1 / 35

Samhällsekonomi

Samhällsekonomi. Samhällsekonomi. Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar, Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt betalningssystem. Produktionsfaktorer. Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas

benito
Download Presentation

Samhällsekonomi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Samhällsekonomi

  2. Samhällsekonomi Hushållning med resurser. Resurser? Pengar, arbetskraft, naturtillgångar. Naturtillgångar, Realkapital och arbetskraft resulterar i pengar, cash, som vi använder i vårt betalningssystem. Produktionsfaktorer Naturtillgångar: Skog, Järnmalm, Olja, Gas Realkapital: Maskiner, Fabriker, Verktyg osv. Arbetskraft: Arbetaren som skapar.

  3. Samhällsekonomi Vad skall ekonomin leda till? Bilar, mat, boende, vård, utbildning, allt som man behöver. Men vilka behov behöver vi tillfredsställa? Vi skapar behov vilket gör att ekonomin måste växa. Ekonomin skall generera välfärd.

  4. Konkurrensformer Konkurrens – en slags tävlan om kunder, marknadsandelar Marknad – Mötesplats mellan köpare och säljare, tex torg där man säljer jordgubbar (konkret), eller arbetsmarknad (abstrakt) Fri konkurrens: När vem som helst får sälja och köpa, så lite regler som möjligt, säljare konkurrerar med hjälp av priser. Gynnar köparen. Exempel på marknad med fri konkurrens: Begagnade bilar

  5. Ni kan köpa hos vem ni vill Frej Ni köper här Jordgubbar: 20kr/liter Roy Jordgubbar: 25kr/liter Roy måste sänka priset för att sälja, gynnar konsumenterna

  6. Konkurrensformer Monopol: När en ensam aktör är själv på marknaden. Det finns ingen konkurrens, aktören bestämmer själv priset. Gynnar inte konsumenten prismässigt. Olika typer av monopol: -Statlig monopol: Lagstiftat om att staten har ensamrätt på tex alkohol. Detta pga att tex konsumtionskontroll, intäkter. -Naturliga monopol: Uppstår när en aktör konkurrerar ut de andra. Denne blir ensam kvar på marknaden. Exempel: Windows till PC (Microsoft), Google? Lagliga monopol: När tex ett läkemedelsföretag tar patent på en medicin, eller en artist har upphovsrätten till en låt. Detta finns för att stimulera forskning, kreativitet osv. Etiskt?

  7. Ni kan bara köpa på ett ställe Systembolaget VinoFino Espaniól : 120kr/liter Gynnar systembolaget

  8. Konkurrensformer Oligopol: Ett fåtal stora olika aktörer är relativt ensamma på marknaden. Exempel är Bensineller asfaltläggning. Risk för kartellbildning – Betyder att företagen går ihop och bestämmer ett pris högre än det skulle vara om öppen och fri konkurrens rådde.

  9. Ekonomiska system Marknadsekonomi: I en marknadsekonomi är det som marknaden styr. Det betyder att produktionssätt, priser, osv styrs efter marknadens behov. Fri konkurrens råder. I en marknadsekonomi kommer de varor finnas som efterfrågas. Det är konsumenterna som skapar efterfrågan (i viss mån även producenerna, säljarna, utbudet, som skapar behov). I en marknadsekonomi finns en balans mellan utbud och efterfrågan. När ett företag är för inneftektivt går det i konkurs, mer ersätts av ett annat, mer effektivt. Vid produktion kommer man producera med det effektivaste, mest ekonomiska produktionssättet.

  10. Ekonomiska system Planekonomi: I en planekonomi är det en statlig myndighet som bestämmer vad som skall produceras och hur det skall produceras. Privat företagande är mycket begränsat eller finns inte alls. Finns knappt i sin renaste form, men det finns inslag av detta i de flesta länder. Allt som är federalt/statligt kan ses som planekonomiskt i viss grad. Tex polis, brandkår, sjukvård osv. Priset bestäms av en statlig myndighet. Därför kan man styra vad som köps. Staten har monopol på det mesta och kan styra konsumtionen.

