Wrangelska Palatset

1. Wrangelska Palatset

2. Wrangelska Palatset

3. Wrangelska Palatset Foto: Åke Eson Lindman

4. Wrangelska Palatset Wrangelska palatset på Birger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm är sedan 1756 säte för Svea hovrätt. Delar av byggnaden har sitt ursprung i befästningsverk från 1530-talet. Byggnaden fick huvudsakligen sitt nuvarande utseende 1652–1670 av arkitekt Nicodemus Tessin d.ä. för Carl Gustaf Wrangel. Åren 1697–1754 var palatset residens för kungahuset. Det södra rundtornet är från Gustav Vasas befästningsverk från 1530-talet. Riksrådet Lars Eriksson Sparre förlänades tomten av kronan 1629, och lät uppföra ett stenhus, vars källare finns kvar under palatset. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva åt fältherren Carl Gustaf Wrangel som lät bygga till det 1652–1670 under arkitekt Nicodemus Tessin d.ä.. En brand 1693 förstörde fasadutsmyckningarna. Efter Slottsbranden 1697 blev palatset bostad för den kungliga familjen och hovet tills det nuvarande kungliga slottet Stockholms slott stod inflyttningsklart 1754.

5. Lars Sparre (1590–1644) År 1629 fick han tomten och ett stenhus där Wrangelska Palatset ligger. Han uppförde ett stenhus och källaren finns kvar under Wrangelska palatset. Lars Sparre av Rossvik, född i januari 1590 på Stora Sundby slott i Södermanland, död 18 december 1644 i Stockholm, var en svensk lantmarskalk, landshövding och riksråd. Tidsperiod Svenskt riksråd 1627–1632 Släkt Sparre

6. Carl Gustaf Wrangel Carl Gustaf Wrangel, född 13 december 1613 (g.s) i den gamla sätesgården Skoklosters slott, död 25 juni 1676 i slottet Spyker på svenska Rügen, var en svensk greve, militär, generalmajor 1638, riksråd 1646, fältmarskalk 1646, generalguvernör i Pommern 1648 samt riksmarsk 1664. Son till Herman Wrangel och Margareta Moritsdotter (Grip), halvbror till Wolmar Wrangel af Lindeberg, gift med Anna Margareta von Haugwitz. Lät bygga Skoklosters slott i Uppland och Gripenbergs slott i Småland. Ägde också bland annat Wrangelska palatset i Stockholm. Wrangel föddes i den gamla sätesgården i Skokloster 1613. Han följde som 14-åring med sin far till kriget i Preussen och ägnade därefter ett par år åt en bildningsresa till Leiden och Paris. 19 år gammal anslöt han sig till de svenska trupperna i Tyskland och deltog i slaget vid Lützen 1632. Wrangels framgångar stegrades även inom andra områden än det militära under framför allt 1650- och 1660-talet. Han utnämndes av drottning Kristina till generalguvernör över Svenska Pommern 1648.

7. Släkten Wrangel Wrangel är en baltisk uradlig adelsätt av tyskbaltiskt ursprung, som sannolikt inkommit till Livland med Svärdsriddarorden eller Tyska orden vitt förgrenad i Sverige, Finland, Baltikum, Tyskland och Ryssland. Äldste kände stamfader är riddaren Eilardus (död 1241) som var ägare till Warangalæ (nuvarande Wrangelshof i Wierland i Estland). Den förste att använda namnet var Hinricus Wrangelae (död 1279) som var riddare och vasall under biskopen av Riga. Ätten har liknande heraldiskt vapen och gemensamt ursprung med ätterna Engdes (von Engdes) och Löwenvolde. Vapen: en silversköld vari en tinnskuren mur i fyra varv, det översta varvet med två skotthålsöppningar.

