logisk denotationell semantik sanning satsrelationer predikat n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat PowerPoint Presentation
Download Presentation
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 26

Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat - PowerPoint PPT Presentation


  • 196 Views
  • Uploaded on

Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat. Lektion 5. Grundidé inom logisk (denotationell) semantik. Språkets primära och grundläggande funktion är att uttrycka propositioner (om världen) som kan vara antingen sanna eller falska. Alltså:

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat' - bardia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
grundid inom logisk denotationell semantik
Grundidé inom logisk (denotationell) semantik

Språkets primära och grundläggande funktion är att uttrycka propositioner (om världen) som kan vara antingen sanna eller falska. Alltså:

  • En sats betydelse är dess sanningsvilkor (“truth-conditions”): villkoren (som världen måste uppfylla) för att S ska vara sann.
  • En talare vet vad S betyder om han/hon kan dess sanningsvilkor - och därmed kunna i princip avgöra dess sanningsvärde.
  • Ords betydelse är dess bidrag till satsens sanningsvillkor (”kontextprincipen”)
denotationell semantik
Denotationell semantik

sense

Sinn (Frege)

intension (Carnap)

intension: F(uttryck) = extension

denotation

symbol extension

uttryck denotatum

reference

Bedeutung (Frege)

extension (Carnap)

semantiska relationer mellan satser med hj lp av sanningsbegreppet
Semantiska relationer mellan satser med hjälp av sanningsbegreppet
  • P medför (“entails”) Q, Q följer logiskt från P

= Det är alltid fallet att om P är sann, så är Q sann

  • P är synonym med (parafras av) Q

= Det är alltid fallet att om P är sann, så är Q sann och om Q är sann, så är P sann (P och Q har samma sanningsvillkor, i.e. alltid samma sanningvärde)

  • P är kontradiktorisk med Q

= Det är aldrig fallet att om P är sann, så är Q sann och

om Q är sann, så är P sann (P och Q har aldrig samma sanningvärde)

  • P är taftologisk

= P är alltid sann

  • P är självkontradiktorisk

= P är aldrig sann

Exempel?

vad r sanning filosofiska teorier
Vad är sanning? Filosofiska teorier
  • korrespondansteori: “Det snöar” är sann om och endast om DET SNÖAR, alltså P är sann om och endast om den motsvarar (korresponderarar till) ett existerade sakförhållande (“state of affairs”, SoA).
  • Problem: man kan inte alltid avgöra om ett sakförhållande existerar oberoende av språket, t.ex är DELFINER ÄR FISKAR ett sakförhållande?
vad r sanning filosofiska teorier1
Vad är sanning? Filosofiska teorier
  • koherensteori: P är sann om den är konsistent med andra propositioner Q*.
  • Problem: “Solen går runt jorden” är konsistent med “Solen går upp” och ”Solen går ned”… Är alla dessa är ”lika sanna” som ”Jorden går runt solen”? => relativism!
vad r sanning filosofiska teorier2
Vad är sanning? Filosofiska teorier
  • nyttoteori: P är sann om den är användbar. Problem: nyttig för vem?
  • ”deflationsteori”: Sanning är ingen grundläggande filosofiskt begrepp.
  • Slutsats: Trots svårigheter, framstår korrespondensteorin som den som mest motsvarar vår intuitiva begrepp om sanning
empiriska vs icke empiriska p st enden
Empiriska vs. icke-empiriska påståenden
  • Empiriska påståenden: Kan bekräftas eller falsifieras (i princip) genom observation.
  • Icke-empiriska sanningar (eller falskheter): Följer av (a) världens beskaffenhet (ontologiska)(b) tänkandets beskaffenhet (epistemologiska)(c) språkets beskaffenhet (semantiska)
icke empiriska sanningar
Icke-empiriska sanningar
  • Ontologiska (beror på hur världen är beskaffad): nödvändiga / kontingenta sanningar (Leibnitz), exempel på nödvändig sanning, ”A eller icke-A” (sann i alla möjliga världar)
  • Epistemologiska (beror på var kunskap har sin ursprung): a priori / a posteriori sanningar (Kant), exempel på en påstådd a priori sanning, Cogito ergo sum, ”Jag är medveten, därför existerar jag” (Descartes)
  • Semantiska (beror på språkets betydelser): analytiska / syntetiska sanningar (eller falskheter), (Leibnitz), exempel på analytisk sanning, “Han är av manlig kön”, analytisk falskhet (?): ”Han är med barn.”
vad r sats logik
Vad är (sats)logik?
  • Ett ”formellt språk” uppkommen ur sökandet efter principer för giltig argumentation och slutsatsdragande “the search for principles of valid argument and inference” (Saeed, s. 88)

=> logik är ett normativt vetenskap: den studerar hur man bör tänka, inte hur man faktiskt tänker

vad r sats logik1
Vad är (sats)logik?
  • Exempel på ett informellt argument: giltigt eller ogiltigt?

Premiss 1: Alla personer använder sin kropp.

Premiss 2: Användaren och inte identisk med det använda.

Slutsats: En person är inte identisk med sin kropp.

