1 / 19

Balansering på medvetandets gräns

Balansering på medvetandets gräns. - Riskbruk, missbruk och beroende av GHB och närbesläktade preparat. Torbjörn Forkby Docent i socialt arbete FOU i Väst/GR. Solveig Olausson Fil dr i psykologi Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdrag – en kunskapsinventering.

basil
Download Presentation

Balansering på medvetandets gräns

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Balansering på medvetandets gräns - Riskbruk, missbruk och beroende av GHB och närbesläktade preparat Torbjörn Forkby Docent i socialt arbete FOU i Väst/GR Solveig Olausson Fil dr i psykologi Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

  2. Uppdrag – en kunskapsinventering • Folkhälsoinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götaland, FMB, FoU i Väst/GR • Inventera den internationella forskningen • Särskilt fokusera på svenska förhållanden, inkluderat även annan systematisk kunskap • Vad som behövs kunskap kring för ett kunskapsbaserat arbete • Inom vilka frågeområden har forskning bedrivits? • Vad är huvudsakliga resultat? • Vilka är kunskapsbehoven?

  3. GHB - bakgrund • Internationellt började bruk uppmärksammas inom olika grupper: • Kroppsbyggarkretsar • Rave/klubbsammanhang • Homo- och bisexuella män • Uppmärksammats sedan 1990-talet i Sverige • Särskilt tydligt i Västsverige • Farlig intoxikation och långsiktiga effekter • Utmaningar för såväl vård och omhändertagande i akutfas som efterföljande stöd- och behandling • Mer kunskap behövs för en kunskapsgrundad praktik.

  4. Genomförande • Identifiering av viktiga kunskapsområden • Referensgrupp med nyckelpersoner • Sökning i databaser över internationell forskning i review-baserade tidskrifter • För svenska förhållanden även annan systematisk kunskap (statistik, FoU-rapporter) • Efter gallring – 491 artiklar

  5. Forskningsområdets tillväxt

  6. Omfattning – erfarenhet av att någon gång provat narkotika

  7. Erfarenhet av narkotiska preparat i Göteborg

  8. GHB:s berusningssymtom • Drogruset ger eufori, stegrad sexlust, allmänt stimulerande och lugnande. Ger en känsla av ”Störst, bäst och vackrast”! • Ökar blodtrycket, försämrar psykomotorik och kognitiv förmåga, ger kräkningar, ofrivilliga rörelser, sömnighet eller ”däckning”

  9. GHB:s förgiftningssymptom • Sänkt medvetandegrad, medvetslöshet • Kräkning, svettning • Onormalt låg hjärtrytm • Sänkt kroppstemperatur • Andningsdepression, andningscentrum i hjärnan slås ut och personen förlorar förmågan att andas själv, konstgjord andning behövs

  10. GHB – långvarigt bruk/beroende • Intag flera tillfällen per dag • Sömnstörningar • Känslomässig instabilitet, humörsvängningar (sorg – aggressivitet) • Depressionstillstånd med suicidrisk

  11. Förebyggande arbete och riskgrupper • Internationella studier • Rave och klubbkulturer • Sexuellt riskbeteende, HIV, män som har sex med män • ”Rapedrug” • Socioekonomiska grupper, rekreationsanvändning • Ungdomar och unga vuxna

  12. Förebyggande och riskgrupper, forts. • Sverige • Ungdomar och unga vuxna, unga män som experimenterar med droger • Kulturer med tradition av riskbruk och hembränning av alkhol?, Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland • Blandmissbrukskulturer, GHB som förstärkning av andra dyrare droger

  13. Förebyggande arbete och riskgrupper, forts. • Svenskt dilemma: GHB-bruket avgränsat till vissa orter och län. • Tänkbar strategi för förebyggande arbete: • Lokalt baserade • Stegvis löpande • Baserade på undersökningar om lokal förekomst • Mobilisering av viktiga aktörer och organisationer • Kontinuerlig återkoppling och justering av programmet

  14. Behandling - akut • Vid förgiftning => akut intensivvård • Svåra abstinensreaktioner • Abstinensbehandling är komplicerad • Behandling med en hög dos av bensodiazepiner • Slutenvårdsbehandling krävs

  15. Behandling - motivation och uppföljning • Internationell forskning presenterar ingen specifik behandling för GHB • Pedagogiska insatser, motiverande samtal och KBT • Sverige • Regionala riktlinjer om en samverkansmodell mellan akutsjukvård, specialiserad beroendevård, socialtjänst • Fokus på snabb länkning mellan olika aktörer, en vårdkedja för långtidsbehandling och uppföljning

  16. Tendenser/svårigheter/möjligheter • GHB finns även som läkemedel (Xyrem, Somsamit, Alcover) • Vad innebär det för spridning att GHB finns i tablett/pulverform? • Under 2010 har det kommit ett snabbtest för GHB • Lagstiftningsförslag finns om att även narkotikaklassa GBL och 1,4-butandiol

  17. Kunskapsbehov om GHB • GHB:s påverkan i samspelet mellan kognitiva, psykologiska, medicinska och sociala aspekter • Förebyggande insatser/Prevention • Identifikation/screening vid missbruk/beroende • Behandling – evidensbaserade metoder för akut, uppföljande, återhämtning och stöd • Samverkan mellan vårdgivare • Kön, sexualitet, klass och etnicitet • Samhällsekonomiska perspektiv • Spridning av GHB internationell och nationellt

  18. Torbjörn Forkby, tfo@grkom.se Solveig Olausson, solveig.olausson@vgregion.se Tack för oss…

More Related