8. Kallades ”Kungshuset” 57 års väntan på ett nytt slott Så de kungliga fick bo i Kungshuset

9. Slottet Tre Kronor

11. Ulrika Eleonora av Danmark Regeringstid 6 maj 1680–26 juli 1693. Regeringstid 5 april 1697–30 november 1718. Karl XII 7 maj 1997 slottsbranden Slottet Tre Kronor

12. Titel Arx Regia Holmensis qva Urbem Specta Titel i översättning Stockholms gamla slott åt stadssidan Före branden och en 1600 tals skildring av hur slottet Tre kronor såg ut Branden 1697 förstörde slottet helt och kungligheter fick bo i det Wrangelska palatset

13. Det rustades upp av Nicodemus Tessin d.y.. Regenterna under tiden i Kungshuset var Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I och Adolf Fredrik. Efter Riddarholmsbranden 1802 byggdes palatset om av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell, då annexen mot holmens inre revs. Det gamla fallfärdiga kungshusets kök och sedermera fatbur vid vattnet revs också. Den svårt skadade södra flygeln och huvudbyggnaden revs till stora delar och återuppfördes delvis med nya kontorsrumsvåningar. En omfattande restaurering och upprustning genomfördes 1948–1950. Sedan 1954 använder hovrätten hela huset. Då återställdes bland annat Tessin d.ä:s entréhall. Fasaden renoverades 1984 till 1985, återställdes putsens kulör till vitt. Palatset renoverades invändigt 2003–2004 för tillgänglighetsanpassning. Under 1600-talet var Wrangelska palatset Stockholms största privatpalats med en terrasserad gårdsanläggning med sjögård mot Mälaren. De släta murarna är uttryck för den sparsamhet som präglade återuppbyggnaden efter branden 1802. Av de rikt utsmyckade fasaderna återstår endast fragment såsom skulpterad sandstensportal och gallerier åt gården. Vid den senaste restaureringen har palatset återfått 1600-talets vita puts med detaljer i grått. Det sägs att Statskontoret, som 1756–1928 var inrymt i Wrangelska palatset, gav August Strindberg stoff till en dräpande passus i Röda rummets berömda första kapitel Stockholm i fågelperspektiv.

14. Wrangelska palatset från Mälarsidan ca 1670 Från Suecia antiqua et hodierna

15. Suecia antiqua et hodierna Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Verket var från början tänkt som en gåva till främmande makter och betydelsefulla personer men började ges ut för försäljning 1716. Den innehåller 353 planscher varav ett hundratal är bilder på städer i dåvarande Sverige (inklusive Österlanden); något fler på slott och herresäten och resten är historiska platser som Birka och Uppsala högar, kyrkor eller annat som låg i samtidens intresse. Det utarbetades främst av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh och bekostades av staten. Gravyrerna var dock inte alltid med sanningen överensstämmande, då Dahlbergh ofta tog med planerade ändringar, som sedan inte visade sig bli av. Detta bör dock ses ur dåtidens syn på verket som snarare hade en retorisk funktion. Dessutom placeras ofta människor och hus i bilderna som inte är skalenliga, vilket fick byggnaderna att se större och pampigare ut än de i verkligheten var. Ett tydligt exempel på detta förstorande är vyn över Linköping där man får bilden av att Linköpings domkyrka och slott är mycket stora i jämförelse med den övriga bebyggelsen.

16. Vilka kungligheter blev tvungna att på i detta helt OK nödbostadshus? Adolf Fredrik. Regeringstid 25 mars 1751–12 februari 1771 (19 år och 313 dagar) Han utsågs 1743 till svensk kronprins efter hattarnas ryska krig under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen. Lovisa Ulrika av Preussen Regeringstid 25 mars 1751–12 februari 1771. Barn: Gustav III Karl XIII Fredrik Adolf Sofia Albertina Född 1746 i Kungshuset Gustav III Sofia Albertina, 1753- 1829 Född i Kungshuset Född 1748 i Kungshuset Karl XIII

17. Fredrik I Regeringstid 5 december 1718–29 februari 1720 Han friade till Sveriges tronarvinge Ulrika Eleonora och gifte sig med henne. Hon blev drottning efter Karl XII:s död, men abdikerade 1720 till förmån för sin man. Regeringstid 5 december 1718–29 februari 1720. Född 23 januari 1688, död 24 november 1741. Barn: Hög klass på nödbostad