  11. Att reglera: Begränsa marknaden och konkurrensen Att avreglera: möjliggöra marknadens krafter och konkurrensen Den politiska frågan kan vara ungefär: Hur mycket skall marknaden regleras? Vilka marknader skall regleras/avregleras?

  12. Aktörer inom samhällsekonomin: Jag, Hushållen. Bank Företag Offentlig sektor

  13. Det Ekonomiska Kretsloppet Lån Tjänster Ränta Skatt Arbetskraft kunskap Lön Betalning Varor tjänster Tjänster transfereringar Ränta Vara eller tjänst Skatt Lån

  14. 6. Doris köper hus för 1 miljon (Bankens säkerhet) Bankens räntor: Insättning : 2% Utlåning: 4% 4. Banken har 1 miljon Bank 8. Banken går 20 tusen plus Då doris ränta är högre (40-20=20) 2. Sätter in dem På banken 5. Behöver 1 miljon För att köpa hus. Lånar av Banken 7. Räntekostnad: 40 tusen 1. Har1 miljon 3. Förtjänst ränta: 20 tusen Gunnar Doris

  15. RIKSBANKEN • S S SSS S • S S S S • S S S SS • S S • S S • SS S S S S • S S S S S • SS SS S • S SS S SS • S S Pengar för att Låna ut Reporänta Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken. Knutna till reporäntan är alltså Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta.

  16. Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan har genom åren gradvis höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedömt utvecklingen av den ekonomiska konjunkturen och således inflationsutsikterna. Den senaste tiden har också finanskrisen påverkat ränteläget. Under ungefär ett år låg reporäntan på rekordlåg nivå.

  17. Statens Budget Statsbudgetens inkomster Utfall 2010 Inkomstgrupp Miljarder kronor Direkta skatter på arbete 469,3 Indirekta skatter på arbete 399,3 Skatt på kapital 188,5 Skatt på konsumtion och insatsvaror 443,4 - Mervärdesskatt (moms) 324,1 - Skatt på tobak 10,6 - Skatt på vin 4,4 - Skatt på öl 3,2 - Energiskatt 41,2 - Koldioxidskatt 27,3 - Skatt på vägtrafik 16,4 - Övriga skatter 16,1 Skatt på import 5,7 Restförda och övriga skatter 0,8 Avgående poster, skatter till EU -7,1 Avgående poster, skatter till andra sektorer -718,0 Statens skatteinkomster 781,9 Periodiseringar -2,4 Totala inkomster 779,5 Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomstsida består av flera inkomstområden, som kallas inkomsthuvudgrupper. Den största av dessa är skatter, som till exempel hushållen och företagen betalar in. År 2010 uppgick statsbudgetens inkomster till 779,5 miljarder kronor.

  18. Budgetprocessen Två gånger om året överlämnar finansministern ett viktigt dokument till riksdagen och detta brukar följas av ett stort mediauppbåd. Det beror på att dokumenten innehåller regeringens förslag till åtgärder inom den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. På våren lämnas den ekonomiska vårpropositionen, den så kallade VÅP:en, och på hösten lämnas budgetpropositionen. Dessa båda har olika innehåll: * Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren och även på längre sikt. * I budgetpropositionen utarbetas sedan förslagen till en statsbudget för det kommande året. Där ges också detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas mellan olika ändamål och förslag på skatter.

