Katrinetorp landeri in Malmö Sweden

1. Katrinetorp landeri Katrinetorp landeri en av landets bäst bevarade empireanläggningar med historiska trädgårdar och tillhörande engelsk landskapspark. Bildspel Anders Dernback

6. Katrinetorp Malmö Entré Katrinetorp I det gamla ombyggda stallet finns Katrinetorps Entré.

8. Katrinetorp Malmö Katrinetorp är en herrgård i Bunkeflo socken i Malmö kommun. Gården ligger nära Svågertorp i Malmös södra utkanter. Sedan millennieskiftet är gården tillgänglig för allmänheten.

10. Katrinetorp Malmö Katrinetorps gård är flitigt använd för konferenser och fester. Gården innehåller kafé och restaurang samt en liten butik kallad Bränneriboden. Det anordnas också marknader, musikarrangemang, kurser och föreläsningar. Östra Magasinet tilldelades 2008 Helgopriset, ett pris som delas ut av Statens fastighetsverk vart fjärde år för varsam renovering. Katrinetorps trädgårdskafé har fått utmärkelsen Årets Uteservering 2009. Katrinetorp var också nominerat till Årets Stadsbyggnadspris 2009. Katrinetorps Gårds Vänner är en ideell förening i syfte att stödja återställandet av Katrinetorps gård och verksamheten vid gården, samt genom kunskap och intresse medverka till att öka gårdens kulturhistoriska värde och en förstärkt besöksupplevelse. Föreningens verksamhet skall ha ett folkbildande innehåll.

11. Katrinetorp Historik Katrinetorps gård i södra Malmö bildades 1799 genom att hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde marken skiftad. Han sålde den sedan till handelsmannen Samuel Johan Björkman, som 1800 började bebygga fastigheten. Gården kallade han Catharinetorp efter sin hustru Anna Catharina Bager. Han arrenderade även gården Petersborg, vilken givit namn åt den trafikplats som idag finns mellan de båda gårdarna. Petersborg ägdes av Björkmans svärfar och gården är än idag i släkten Bagers ägo. (Samuel Johan Björkman 1769-1809)

12. Katrinetorp Malmö Samuel Björkman avled 1809, 40 år gammal. Han hade då hunnit uppföra ett fähus, en loge, ett stall, ett enklare boningshus i korsvirke, den östra flygeln och ett tröskverk. Trädgårdsmästaren Hinric Nyman var den som började anlägga den praktfulla trädgården och parken. Änkan sålde 1810 gården till sin yngre bror Erland Gabriel Bager. Familjen Bager flyttade in på Katrinetorp och när familjens fjärde barn föddes blev det lilla korsvirkeshuset för trångbott. Bager fullföljde då Samuel Björkmans planer på ett nytt boningshus. Detta stod klart 1813 och är det hus som än idag är gårdens huvudbyggnad. Bottenvåningen är rikt utsmyckad med vägg- och takmålningar utförda av dekorationsmålaren Christian Laurentius Gernandt. Han byggde även ett vagnshus och en smedja och 1818 revs korsvirkeshuset för att ge plats åt en byggnad med samma mått som den östra flygeln. 1822 flyttade familjen Bager till gården Snapparp som han låtit uppföra. 1826 drabbades Katrinetorp av en stor brand som ödelade alla byggnaderna utom huvudbyggnaden och den västra flygeln.

14. Katrinetorp Malmö Östra flygelns bottenvåning fanns också kvar. Bager återuppförde under 1828 fähuset och logen men sålde 1832 Katrinetorp till handlanden och skeppsredaren Thomas Frick. Thomas Frick var en av Malmös främsta köpmän och var gift med sin kusin Anna Christina Mandorff. Han hade sin handelsgård i kvarteret Magnus Stenbock, där Södertull nu ligger. Frick återuppförde de övriga ekonomilängorna runt den kringbyggda gården och även den östra flygeln på den gamla grunden. Familjen Frick bosatte sig aldrig på Katrinetorp men tillbringade somrarna där och höll också stora kalas. Thomas Frick avled 1867 och var vid sin död Malmös rikaste man. Sonen David Gilius Frick, som var lantbrukare och bodde på Alstadgården i Fru Alstad, ärvde gården. Vid faderns död flyttade han in till handelsgården vid Gustav Adolfs torg.

15. Katrinetorp Han stängde handelsgården och ägnade sig åt penningplacering, skötsel av sina gårdar och välgörenhet. David Frick var mycket intresserad av trädgårdsskötsel och anses vara den som utvecklade trädgården. David Frick dog 1901 och ligger begravd på Gamla begravningsplatsen tillsammans med sin far.

