Download
1 / 51
510 likes | 1.38k Views
2. V
E N D
1. 1
Perceptionspsykologi I, 7,5 hp
Goldstein’s Sensation & Perception (7e upplagan)
Leo Poom
Institutionen för Psykologi
Uppsala Universitet
leo.poom@psyk.uu.se
http://www.anst.uu.se/leopoom/
2. 2 Våra sinnen All our knowledge has its origins in our perceptions. –Leonardo da Vinci Exteroception (våra 5 sinnen): Hur är världen?
Proprioception (6e sinnet): Balans, kroppshållning, kinestesi (kroppsrörelse).
Vad gör jag?
Interoception: Immunsystemet, glukoshalt, puls, emotioner (?) (James-Lange: känslor är upplevelser av biologiska förändringar i kroppen)
Hur mår jag?
3. 3 Våra 5 sinnen
4. 4 Tillämpad perceptionsforskning Hjälpmedel. för människor med nedsatt perceptuell förmåga.
Människa maskininteraktion. Hur presentera information för piloter, förare, mobiltelefonanvändare etc.
Percepuell ergonomi. Utformningen av arbetsplatser, psykoakustik.
AI. Artificiell perception.
5. 5
6. 6 Psykofysik, att mäta relationer mellan värld och upplevelser Magnitud (hur mycket?)
Absoluta trösklar (finns något där?)
Åtskillnadströsklar = jnd (är det någon skillnad?)
Webers ”lag”: jnd är ungefär proportionell mot magnituden av stimuli.
Parvisa jämförelser (vilken är godast/större/finare etc?)
Responstid/reaktionstid (RT) (Hur snabbt?)
I signaldetektionsteorin antas att det inte finns någon absolut tröskel för upptäckt. Istället antas en kontinuerlig skala av osäkerhet. JA-svar ges då osäkerheten överstiger en viss tröskel (decision criterion), annars ges ett NEJ-svar. Individens känslighet (sensitivity) räknas ut från proportioner av ”Hits” och ”False alarms”.
7. 7
8. 8
9. 9 Upplevelser: Sensation & perception Sensation = otolkade upplevelser som saknar mening. Stimulusdetektion. Upplevelse av färg, ton, kittling etc.
Perception = meningsfyllda tolkade upplevelser (känna igen en vän, läsa en text, höra musik, smaka en god öl). Perceptionen är påverkad av kontexten i form av tidigare upplevelser och omgivning.
10. 10 Processer: ”Bottom up” & ”top down” Bottom up processer bygger på analys av stimulus utan att lägga till någon ytterligare information från ex. tidigare erfarenheter.
Top down processer integrerar information utifrån med förväntningar och tidigare upplevelser.
Sensation baseras på bottom up processer. Perception baseras på både top down och bottom up processer.
11. 11 Synen: struktur/form/objekt
12. 12 Att fundera på… Det bästa robot ”ögat” kommer inte i närheten av vårt synsinnes förmåga att ta upp information från omgivningen som ex känna igen objekt, vilket vi tycker är trivialt.
De flesta tycker det är svårare att ex spela schack, vilket en bra schackdator gör bättre än de flesta av oss.
Perceptionen går ”bortom” den sensoriska retningen (näthinnebilden med färg och ljusfördelning). Detta är väldigt svårt att få in i en maskin.
13. 13 Ytterligare exempel på hur perception går bortom bilden på näthinnan
14. 14
15. 15 Problem: Inverse optics Då bara informationen i bilden beaktas utan någon info om omvärlden finns många olika tolkningar.
Vi ser sällan fel.
Info om omvärden (regelbundenheter, tumregler, vad som är sannolikt resp osannolikt) finns ”inbyggda” i synsinnet.
16. 16 Konstansfenomen exemplifierar lösningar på ”inverse optics” problem. Ljus och färgkonstans. Ljushet och färger förefaller vara desamma även om belysning och våglängder förändras.
