,02)

Axelns lutning 177,36°

Rotationstid 243,02 dygn

Max magnitud -4,4

Atmosfärstryck vid ytan 9,2 MPa (92 ggr jordens)

Medeltemperatur vid ytan: 480 °C

Atmosfär CO2: 96%, N: 3+%

Alltid inom 47° från Solen sedd från Jorden

exoplaneter forts
Exoplaneter (forts)
  • Medelavstånd: 0,02 - 5 AE
  • De flesta har ganska excentriska banor. (Alla utom Merkurius och Pluto har kvasicirkulära banor i Solsystemet)
  • Omloppstider 2,5 dygn - 15 år
  • Jfr Jupiter: 5,20 AE, 318 jordmassor, 12 år
var r dd om gonen n r du tittar p solen
VAR RÄDD OM ÖGONEN NÄR DU TITTAR PÅ SOLEN!!!
  • Projicera solen, eller använd ordentliga filter. Starka solglasögon räcker inte!!!
  • Om du slarvar med detta kan du få bestående synskador, tom bli blind för resten av livet!!!
jorden tellus
Jorden (Tellus)

Massa 6,0 kvadriljoner kg

Medelavstånd från Solen 149 597 870 691 m

(1 astronomisk enhet (1 AE))

Omloppstid 365,26 dygn

Diameter 12 800 km

Banans excentricitet 0,02

Axelns lutning mot

banplanet 23,5°

Rotationstid 23 h 56 min 4 s

slide39
Mars

Medelavstånd från Solen: 1,5 AE

Omloppstid 687 dygn (1,88 år)

Ekvatorsdiameter 6794 km (0,5 ggr jordens)

Banans lutning mot jordbanans plan 1,85°

Banans excentricitet 0,093 (Jorden: 0,02)

Axelns lutning 25,2°

Rotationstid 24h 37min 22s

Max magnitud -2,8

Atmosfärstryck vid ytan 600 Pa (0,6 % av Jordens)

Temperatur vid ytan: -110 °C - 10 °C

Atmosfär CO2: 95 %, N, Ar, lite O

fobos mars st rsta m ne
FobosMars största måne

Fobos är grekiska och betyder fruktan

Medelavstånd från Mars: 9378 km

Medelavstånd från Mars yta: 6000 km

Mått 27 x 21,6 x 18,8 km

Yta 6 084 km2

Omloppstid: 7 h 39,2 min

(Går upp i väster och ned i öster)

Över horisonten högst 4 h 15 min

Ett varv relativt en punkt på Mars tar 11h 6 min

fobos ii
Fobos II

Kan inte ses från latituder över 70.4° från Mars ekvator.

Gravitation vid ytan 0,001 av jordens

Varierar 210%, 450% p g a Mars gravitation

Banan 1,8 cm lägre per år <- tidvatteneffekter.

Om 50 milj år kommer den att kollidera med Mars, eller troligare bilda en planetring

Bunden rotation

Mars är 6400 ggr större och 2500 ggr ljusstarkare från Fobos än fullmånen härifrån. Diametern 1/4l av himlen.

Flykthastighet: 11 m/s

slide43
Fobos passerar framför solen

sett från marsbilen opportunity 10 mars 2004

deimos mars minsta m ne
DeimosMars minsta måne

Deimos är grekiska och betyder skräck

Medelavstånd från Mars: 23 459 km

Medelavstånd från Mars yta: 20 000 km

Mått 16 x 12 x 10 km

Omloppstid: 30 h

gravitation
Gravitation

Om en person som väger 70 kg står på en enkel badrumsvåg på olika himlakroppar ser den ut att väga:

Månen: 12 kg

Mars: 27 kg

Solen: 2 ton

jupiter
Jupiter

Medelavstånd från Solen: 5,203 AE

Omloppstid 11,862 år

Ekvatorsdiameter 142 984 km

Banans lutning mot jordbanans plan 1,31°

Banans excentricitet 0,048 (Jorden: 0,02)

Axelns lutning 3,12°

Rotationstid vid ekvatorn 9 h 50 min 28 s

Max magnitud -2,94

Medeltemperatur 165 K (c:a -110 °C)

Yttryck >>1000 bar

Vinkelstorlek från Jorden: 29,8 - 49,0”

saturnus
Saturnus

Medelavstånd från Solen: 9,572 AE

Omloppstid 29,5 år

Ekvatorsdiameter 120 536 km

Axelns lutning 26,7°

Medeltemperatur 93 K (c:a -180 °C)

Yttryck >> 1000 bar

Ringarna är mycket tunna (< 100 m). Består av partiklar från centimeterstorlek upp till 5 m.

titan
Titan

Yttemperatur: -180 °C

Atmosfärstryck vid ytan 1,5 ggr det på jorden

Atmosfär Kväve, metan, spår av ammoniak, argon, etan

k llor
Källor
  • www.nineplanets.org
  • antwrp.gsfc.nasa.gov
  • www.vt-2004.org
  • www.answers.com
  • www.martiansoil.com
  • www.spitzer.caltech.edu/Media/releases/ssc2004-05/index.shtml
  • www.gps.caltech.edu/~mbrown/sedna/
  • www.gps.caltech.edu/~chad/quaoar/
  • www.ifa.hawaii.edu/~jewitt/kb.html
  • nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/
  • Patrick Moore: Fakta om astronomi
  • Neil F. Comins, William J. Kaufmann III Discovering the Universe, 6th edition