16. Katrinetorp Malmö David Gilius Frick David Gilius Frick, född 7 mars 1823 i Malmö, död 26 september 1901, var en svensk godsägare. Frick, som var son till handlanden Thomas Frick, ärvde 1867, som enda barn, hela faderns förmögenhet, vilken innefattade kontanta penningar, stora fastigheter vid Södra Tullgatan i Malmö samt egendomarna Katrinetorp i Bunkeflo socken och Alstadgården i Fru Alstads socken och en egendom i Västergötland. Han var uppfostrad till att överta faderns handelsverksamhet, men ägnade sig främst vården och förvaltningen av de ärvda egendomarna. Han var dock starkt konservativ och skötte dessa på samma sätt som fadern, i strid mot samtida principer på lantbruksområdet. Till skillnad från fadern uppvisade han dock stor välvilja mot sina underlydande. Frick, som uppfattades som en mycket originell personlighet, använde också sin stora förmögenhet till en mycket omfattande, men ofta allt för oplanerad, välgörenhet. Efter honom har uppkallats Fricks trädgård vid Katrinetorps gård, till vilken han anses ha varit den främste upphovsmannen. David Frick är begravd på Gamla kyrkogården i Malmö.

17. Under början av 1900- talet hade Katrinetorp fem olika ägare innan gården köptes av Malmö stad. Katrinetorp var sedan utarrenderad fram till 1990 och i mitten av 1990-talet påbörjades renovering av byggnaderna.

18. Katrinetorp Malmö Helgopriset Helgopriset är Statens fastighetsverks arkitekturpris för bästa restaurering eller komplettering av äldre byggnadsverk. Priset, som uppkallats efter restauratören Helgo Zetterwall, har delats ut fem gånger i ett ojämnt intervall, sedan starten 1996. Det ges "till en nyligen genomförd arkitektoniskt förtjänstfull restaurering, komplettering, ombyggnad och/eller tillbyggnad av äldre byggnadsverk, där bearbetningen och tillägg tillvaratar, utvecklar eller tillför arkitektoniska kvaliteter till en god helhet med bevarande av byggnadsverkets kulturhistoriska värde." Priset utgörs av en plakett, som fästs på byggnaden, samt en prissumma på 150 000 kronor som fördelas av en jury mellan arkitekt och företrädare för beställaren. Den skall användas för exempelvis studier eller resa för utveckling av kunskap inom området.

20. Katrinetorp Malmö Joakim Beck-Friis 1684 -1741 Maria Sofia Beck-Friis Vilhelmina Beck-Friis Lave Beck-Friis 1772 -1802 Eleonora Kristina Beck-Friis 1770 -1770 Maria Sofia Beck-Friis Jakob Magnus Beck-Friis 1808 1-1809 Lave Ludvig Beck-Friis Agneta Beck-Friis 1804 - 1804 Corfitz Beck-Friis 1801 - 1870 Katrinetorps gård i södra Malmö bildades 1799 genom att hovmarskalken Lave Beck-Friis på Bosjökloster begärde marken skiftad. Han sålde den sedan till handelsmannen Samuel Johan Björkman, som 1800 började bebygga fastigheten. 1723 -1783 1775 -1859 1768 -1848 1804 - 1806

21. Katrinetorp Malmö Beck-Friis är en svensk adelssläkt introducerad på Riddarhuset. Ursprunget för ätten Beck-Friis är den danska uradelssläkten Beck, vilken ägde Bosjökloster och Gladsax hus, med flera skånska slott. Jochum Beck, som 1660 blev svensk undersåte, var gift med en dotter till den danske kanslern Christian Friis. Hans sonson, överstelöjtnant Joachim Beck ärvde 1731 det friiska fideikommisset Hevringsholm, och fick 1733 tillåtelse att med sitt eget förena denna släkts namn och vapen, varefter han kallade sig Beck-Friis. Då han endast efterlämnade en dotter, övergick fideikommisset och namnet på brodern, major Corfitz Ludvig Beck-Friis (1685–1761), far till riksrådet Joachim Beck-Friis (1722–1797), som 1770 blev friherre och 1771 greve. 1791 utsträcktes grevevärdigheten även till hans brorson, Corfitz Ludvig Beck-Friis (1767–1834), stamfader för den nu levande ättegrenen.