19. Stockholms Slott Kort historik med bilder Text wikipedia, bildspel Anders Dernback 2019

21. Stockholms slott har funnits på samma plats vid Norrström på nordöstra Stadsholmen i Stockholm sedan senare hälften av 1200-talet. Dess första århundradens historia tillhör den medeltida slottsanläggningen Tre Kronor. I modern tid avser begreppet byggnaden som heter Kungliga slottet, det av de kungliga slotten i landet som ligger i stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Slottet är den svenske monarkens officiella residens och på denna plats har befästningar legat sedan medeltiden.

23. Den nuvarande slottsbyggnaden är ritad av Nicodemus Tessin den yngre och uppfördes på platsen efter att det gamla slottet Tre Kronor hade förstörts i en häftig brand den 7 maj 1697. På grund av det Stora nordiska kriget, som inleddes av Sachsen-Polen, Danmark och Ryssland 1700 och tog oerhörda svenska resurser i anspråk, avstannade byggnadsarbetena helt 1709 och återupptogs först 1727 – sex år efter krigets slut. Då Tessin avled 1728 färdigställdes slottet under ledning av Carl Hårleman, som ritade många av slottets ursprungliga rokokointeriörer. Slottet kunde inte tas i bruk förrän 1754, då kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika flyttade in men en del invändiga arbeten pågick fortfarande ända fram till 1770-talet.

24. Nicodemus Nicodemus Tessin den yngre Tessin den yngre, född 23 maj 1654 i Nyköping, död 10 april 1728 i Stockholm, var en svensk arkitekt Nyköping, död 10 april 1728 i Stockholm, var en svensk arkitekt och greve. Han är känd som slottsarkitekten bakom Stockholms och greve. Han är känd som slottsarkitekten bakom Stockholms slott och var en av barockens stora arkitekter i Sverige. Han var slott och var en av barockens stora arkitekter i Sverige. Han var Stockholms stadsarkitekt mellan 1681 och 1715. Stockholms stadsarkitekt mellan 1681 och 1715. , född 23 maj 1654 i Den 7 maj 1697 utbröt den stora slottsbranden ovanför rikssalen i högborgens södra länga, Den 7 maj 1697 utbröt den stora slottsbranden ovanför rikssalen i högborgens södra länga, vilken kom att totalförstöra hela det gamla slottet förutom delar av den nyligen ombyggda vilken kom att totalförstöra hela det gamla slottet förutom delar av den nyligen ombyggda norra längan. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes. norra längan. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes. Nikodemus Tessin d.y. fick uppdraget att bygga det nya Stockholms slott, som stod klart för Nikodemus Tessin d.y. fick uppdraget att bygga det nya Stockholms slott, som stod klart för inflyttning 1754. inflyttning 1754.

25. Tessins färdiga ritningsförslag 1697.

26. Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart. Ansvaret övertogs då av Carl Hårleman, även om Nicodemus Tessins ämbete som överintendent formellt övertogs av hans son Carl Gustaf Tessin. Hårleman utformade stora delar av slottets inre detaljer i en senare stil, mer i samtidens smak: rokoko. På Hårlemans initiativ ändrades även den tidigare tegelröda fasadfärgen till ljusgult (se avsnitt "Färgsättning"). När slottsbygget återupptogs 1727 uppstod igen behov av kvalificerad arbetskraft. På sommaren 1732 anlände så den andra franska konstnärs- och hantverkargruppen till Stockholm

