1 / 19

Matematikutveckling

Matematikutveckling. Skoltorg, 27 oktober 2009. Annika Gillman Matematikutvecklare i Kumla kommun. Dagens pass. Dyskalkyli – finns det? Kvalitetsgranskningen i matematik Matematiksatsningen Varför? Syfte Ansökan Litteratur- och länktips. Dyskalkyli – finns det?.

arwen
Download Presentation

Matematikutveckling

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Matematikutveckling Skoltorg, 27 oktober 2009 Annika Gillman Matematikutvecklare i Kumla kommun

  2. Dagens pass • Dyskalkyli – finns det? • Kvalitetsgranskningen i matematik • Matematiksatsningen • Varför? • Syfte • Ansökan • Litteratur- och länktips

  3. Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal Ingvar Lundberg & Görel Sterner, NCM Dyskalkyli – ett dåligt definierat begrepp

  4. Problemområden • Talbegreppet • Lära sig talfakta • Hämta fram talfakta • Dekomponera • Bedöma tals relativa storlek (mental tallinje) • Uppskatta antal i en större mängd, överslagsräkning • Osäker terminologi • Textuppgifter • Räknestrategier

  5. Svårigheter att förstå och använda tal • Saknar viktiga erfarenheter under förskoletiden • Emotionella eller sociala problem • Underskott av undervisning i matematik • Låg arbetsinsats • Bristfällig undervisning • Brister i koncentration och uppmärksamhet • Dyslektiska problem • Brister i kognitiv förmåga • Bristfällig uppgiftsorientering • Problem med arbetsminnet • Dyskalkyli

  6. Kartläggning av svårigheterna är A och O

  7. ”Förskolebarns matematiska kunnande har starkt samband med senare färdigheter i skolan. Sambandet mellan tidiga kunskaper och senare förmåga är större när det gäller matematik än läsning”

  8. Undervisning av elever med räknesvårigheter ”En viktig pedagogisk hållning till undervisning är att i första hand sträva efter att tidigt förebygga att svårigheter uppstår och att göra barns möten med matematik meningsfulla, lustfyllda och inspirerande.” ”Stödinsatser bör vara evidensbaserade, d.v.s. ordentligt utprövade med vetenskaplig metodik och beprövad erfarenhet” ”På klassrumsnivå kan det innebära att lägga om undervisningen från i huvudsak enskilt tyst räknande i böckerna till mer lärarledd undervisning med utforskande aktiviteter, gemensam problemlösning, matematiska samtal och där eleverna är väl införstådda med vilka mål de arbetar mot.”

  9. ”Elever med räknesvårigheter behöver mer direkt och mer konkret undervisning om antal och räkneoperationer. Utan sådan direkt undervisning kan eleven lätt fastna i helt felaktiga och förvirrande hypoteser om hur talsystemet fungerar och används. Här behöver eleverna snabb och korrigerande återkoppling från en lyhörd lärare.” Fundera över: • Fokuserar jag på rätt innehåll? • Utnyttjar jag undervisningstiden på ett bra sätt? • Hur följer jag upp och utvärderar? • Hur ger jag respons till elev och vårdnadshavare?

  10. Motivation och självbild ”Elever med svårigheter i räkning behöver stöd för att utveckla sitt talbegrepp; de behöver hjälp och stimulans för att utveckla sitt matematiska ordförråd; de behöver lära sig att aktivera sitt förhandsvetande; att bilda inre föreställningar vid mötet med räkneuppgifter etc.” ”Med en passiv och uppgiven hållning utan vilja och engagemang kommer denna inlärning inte till stånd. Dessa elever behöver mer än andra tidigt få erfara att de är på väg att bemästra något som de inte kunde förut, de behöver uppleva känslan av kompetens, de behöver känna att räkneuppgifterna är intressanta för dem, de behöver bäras fram av föreställningen att ”jag har något att komma med”. Det handlar alltså om elevens tillit till sin egen förmåga, elevens bild av sig själv som lärande varelse, som en person som duger.”