23. Katrinetorp Malmö Samuel J. Björkman köpte 1799 av hovmarskalken, friherre Lave Beck-Friis på Bosjökloster några gårdar i Vintrie by, och några år senare ytterligare jordar i denna by av kapten Vilhelm Wrangel von Brehmer och ett par bönder. Han fick därmed en herrgård på ca 400 tunnland som han uppkallade efter sin hustru Anna Catharina Bager. Gården Katrinetorp fick från början sin ännu bevarade grundform med huvudbyggnad och ladugård som öppnade sig mot varandra och avskilde av inkörslen. Åren 1800-08 uppfördes ladugårdsbyggnaderna samt två envåningsflyglar som byggdes som bränneri och brygghus. Björkman dog 1809 utan att ha fått uppföra huvudbyggnaden. Gården såldes på auktion till svågern Erland Gabriel Bager på Petersborg och det blev han som 1813 blev byggherre till den vackra huvudbyggnaden. Arbetet uppdrogs åt den skicklige malmöbyggmästaren Anders Lundberg ( g.m. Samuel Johan Björkmans syster Johanna Kristina). Samuel Johan hade en kusin i staden vid namn Samuel Christer Björkman (s.t. Christer Björkman i Karlskrona). Samuel Christer antogs som bolagsman hos sin släkting den 30.12.1799, blev handlande och kommerseråd samt riddare av kungl. Vasaorden. Han ersatte 1812 Cornelius Hegardt som den ena av tre meddirektör i Malmö Diskont.

25. Katrinetorp Malmö De övriga två var borgmästare Carl-Magnus Nordlindh och Henrik Falkman. Samuel Christer Björkman kastade sig i början av 1800-talet in i en lukrativ import och reexport av kolonialvaror samt export av svenska stapelvaror som trä, tjära och järn. Han ägde också flera fartyg och utvecklades till en av stadens mest betydande handelsmän. Triumviratet Nordlindh-Björkman-Falkman kom emellertid genom farliga transaktioner att leda Malmö Diskont på obestånd, vilket i sin tur ledde till att de fråntogs titlar och värdighet. Katrinetorp har en brokig historia med många ägarskiften bakom sig. Samuel Johan Björkman och hans fru Anna Catharina Bager var de som grundade Katrinetorp. När de började bebygga sin mark år 1800 fanns det varken träd eller några byggnader på området. Inga av de byggnader Björkman lät uppföra finns kvar idag, men alléerna som leder till gården från öst, väst och norr härstammar från hans tid. Så även trädgården och parken. En av de som har satt mest prägel på gården är Björkmans efterträdare Erland Gabriel Bager, som lät uppföra de flesta av de byggnader som står kvar än idag.

27. Katrinetorp Malmö Av Björkmans anställda fortsatte många under Bagers tid, bl. a. trädgårdsmästare Hinric Nyman, som skapade den stora trädgårdsanläggningen. Andra som var inblandade i Katrinetorps framväxt var byggmästare Andreas Lundberg och dekorationsmålaren Christian Laurentius Gernandt. Bagers efterträdare var handelsmannen Thomas Frick som lät uppföra den östra flygeln. Katrinetorp fungerade framför allt som sommarbostad och användes även flitigt vid stora bjudningar. Genom att ha en gård som rent fritidsintresse visade man vilken ställning man hade i samhället, eller i alla fall vilken ställning man eftersträvade. Anna Catharina Bager Född den 28 december 1777 – Malmö Död den 18 december 1869 - Malmö, livslängd: 91 år (Hon kom att giftas in i släkten Björkman) Anna Catharina Bagers far var Johan Peter Bager 1744-1808 Handlande i Malmö.

28. Katrinetorp Malmö Syskon till Anna Catharina Bager var: Haqvin Bager 1778-1845 Maria Helena Bager 1779-1824 Erland Gabriel Bager 1780-1781 Leonard Bager 1780-1857 Erland Gabriel Bager 1782-1839 Märta Rebecka Bager 1784-1804 Lorentz Isak Bager 1785-1857 Med *Anna* Maria Ulrika Cronsioe 1789-1861 Peter Bager 1786-1840 Gift 1808, Söderköping, med Anna Margaretha Kihlman 1790-1853 Elsa Elisabeth Bager 1787-1834 Emanuel Bager 1788-1866 Med Bertha Börjesson 1783-1848 Jöran Bager 1790-1790 Okänd Bager 1794-1794