  • En klassisk argument för medvetandets icke-materiella (kroppsliga) karaktär
satslogik propositional sentence logic
Satslogik (“propositional / sentence logic”)

en metod för att kunna formalisera argument, så att man kan komma fram till sanna slutsatser, givet

  • (a) premissernas sanning
  • (b) logikens lagar, t ex

Om p, så q

p

Därför q (Modus ponens)

men varifr n kommer logikens lagar
Men varifrån kommer ”logikens lagar”?
  • Realister: nödvändiga sanningar: Så är världen beskaffad!
  • Konceptualister: apriori sanningar: Så är vårt tänkande beskaffat!
  • Nominalister: analytiska sanningar: Så är språket (alla språk?) beskaffat!
    • Olika grader av universalism!
satslogik propositional sentence logic1
Satslogik (“propositional / sentence logic”)

Konnektiv Sammansatt sats

  • Negation ¬ ¬p icke p, det är inte fallet att
  • Konjunktion  p  q p och (men) q
  • Disjunktion  p  q p och/eller q
  • Exklusiv disjunktion

(XOR) e p e q p eller q

  • Materiell

implikation  p  q om p, så q

  • Bikonditionell  p  q p om och endast om q
n gra problem f r den logiska semantiken
Några problem för den logiska semantiken

Den icke-intuitva tolkningen av den materiella implikationen (p  q) som är alltid sann om p är falsk vid

  • kausala betydelser: Om det regnar, så blir vi blöta. (>> Annars inte.)
  • anledningar: Om du insisterar, så ska jag göra det! (>> Annars inte.)
  • kontrafaktiska påståenden:

Om jag var en myra, skulle jag inte kunna tala (sann)

Om jag var en myra, skulle jag kunna tala. (sann??)

logisk f ljd
Logisk följd
  • P => Q

Om P är falsk, så vet vi inte om Q är sann eller falsk

Tor är en människa. => Tor är dödlig.

Tor är en inte är människa. => ?

presupposition
Presupposition

P >> (presupponerar) Q

Även om P är falsk så gäller presuppositionen fortfarande!

Han saknar sina barn. >> Han har barn.

Han saknar inte sina barn. >> Han har barn.

presupposition1
Presupposition
  • “presupposition failure”, om presuppositionen Q är falsk, är den ”presupponerande” satsen P falsk eller..?

P = Kungen av Frankrike är flintskalig.

Q = Det finns en kung av Frankrike.

  • Russell (1905): ja.
  • Strawson (1950): nej (man har aldrig påstått Q när man yttrar P), men den är missvissande
presupposition2
Presupposition
  • “defeasability of presupposition”:

Han blev gammal innan han kunde gifta sig.

>> Han gifte sig.

Han dog innan han kunde gifta sig. => Han gifte sig inte.

Han slutade slå sin åsna. >> Han brukade slå sin åsna.

Han slutade inte slå sin åsna. >> Han brukade slå sin åsna.

  • MEN:

Han slutade inte slå sin åsna. Han hade ju aldrig slagit den. Eller: han hade ju ingen åsna!

(Man kan inte sluta med något som man aldrig har gjort)

presupposition3
Presupposition
  • samma proposition, olika presuppositioner (Strawson 1950)

Det var Pelle som Lisa gillade >> Lisa gillade någon.

Det var Lisa som gillade Pelle. >> Någon gillade Pelle.

=> presupposition är ett fenomen på gränsen mellan semantik (snäv) och pragmatik

predikatlogik
Predikatlogik

1. individkonstanter: a, b, c ... t

2. predikat:

  • 1-ställiga: A (_)
  • 2-ställiga: B (_, _)
  • 3-ställiga: C (_, _, _)
  • 4-ställiga: D (_, _, _, _)

Exempel?

Individkonstanter + predikat = Satser

Exempel: Sover (a), Älskar (a,b)

predikatlogik1
Predikatlogik

3. konnektiver (som i satslogik)

Individkonstanter + predikat + konnektiver = Satser som:

Sover (a)  Drömmer (a)

Sover (a)  ¬Drömmer (a)

Älskar (a, b)  Älskar (b, a)

predikatlogik2
Predikatlogik

4. variabler: u, v, w, x, y, z

Obs: Predikat + variabler är inte satser, t ex Sover (x)

5. kvantifikatorer (kvantorer)

allkvantifikatorn:  (alla, varje...)

existenskvantifikatorn:  (några, en, det finns...)

vilka svenska satser kan formaliseras s
Vilka svenska satser kan formaliseras så?
  • x Sover (x)
  • x Sover (x)
  • x (Student (x)  Sover (x))
  • x (Student (x)  Sover (x))
  • x (Man (x)  Älskar (x, b))
  • x (Student (x)  Sover (x)  Drömmer (x))
  • x ((Student (x)  Sover (x))  Drömmer (x))
  • ¬x (Student (x)  Sover (x))
  • x ((Student (x)  ¬Sover (x))
  • xy ((Student (x)  Lärare (y)  Älskar (x,y))
r ckvidd
räckvidd
  • xy ((Människa(x)  Människa(y))  Älskar (x, y))
vilka svenska satser kan formaliseras s1
Vilka svenska satser kan formaliseras så?
  • xy ((Man(x)  Kvinna(y))  Älskar (x, y))
  • xy ((Man(x)  Kvinna(y))  Älskar (x, y))
  • ¬x ((Människa(x)  Lycklig (x))
  • x ((Människa (x)  ¬Lycklig (x))
  • x (Människa(x)  ¬Lycklig (x))