  11. Förebyggande åtgärder och undervisningsidéer • Satsa på förskolan! • Tallinjen och lineära räknespel • ”Big math for little kids” - Beskriver ett strukturerat och kreativt arbete med matematik på små barns premisser – i deras vardag och i lekens form. Avsett för barn i åldern 4-5 år. • ”Number worlds” - ett undervisningsprogram med mycket goda resultat som bygger på fem grundläggande principer. Består av aktiviteter, tester och lärarhandledning. Målgrupp: Barn från förskola upp t.o.m. år 6. • Numeracy recovery intervention program – för undervisning om tal och räkning för elever i år 1 och 2.

  12. Kartläggning, analys och åtgärder - några nyare diagnostiska material • MIO ”Matematikken – individen – omgivningen” Handbok samt observationsschema För åldrarna 2-5 år • Diamant (Skolverket) Diagnosbank i matematik för grundskolans tidigare år För kartläggning, syftet är formativt Finns att ladda ner från www.skolverket.se • Förstå och använda tal – en handbok (NCM) Från förskoleklass till gymnasiets kurs A Handbok med tillhörande test En hjälp för lärare att kartlägga, analysera och åtgärda svårigheter och missuppfattningar kring olika begrepp, procedurer och räknestrategier. Ger konkreta förslag på undervisningsaktiviteter.

  13. Kvalitetsgranskningen i matematik Sammanställning av de viktigaste resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Undervisningen i matematik.” • Många elever får inte den undervisning som alla elever har rätt till • Inte tillräckligt varierad undervisning • …men också goda exempel • Många lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen • Undervisningen är starkt styrd av läroboken • Flertalet elever har inte tillräcklig kunskap om målen i matematik • Stor skillnad mellan resultat i prov och betyg • Klasslärarsystemet styr i lägre årskurser • Rektor som pedagogisk ledare

  14. Kompetensmål i matematik Viktiga kompetensmål i kurs- och läroplanen för grundskolan • Problemlösningskompetens • Procedurhanteringskompetens • Representationskompetens • Sambandskompetens • Resonemangskompetens • Kommunikationskompetens

  15. Skolverkets matematiksatsning Varför? NU-03: - Bristande kommunikation i undervisningen - Diskussioner och lärarledda genomgångar minskar och enskilt arbete har ökat - Behov av att ändra undervisningens utformning så att ”undervisningstiden används mer konstruktivt och för elevens matematikkunskaper mer utvecklande sätt.” TIMSS 07: - Elever gör systematiska fel - som ovan

  16. Syfte - Stimulera till och stärka skolornas egna utvecklingsarbeten • ”Best practice” • Fler elever ska lämna grundskolan med minst betyget G i matematik

  17. Ny ansökningsomgång • Ny ansökningsperiod troligen inom perioden dec-mars • Mall för ansökan på www.skolverket.se • Lokalt utvecklingsarbete • Strävansmål! • Ekonomisk plan motsvarande 3000 kr/elev • Var på hugget!

  18. Litteraturtips Från NCM • Nämnaren • Förstå och använda tal – en handbok • Hur många prickar har en gepard? • Matematikverkstad • Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv • Små barns matematik • Matematik i förskolan • Matematik från början • Familjematematik Från Myndigheten för skolutveckling • Baskunnande i matematik • Matematik – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning

  19. Användbara mattelänkar • www.ncm.gu.se Nationellt centrum för matematikutbildning, massor av bra sidor och länkar • www.prim-gruppen.se Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gör de nationella proven i matematik för år 3, 5, 9 samt Ma A Nyligen uppdaterade: Uppgiftsboken samt Matematik från början • www.skolverket.se/matematik Nyhetsbrev i matematik, om matematiksatsningen mm • www.mnd.su.se/matematikbiennalen Matematikbiennalen 28-29 januari 2010

More Related