  19. Budget -att hushålla & fördela med resurserna Offentlig sektor

  20. Exempel på utgifter

  21. Källa: ESV

  22. Högkonjunktur: Löner Arbetslöshet Produktion Inflation Ränta Priser Lågkonjunktur: Löner Arbetslöshet Produktion Inflation Ränta Priser

  23. Ekonomisk tillväxt Tillväxt – Kort sikt Tillväxt – Lång sikt Tillväxt (Värdet av produktionen) Högkonjunktur Lågkonjunktur 1903 Tid 2011

  24. Konjunkturer-vad gör vi för att dämpa dem? Penningpolitik: Sköts av Riksbanken. Görs genom att kontrollera Reporäntan. Sänks räntan höjs förhoppningsvis konjunkturen och tvärt om. Finanspolitik: Politikerna kan skap arbeten, investera i samhällsprojekt, folk får jobb, löner och börjar handla. De kan även sänka skatten för att vi skall få mer pengar att handla för. Detta kostar. Staten lånar, vilket leder till Statsskuld.

  25. Sveriges statsskuld: 1061 miljarder 28 feb 2011 Om man slår ut Sveriges statsskuld per invånare är den cirka 122 000 kronor per person.

  26. Inflation Inflation är när pengarna tappar sitt värde. En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att penningvärdet minskar. Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är Konsumentprisindex (KPI). Kan bero på flera saker: För mkt pengar i omlopp, löner och priser stiger och inflationen ökar. RB ska se till att nivån ligger på 2%. Se filmen för mer info.

  27. BNP Bruttonationalprodukt, BNP, definieras som värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land för användning till konsumtion, investering och export under en period. Detta beräknas också på regional nivå och då kallas det Bruttoregionalprodukt, BRP. Den engelska motsvarigheten förkortas GDP.

  28. BNP-utveckling USA Tyskland Sverige

  29. Arbetsmarknadens uppdelning Arbetslöshet Arbetslösheten skiljer sig kraftigt mellan olika åldersgrupper i Sverige, för åldersgrupperna över 35 år ligger arbetslösheten på omkring fem procent, för ungdomar (15-24 år) ligger arbetslösheten på omkring närmare 25 procent rensat för säsongsvariationer.

  30. Arbetslöshet Det finns flera olika typer av arbetslöshet. Några av dessa är: • Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget • Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter sätter för höga minimilöner • Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa. • Strukturell arbetslöshet - Orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan t.ex. ske genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar • Säsongsrelaterad arbetslöshet – Då arbeten är säsongsrelaterade, exempelvis skidlärare eller badvakt

  31. Arbetslöshet, 15-74 år Arbetslöshet, 15-74 år (säsongsrensad %

  32. Skatter År 2011 får du tjäna 18 104 kronor per år utan att deklarera och betala skatt. Den del av månadslönen som ligger mellan 27 383–40 716 kronor beskattas med 20 procent statlig skatt. Den del av månadslönen som ligger över 40 716 kronor beskattas med 25 procent statlig skatt. Kommunalskatter Den kommunala inkomstskatten är proportionell och betalas sedan mitten av 1980-talet endast av fysiska personer. Under 1960- och 1970-talen ökade kommunalskatten kraftigt. Idag ligger riksgenomsnittet på 31,55 procent. Arbetsgivaravgift Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Arbetsgivaravgiften sänktes 2009 med en procentenhet till 31,42 procent - en nivå som även gäller för 2011. För ungdomar under 25 år är arbetsgivaravgiften nedsatt till 15,49 procent. För individer som nått pensionsålder (födda 1938-1945) är avgiften nedsatt till 10,21 procent. För arbetstagare födda 1937 eller tidigare utgår ingen arbetsgivaravgift.

  33. Skatter Punktskatter Punktskatter är konsumtionsskatter som endast tas ut på speciella varor och tjänster. Exempel på punktskatter är tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt och reklamskatt. Moms Momsen, eller mervärdesskatten, är den viktigaste indirekta skatten. Den tas ut på produktion, försäljning eller användning av vissa varor eller tjänster. Moms ingår i priset på de flesta varor. Här kan du räkna ut hur din inkomst är beskattad.

  34. Skattetrycket historiskt Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Så har det dock inte alltid varit. Länge var det samlade skatteuttaget lägre i Sverige än genomsnittet för OECD-länderna. • Sveriges skattetryck förr och nu Andel av BNP i %

More Related