29. Börge Joensen Bager 1630 talet Bagargesäll David Bager 1670-1742 Joen Bager 1551 Släktträd för Malmösläkten (urval) Haqvin Bager 1711-1782 Lorentz Isak Bager (1785–1857) David Bager (1670–1742), handlande Haqvin Bager (1711–1782), handelsman och författare Lorentz Isak Bager (1785–1857), köpman och politiker Emanuel Bager (1788–1856), religiös författare Johan Peter Bager (1818–1888), grosshandlare och politiker Einar Bager (1887–1990), konstnär och historiker Ernst Bager, godsägare Bertel Bager (1890–1960), kirurg Emanuel Bager (1788–1856) Johan Peter Bager (1818–1888) Einar Bager (1887–1990) Ernst Bager Bertel Bager (1890–1960)

30. Katrinetorp Malmö Här en släkting till Björkmansläkten: Christer Samuel Björkman, ursprungligen Dan Christer Björkman, född 25 augusti 1957 i Borås i dåvarande Älvsborgs län, är en svensk TV-man (programledare och producent) och tidigare sångare. Björkman vann Melodifestivalen 1992 med låten "I morgon är en annan dag", skriven av Niklas Strömstedt, och fick därmed representera Sverige i Eurovision Song Contest som arrangerades i Malmö efter att Carola Häggkvist vunnit för Sverige i Rom året innan med "Fångad av en stormvind". I finalen i Malmö slutade Björkman näst sist (22:a) med 9 poäng. Björkman sjöng in låten med fransk text under titeln "Demain il y a un autre jour", medan Strömstedt själv spelade in melodin med ny text och titeln "Näst sist".

33. Katrinetorp Malmö

34. Katrinetorp Malmö

35. Katrinetorp Malmö

36. SLÄKTEN BAGER Några få exempel Källa 1909 Fornminnesföreningen (Malmö) Wikipedia och Malmö Museum text och bild Bildspel Anders Dernback

37. Harald Bager År 1910 Harald Bager till vänster i bild år 1910

38. Harald Bagers Familj 1920 Gruppbild: Einar, Johan Peter, Maria, Henny, Margareta och Hardy

39. Einar Bager År 1910

40. Einar Henrik Bager, född 19 april 1887 i Sankt Petri församling i Malmö, död 28 januari 1990 i Sankt Pauli församling i Malmö, var en svensk historiker och illustratör. Bager var son till Harald Bager. Han genomgick sin utbildning i Köpenhamn, först 1905 och 1906 för Frederik Vermehren och därefter mellan 1906 och 1909 vid Kunstakademiet. Senare ägnade han sig framförallt åt historia; då främst Malmös historia. Han gav ut flera böcker i ämnet med egna illustrationer. År 1947 tilldelades han medaljen Illis Quorum. År 1956 blev han hedersdoktor vid Lunds universitet. Han var hedersledamot i Malmö förskönings- och planteringsförening, Malmö fornminnesförening samt Malmö Nation. Han satt även flera år i museinämnden. Einar Bagers samling finns arkiverade på Malmö stadsarkiv och han finns representerad på bland annat Malmö museum. Bager är begravd på Gamla kyrkogården i Malmö. Einar Bager i Beijerska huset

41. Harley Davidson, M862 Einar Bager År 1928

42. Silverbröllop Einars karikatyr av silverbröllopsfoto År 1925

43. Märta Bager 1922-10-30

44. Bager, Einar (1887-1990) Troligt en Produktion av Einar Bager

45. Bager, Einar (1887-1990) Målning

46. Porträttet föreställer Märta Bager, Einar Bagers dotter, i en ålder av ca 15 år. Målningen bör därför vara tillkommen någon gång i mitten av 1930-talet. Einar Bager har avbildat sin dotter med huvud och axelparti i halvprofil, och med blicken riktad rakt mot betraktaren. Färgerna i hennes hud och hår är varma som om hon är belyst av ett mjukt ljus, medan bakgrunden är målad i huvudsak i kalla färger. Hon har en blus eller klänning i rött med vit krage, huden är varmt gulrosa och håret gulbrunt med rödbruna skuggor och vita glansdagrar. I kontrast till flickans varma färger är bakgrunden målad i ljust isblått som över går i mörkblått, blålila och brunt.

47. Harald Bager (1856-1932) Einar Bagers far Målad av Einar Bager

48. Kanske är den här målningen utförd någon gång på 1930-talet. Av Bager, Einar (1887-1990)

49. Bager, Einar (1887-1990) Konstnär Till verket

50. Bager, Einar (1887-1990)