ebp vad r det n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
EBP - Vad är det? PowerPoint Presentation
Download Presentation
EBP - Vad är det?

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 74

EBP - Vad är det? - PowerPoint PPT Presentation


  • 133 Views
  • Uploaded on

EBP - Vad är det?. Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'EBP - Vad är det?' - abra


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
ebp vad r det
EBP - Vad är det?
  • Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd, professionell praktisk erfarenhet och klientens/brukarens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt.
  • EBP är en process eller en metod för ”praktikern” att i mötet med ”brukaren” söka, värdera och integrera olika kunskapskällor inför val av insatser (Oscarsson 2009).
hur g r arbetet med ebp till
Hur går arbetet med EBP till?
  • Som praktiker formulerar man en fråga som gäller en aktuell brukares problem eller behov.
  • Man söker få fram bästa möjliga kunskap för att kunna besvara frågan (i första hand genom att ta stöd i forskning).
slide3
EBP
  • Man granskar kritiskt resultatets validitet (giltighet), effekt och användbarhet – har studien gjorts under liknande förhållanden?
  • Man integrerar resultatet med den egna praktiska erfarenheten och med brukarens önskemål, värderingar, förväntningar, fysiska och psykiska tillstånd och förutsättningar.
slide4
EBP
  • Därefter kommer man, tillsammans med brukaren, fram till en lämplig insats och man utvärderar sin egen förmåga att genomföra insatsen (jfr PBL!) (Oscarsson, 2009).
evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik

Brukarens uppfattning är en viktig del!!

brukarkunskapens giltighet
Brukarkunskapens giltighet

Att arbeta med ett brukarperspektiv betyder att den det gäller kommer till tals – det innebär att professionella fårmer kunskap än vad de annars skulle kunna få.

Det finns inte bara ett brukarperspektiv - det finns många (Krogstad, 2011)

vem r brukare
Vem är brukare?
  • Personer med egen erfarenhet som tar del av, eller ”brukar” insatser från offentlig verksamhet
  • Brukare kan även vara brukar/intresse/organisationer
brukarinflytande
Brukarinflytande:
  • Med brukarinflytande avses att individ- och eller intresse-organisation är med och påverkar hela eller delar av verksamhetens utformning.
  • De som berörs får inflytande i hela eller delar av verksamheten utifrån deras kompetensen som brukare.
brukarmedverkan
Brukarmedverkan:
  • Med brukarmedverkan menas att brukaren tar aktiv del i en verksamhetens olika delar (planering, genomförande, utvärdering, uppföljning).
slide10
”Inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingets tjänster, t.ex. skolbarns föräldrar, elever, patienter, hyresgäster, pensionärer och personer med funktionsnedsättning” (www.ne.se).
slide11
I civildepartementets utredning definieras brukarinflytande som ”medborgarens möjligheter att som användare av en offentlig service påverka tjänstens utformning och kvalitet”
  • (Ds, 1991:8).
varf r brukarinflytande
Varför brukarinflytande?
  • Grundtanken i FN´ s konvention är delaktighet och jämlikhet för funktionsnedsatta inom samhällets alla områden.
  • I konventionen säkerställs att personer med funktionsnedsättning är medborgare med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra.
hur n r vi dit
Hur når vi dit?
  • Ett nära samarbete med brukarorganisationernabör utvecklas.
  • Dessa bör engageras i beslutsprocesser som rör planer och program som kan anses påverka personernas ekonomiska och sociala situation.
informationsspridning
Informationsspridning
  • Åtgärder bör vidtas för att sprida information och kunskap om olika funktionsnedsättningar på alla politiska och administrativa nivåer, centralt, regionalt och lokalt.
m l f r funktionshinderpolitiken
Mål för funktionshinderpolitiken
  • De handikappolitiska målen är mångfald, delaktighet och jämlikhet. För att nå målet måste vi utgå från den enskilde (www.handisam.se).
slide16
Det anses idag som självklart att det finns brukarinflytande inom socialtjänstens verksamheter.
  • Det är först när ordet brukarinflytande ska omsättas i praktisk handling som det blir svårt (Steinholtz Ekecrantz, i Hyden red., 2000).
slide17
Hur ska det se ut i praktiken?
  • Vad ska brukaren få ha inflytande över?
  • Hur ska verksamhetsföreträdare få kunskap om vad brukaren vill ha inflytande över?
forskning
Forskning
  • Resultat från ett forskningsprojekt vid högskolan i Hedmark, visar att brukarmedverkan och delaktighet har en avgörande betydelse för psykiskt välbefinnande (Granerud, 2011).
centrala faktorer utifr n forskning inom norskt psykiskt h lsoarbete
Centrala faktorer utifrån forskning inom Norskt psykiskt hälsoarbete
  • Brukarperspektivet måste vara i centrum.
  • Ökad vikt på att hälsofrämjande och förebyggande arbete motverkar psykiskt lidande.
  • Ökad vikt vid att brukaren får stöd att arbeta med egna resurser och att hantera den egna livssituationen.
  • Kontinuitet genom stabila relationer.
  • Anpassade boendeformer.
  • Anpassade aktivitetsnivåer som inbegriper dagverksamhet, fritidsmöjligheter och social samvaro.
viktiga krav
Viktiga krav:
  • att stöd som ges ska upplevas helhetligt och koordinerat,
  • att miljön ska vara tillåtande,
  • att alla behandlas med respekt,
  • att allt socialt arbete bör ske utifrån en värdegrund,
  • att personer som behöver hjälp får hjälp,
  • att det stöd som ges är tillräckligt.
forskning om ett aktivt st d till aktivitet
Forskning om ett aktivt stöd till aktivitet
  • Resultatet visar att personer som fått stöd till aktivitet beskriver att de upplever att de:

- kan hjälpa andra

- har fått rutiner

- kan vara kreativa

- har utmaningar

- kan ta hand om sig själva

- känner sig som kompetenta personer

  • (Argentzell, 2012).
aktivt st d ger ett meningsfullt liv
Aktivt stöd ger ett meningsfullt liv
  • Många personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att själva klara av att veta vad de vill göra, de behöver stöd.
  • Delvis beror detta på att de har varit vana att andra bestämt över dem.
  • När de fick stöd att bestämma själva visar resultatet att personerna trivdes bättre och blev mer aktiva (Lindström, 2012).
inflytande p olika niv er
Inflytande på olika nivåer
  • Den samhälleliga nivån
  • Verksamhetsnivå
  • Individnivå
genomf randeplan brukarinflytande p individniv
Genomförandeplan brukarinflytande på individnivå
  • Den enskilde ska ha inflytande över de insatser som ges, när och hur de ges.
  • I praktiken finns stora svårigheter bland annat pga det ojämnlika förhållande mellan professionella och brukare.
  • Resultat: de personer som kan delta stärks och,
  • Verksamheten har utvecklats mot en mer individuellt styrd verksamhet
  • (Nilsson, Tillberg, Mattsson, 2012).
redskap modeller f r brukarinflytande p gruppniv
Redskap/modeller för brukarinflytande på gruppnivå
  • Olika typer av brukarundersökningar

- Fokusgrupp

- Brukarrevision

vad r pict o stat
Vad är Pict-O-Stat?
  • Webbaserat enkätverktyg med ljud, Pictogrambilder, fotografier och film.
  • Ett kognitivt hjälpmedel som ger möjlighet för personer att svara självständigt på enkäter.
  • Används av ”brukare” inom LSS och SoL– verksamheter.
i pict o stat skapas verksamhetsn ra webbenk ter
I Pict-O-Stat skapas verksamhetsnära webbenkäter

Mål för kvalitet i verksamheten formuleras

Sammansättning av enkätfrågor utifrån satta mål

Genomförandet

Analys av statistik

Uppföljning

m lgruppen r personer
Målgruppen är personer,

Som har kognitiva svårigheter

Har svårt att tolka icke-konkreta frågeställningar

Har svårt att läsa och skriva

Har inlärningssvårigheter

utvecklingsprojekt
Utvecklingsprojekt

Enkätverktyget Pict-O-stat

Utvecklingsarbete i sex år tillsammans med ett privat dataföretag Neonova www.neonova.se

slide31
Framtagning av frågor med hjälp av fokusgrupper – måttligt, lindrigt utvecklingsstörda; personer med psykisk funktionsnedsättning
  • Validering av frågornas förstålighet med hjälp av videoobservationer
del 1 utv rdering av fem gruppbost der jan 06 maj 07
Del 1 Utvärdering av fem gruppbostäder jan 06- maj-07
  • Fokusgrupp med de ”boende” 2006