27. Carl Hårleman Carl Hårleman, född 27 augusti 1700 i , född 27 augusti 1700 i Stockholm, död 9 februari 1753, var en Stockholm, död 9 februari 1753, var en svensk friherre och en av sin tids mest svensk friherre och en av sin tids mest tongivande arkitekter. Han var tongivande arkitekter. Han var överintendent och huvudansvarig för överintendent och huvudansvarig för färdigställandet av Stockholms slott efter färdigställandet av Stockholms slott efter Nicodemus Nicodemus Tessin Tessin d.y.s d.y.s död 1728. Han var även en av grundarna av Kungliga även en av grundarna av Kungliga Ritakademien och införde rokokon till Ritakademien och införde rokokon till Sverige. Sverige. död 1728. Han var Det verk Hårleman är mest förknippad Det verk Hårleman är mest förknippad med är Stockholms slott. När Hårleman med är Stockholms slott. När Hårleman fick detta uppdrag, var fasaden redan fick detta uppdrag, var fasaden redan färdigplanerad, och den utfördes helt färdigplanerad, och den utfördes helt enligt Tessins klassicistiska planer. enligt Tessins klassicistiska planer. Rikssalen och Vita havet är blandning av Rikssalen och Vita havet är blandning av Tessins och Hårlemans franskinspirerade Tessins och Hårlemans franskinspirerade rokoko. rokoko.

29. Efter att det nya slottet färdigställdes har inga större ombyggnader av anläggningen företagits, bortsett från en rad anpassningar, nya inredningar, moderniseringar och ommöbleringar för olika regenter och deras familjer samt fasadernas färgsättning och tillkomsten av slottets olika museer. Exteriört omges slottet som utgör kvarteret Tre Kronor av Lejonbacken och Norrbro i norr, Logården och Skeppsbron i öster, Slottsbacken och Storkyrkan i söder, samt yttre borggården och Högvaktsterrassen i nordväst.

31. Interiört omfattar slottet för närvarande (2009) 1 430 rum, varav 660 med fönster. Förutom de kungliga bostadsvåningarna rymmer slottet representations- och festvåningar av olika slag, däribland Festvåningen, Stora gästvåningen och Bernadottevåningen. I slottet ligger också Rikssalen, Slottskyrkan, Gustav III:s antikmuseum, Skattkammaren med riksregalierna, Livrustkammaren och Museum Tre Kronor med källarvalv från den gamla borgen. Fram till 1878 fanns också Kungliga biblioteket inrymt i den nordöstra flygeln, den så kallade Biblioteksflygeln hyser idag Bernadottebiblioteket. I Kansliflygeln återfinns Slottsarkivet. Kungliga hovstaterna har sina lokaler i slottet, som utgör arbetsplats för cirka 200 fast anställda personer. Högvakten har bevakat slottet och kungafamiljen sedan 1523. Slottet är 42 000 m² stort.

32. Redan i början av 1600-talet hade Gustav II Adolf planer på ett nytt kungligt slott. Det blev inte så men idén till ett nytt slott var född och hans dotter, Drottning Kristina, tillsatte år 1651 Jean de la Vallée som slottsarkitekt med bland annat uppdraget att ta fram förslag som skulle förnya Slottet Tre Kronor. På ett samtida kopparstick (1654) visades de la Vallées förslag med ett frilagt, platåupphöjt kungaslott inklusive en ny bro över Norrström. Drottning Kristina genomförde en rad ombyggnader och utsmyckningar av gamla slottet men något nytt slott blev det inte heller under hennes regeringstid De la Vallées förslag från 1654.

33. År 1753 dog Carl Hårleman och hans arbete togs över av Carl Johan Cronstedt, som tillsammans med Carl Gustaf Tessin färdigställde slottet. Detta år blev även de delar av slottet klara där kungafamiljen skulle bo, alltså i den norra längan och det som idag är festvåningen i representationsvåningarna. Stockholms slott stod färdigt för inflyttning 1754. Den kungliga familjen, som sedan branden i det gamla slottet hade residerat i Wrangelska palatset på Riddarholmen, flyttade in i sin nya bostad första advent samma år. Istället för respresentationsvåningen valde kungafamiljen dock att bo i den delen som numera kallas Bernadottevåningen. Arbetena med inredningen av de andra delarna av slottet fortsatte även med kungafamiljen på plats. Prioritet gavs åt inredning istället för färdigställande av Slottsbacken och Lejonbacken.

34. Gustav III:s paradsängkammare. I förgrunden syns Gustav III:s skrivbord utfört av Georg Haupt. Aaron Zhu foto wikipedia