Storlekskonstans. På olika avstånd ser objekten ut att ha samma storlek trots att storleken på näthinnan varierar. Upplevd storlek = storlek på näthinnan · upplevt avstånd (Emmerts lag)
Formkonstans. Vi ser samma objekt oavsett betraktelseposition
17. 17 Ljuskonstans (1) Det ljus som når ögat (”luminance”) är bestämt av ljuskällan (”illumination”) och ytan som ljuset reflekterats mot (”reflektance”).
Synsinnet måste från luminansen bestämma ytans reflektans (som beror på pigmenteringen) och ytans illuminans (som beror på ytans lutning relativt betraktare och ljuskällans position).
Detta problem går inte att lösa utan ytterligare info i form av ex kontext.
För den intresserade, kolla på: http://web.mit.edu/persci/gaz/
18. 18 Ljuskonstans (2)
19. 19 Storlekskonstans (1) Synvinkelgraden som ett objekt upptar i det visuella fältet (storlek på näthinnan) beror på objektets storlek och dess avstånd.
Upplevd storlek = storlek på näthinnan · upplevt avstånd (Emmerts lag)
Man måste alltså veta avståndet för att bestämma storleken och tvärtom.
20. 20 Storlekskonstans (2)
21. 21 Storlekskonstans (3) ”Ames room”
22. 22 Formkonstans
23. 23
24. 24
25. 25
26. 26 ”Good continuation”: psykofysik/upplevelse
27. 27
28. 28
29. 29 Lagrade 2D bilder
30. 30
31. 31 Perceptuell intelligens Ex. vi har en (inlärd?) tendens att tolka skuggor som att ljuset kommer ovanifrån vilket ju oftast är sant.
32. 32 Objektigenkänning Att se ett föremål och att känna igen föremålet är inte samma sak.
Objektigenkänning involverar processer i temporalkortex (IT).
Skador i IT leder till objektagnosi: svårt att känna igen och identifiera olika föremål trots att diskriminationsförmågan är intakt.
Skador i fusiform face area, FFA, leder till prosopagnosi: svårt att känna igen ansikten.
33. 33 Objektigenkänning
34. 34 Uppmärksamhet (Attention) Fokusering och filtrering. Du hör vad en viss person talar om på en krog fylld med folk samtidigt som de övrigas prat inte går in (cocktailparty - effekten). Händelser och objekt utanför blickpunkten noteras oftast inte.
Vi kan bara fokusera på en sak i taget.
Vi kan däremot snabbt skifta uppmärksamheten över tid.
Inattentional blindness och change blindness – distinkta händelser inom synfältet märks oftast inte om uppmärksamheten är riktad åt annat håll
Attention är en top-down process
-Attention ökar aktivitet i frontalkortex.
-Aktivitet i visuella kortex och LGN moduleras av feedback signaler (top-down) från ex frontalkortex.
-Attention ökar relevant neural aktivitet i respektive sensoriska areor.
-Attention synkroniserar neural aktivitet (Fries et al. 2001, Science).
-Attention binder ihop features.
35. 35 Change blindness
36. 36 Fördelning av tappar och stavar på näthinnan bidrar till viss del till filtrering
37. 37
38. 38 Attention & Feature integration theory Bilder kan delas upp i enkla beståndsdelar (features) som exempelvis färg, kanter, kurvor och rörelse. Man kan säga att ”features” är synsinnets alfabet.
Istället för att representera en 2-dimensionell bild med antalet bildelement (pixlar) representeras bilden i synsinnet av betydligt färre features.
Objektperception kräver att olika ”features” kombineras vilket kräver attention (Feature Integration Theory, Treisman). Får stöd av fenomenet illusory conjunctions.
39. 39 The ”binding problem”
40. 40
41. 41
42. 42 Färgrymden
43. 43
44. 44
45. 45
46. 46
47. 47 Seendet: Färg Additiv färgblandning
48. 48
49. 49
50. 50 Synen: färgkonstans
51. 51 Synen: färgkonstans
52. 52 Synen, simultan färgkontrast