– 22 personer

slide33
Enkät med hjälp av Pict-O-Stat

2008 – 24 personer

Ny utvärdering sex gruppbostäder

2008

fokusgrupp i tre steg
Fokusgrupp i tre steg

1- ta fram kännetecken

2- formulera frågor utifrån påståenden kategorisera, reflektera, justera

3- testa frågorna genom att värdera den ”egna” verksamheten

kvalitetsomr den kategorier
Kvalitetsområden/kategorier

Fysisk boendemiljö

Psykosocial miljö – Personal, trygghet/trivsel

Respektfullt bemötande

Självständighet – inflytande självbestämmande

Rättsäkerhet

Information/kommunikation

Delaktighet

fr gor till en enk t del 1 psykosocial milj personalen
Frågor till en enkät (del 1) Psykosocial miljö - personalen

Personalen ska vara trevlig

Personalen ska finnas när man behöver dem

Personalen ska hjälpa till med t.ex. städning

Personalen ska hjälpa till om man behöver någon att prata med

Personalen ska kramas.

Personalen ska vara glada, skämta, skratta

Personalen ska vara snälla

Viktigt att få vara i fred för personalen

Personalen ska behandla ungdomarna rättvist.

personalen
Personalen

Ska hålla det som bestämts

Ska ge mig den hjälp jag behöver.

Ska lyssna på mig

Det är viktigt att få hjälp även med fritidsaktiviteter.

Det är viktigt att man trivs med kontaktmannen – be att få byta annars.

Personalen ska vara till för dem som bor i gruppbostaden

psykosocial milj viktigt i gruppbostaden
Psykosocial miljö – Viktigt i gruppbostaden

Det är viktigt att ha regler att bestämma tillsammans

Det är viktigt att inte störa varandra

Det är viktigt att trivas med dem man bor med

Det är viktigt att träffa andra som bor på andra gruppbostäder

Det ska finnas ett schema.

exempel enk tfr gor
Exempel enkätfrågor

Exempel:

Det är viktigt att ha en kontaktpersonal.

Det är viktigt att man kommer överens med personalen.

Det är viktigt att man har någonting att göra på dagarna.

Frågeformulering:

Har du en kontaktman bland personalen?

Kommer du och personalen bra överens?

Har du något meningsfullt att göra på dagarna?

att svara p enk ten
Att svara på enkäten

Eget lösenord?

Logga in sig på datorn – få hjälp om man vill?

kommentarer
Kommentarer

Personal på ett boende uttryckte att ”brukaren har inte sagt något på tre år” men han klarade av att genomföra enkäten utan större problem. Visar på att förutfattade meningar kan vara ett hinder i verksamheterna.

Alla som deltog var mycket positiva. Tyckte det var spännande med tekniken, uttryckte att det var kul att få göra en sådan här enkät, tråkigt när det var klart. Brukarna som deltog i enkäten ser fram emot återkopplingsträffen.

kommentarer1
Kommentarer
  • Många brukare har uttryckt att ”det här behövs” och de har upplevt att de fått framföra sina åsikter. Vissa har bett att få göra detta igen. Vissa var nervösa inför enkäten men kunde genomföra den utan besvär.
resultatet
Resultatet

Hur blev det sedan?

Mellan första och andra utvärderingen genomfördes en organisationsförändring som innebar att det blev lugnare i boendet det var inte lika många vikarier längre.

resultat
Resultat

Personer på låg utvecklingsnivå behöver träna på Pictogrambilder

Alla behöver träna sig i att få vara med att ”bestämma”

Personalen behöver träna på att låta brukaren ”bestämma”

vad fungerade
Vad fungerade?

Tydliga frågor

Tydliga svar

Ljudstöd

Symbolstöd

Belysta områden

Delaktig organisation

vad fungerade inte
Vad fungerade inte?

Frågor i påståendeform

För många saker på skärmen

Nästa fråga automatisk

Personalen var inte alltid med i processen

validering av enk ten
Validering av enkäten

Uppmärksamhetsdriven design för personer med intellektuella funktionshinder – en utvärdering av enkätverktyget Pict-O-stat

Tillämpad kognitionsvetenskap, Kognitionsvetenskapliga programmet, Linköpings universitet våren 2007

pict o stat ps
Pict-O-Stat-ps
  • Ett utvecklingsprojekt finansierat av Hjälpmedelsinstitutet, HI (2008-2011)
  • Genomförande i tre kommuner, Jönköping (1), Västerås (1), Norrköping (2)= 4 grupper; 19 deltagare; 13 tillfällen.
  • Frågorna ställs i ett enkätverktyg Pict-O-Stat som är ett kognitivt stöd för den aktuella målgrupp.
syfte
Syfte

Att ta fram ett kognitivt användbart utvärderingsinstrument så alla kan vara delaktiga

Att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för brukaren genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete där brukaren är med och utvärderar verksamheten.

projekt pict o stat ps
Projekt Pict-O-Stat Ps
  • Att anpassa Pict-O-Stat i gränssnitt och funktion
  • Att skapa ett brukarorienterat frågebibliotek för och tillsammans med personer som har psykisk funktionsnedsättning.
omr den
Områden:
  • Bostad med särskild service, boendestöd och daglig verksamhet som faller inom ramen för Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)
metod fokusgrupp
Metod - Fokusgrupp
  • Syfte att ta fram frågor till en brukarenkät
  • Genom att ta fram synpunkter från ”brukare” inom psykiatri/ socialpsykiatri vad är viktigt att få ha inflytande om och hur vill man kunna påverka?
  • Få fram frågor som uppfattas angelägna att svara på för målgruppen.
fokusgrupp som metod f r att konstruera fr gor till en enk t
Fokusgrupp som metod för att konstruera frågor till en enkät
  • Frågor utifrån vad som uppfattas som viktigt att fråga om:
  • Tex: Vad tycker du är viktigt för att det ska vara ett bra boendestöd, bra där du bor?
  • Frågeformuleringar och svarsalternativ diskuteras i grupp.
  • Reflexion och justering av formuleringar sker i grupp.
presentation av personerna
Presentation av personerna
  • Anna 62 år har bott i sitt boende i nio år. Innan dess bodde hon på institution, mentalsjukhus. Hon har haft kontakt med psykiatrin i 36 år. Diagnos Bipolär sjukdom. Idag har hon flera olika dagliga aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.
slide63
Lisa 61 år har bott i sitt gruppboende i två till tre år. Innan dess bodde hon på ett behandlingshem i tio år. Hon har haft kontakt med psykiatrin i 13 år. Idag har hon flera dagliga aktiviteter. Bra kontakt med anhöriga.
slide64
Lars 52 år har bott i sitt gruppboende i 18 år. Han har tidigare bott på mentalsjukhus. Han har haft kontakt med psykiatrin sedan 16 års- åldern. Han har en schizofrenidiagnos, samt en grav hörselnedsättning. Lars ingår i gruppverksamhet del av veckan.
det r mycket viktigt
Det är mycket viktigt!
  • att personalen som känner mig förstår och kan stödja, inte släpper taget – tror på mig
  • att känna att personalen är ”med”

när vi gör, stöttar

  • att det ska bli/ske i min egen takt
det r mycket viktigt1
Det är mycket viktigt!
  • att personalen hjälper mig att ha kontroll
  • att ha ett bra stöd
  • att ha en gemenskap
det r mycket viktigt2
Det är mycket viktigt!
  • att ha en egen lägenhet med nytt fint kök, hall, toa, dusch, sovrum och vardagsrum
  • att ha boendemöte, att få komma med förslag
  • att veta vem man ska prata med, vem som har ansvaret
  • att kunna säga till om något är fel
det r mycket viktigt3
Det är mycket viktigt!
  • att ha ett veckoschema
  • att ha någonting att göra
  • att komma ut utanför hemmet
  • att ha sin ”egen” uppgift i boendet tex. frukostvärd
resultat1
Resultat

Exempel:

Det är viktigt att ha en kontaktpersonal

Frågeformulering:

Har du en kontaktman bland personalen?

Exempel:

Det är viktigt att man kommer överens med personalen.

Frågeformulering:

Kommer du och personalen bra överens?

resultat2
Resultat

Exempel:

Det är viktigt att man har någonting att göra på dagarna.

Frågeformulering:

Har du något att göra när du är ledig?

Har du något meningsfullt att göra på dagarna?

Kan du välja mellan olika saker att göra på fritiden?

datorl sningar
Datorlösningar

Pekskärm

Vanlig PC

slutsatser
Slutsatser
  • Positivt mottagande av dator som verktyg för att svara på enkäter.
  • Positivt mottagande av att få vara med och utveckla hjälpmedel så att fler kan delta.
  • Viktigt att fråga personer med erfarenhet om hur de själva vill ha det.

”Frågorna i en enkät ska vara lätta att förstå och de ska handla om det som är viktigt.”