Tidningshistorik i Malmö

1. Tidningshistorik Tidningshistorik i Malmö Malmö tidningar, ( Europa, Världen nämns) Källa anges vid bild och text. Oftast, wikipedia, Bilder Malmö Museer. Foto: Gunnar Lundh / Malmö Museer

2. Tidningsförsäljare, Sveagatan Limhamn Erkännande [cc by] Copyright Foto: Eric Jeppsson / Malmö Museer Tillhör Samling EJ :: Eric Jeppssons samling

4. Chefredaktörer SDS 1870–1907 Carl Herslow 1907–1923 Karl Albert Härje 1923–1928 Ewald Stomberg 1928–1930 Hans Cavalli 1930–1931 Karl Ludvig Schiött 1931–1934 Pierre Backman 1934–1935 Gösta Torelius 1935–1946 Claes Lindskog 1946–1967 Christer Wahlgren 1967–1987 Olof Wahlgren 1987–1990 Kurt Karlsson 1990–1992 Per Gunnar Holmgren 1992–1992 Håkan Bengtsson 1992–1998 Jan Wifstrand 1998–1999 Anna Grosskopf (tf) 1999–2004 Hans Månson 2005–2008 Peter Melin 2008–2008 Jonas Gruvö (tf) 2008–2013 Daniel Sandström 2013–2014 Lars Dahmén 2014– Pia Rehnquist

5. Historik - SDS https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydsvenskan#/media/File: Sydsvenskans_tryckeri,_Fosie,_Malm%C3%B6.jpg Det första numret av Snäll-Posten från Malmö utgavs den 8 maj 1848. Publicisten hette Bernhard Cronholm. Detta datum brukar ses som Sydsvenskans födelsedag. Den 20 februari 1851 bytte tidningen namn till enbart Snäll-Posten. "Snäll" i Snällposten kommer av tyskans "schnell", det vill säga snabb (samma ordbildning som i snälltåg), och med tidningsnamnet ville grundarna alltså ge samma löfte om snabba nyheter som till exempel tidningarna Expressen eller Kuriren. Sydsvenska Dagbladet startade som konkurrent till Snällposten den 29 april 1870. Dess grundare var Carl Herslow och D. L. Beyer, den senare innehade utgivningsbeviset under de första åren. Efter sammanslagning av Sydsvenska Dagbladet och Snällposten gavs det första numret av Sydsvenska Dagbladet Snällposten ut tisdagen den 2 januari 1872. Under ledning av Herslow kom tidningen från 1904 att ansluta sig till den då bildade högerorganisationen Allmänna valmansförbundets ståndpunkter.

6. Gatubild. Sydsvenska Dagbladets hus. 1910. Erkännande [cc by] Copyright Foto: Ragnar Küller / Malmö Museer Tillhör Samling TPA, MM 062054 :: Topografiskt Arkiv

7. Östergatan 30, SDS:s huvudkontor 1881-1965. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:%C3% 96stergatan_30_Malm%C3%B6_2015_cropped.J PG

8. Östergatan 30 Beskrivning Sydsvenska Dagbladet, Snällposten. Interiör från tryckeri. Östergatan 30. CC-licens - Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö Museer Tillhör Samling EF :: Fornminnesföreningens glasnegativ

9. Östergatan 30b Beskrivning Tidningspress på Sydsvenska Dagbladet CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Ragnar Küller / Malmö Museer Tillhör Samling EK :: Ragnar Küllers glasnegativsamling År 1922

10. Sydsvenska Dagbladet, Snällposten. Interiör. Gruppbild av anställda. Östergatan 30. CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö Museer Tillhör Samling EF :: Fornminnesföreningens glasnegativ

11. Östergatan 30 Beskrivning Sydsvenska Dagbladet, Snällposten. Interiör från sätteri. Östergatan 30. CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö Museer Tillhör Samling EF :: Fornminnesföreningens

12. Östergatan 30b Beskrivning Tidningspressar på Sydsvenska Dagbladet CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Ragnar Küller / Malmö Museer Tillhör Samling EK :: Ragnar Küllers glasnegativsamling År 1922

13. Historia 2 Den sammanslagna tidningen hade sin redaktion i Snällpostens gamla lokaler. Dessa uppfattades snart som för trånga och en ny tomt förvärvades på Östergatan 30 i Malmö. Där uppfördes ett nytt hus efter ritningar av John Smedberg och den 21 juli 1881 blev detta tidningens adress. 1901 etablerades en redaktion i Lund på C. O. Wahlgrens initiativ, den första filialen utanför Malmö. Den skulle senare följas av ytterligare filialer i Ystad (1919) och Landskrona (1923). Åren 1946–67 var Christer Wahlgren chefredaktör för att efterträdas av sonen Olof Wahlgren (1967–87). Efter en brytning med dåvarande Högerpartiet 1966 betecknar tidningen sig som "oberoende liberal".

14. Färgvykort. Malmö. SDS huset. Tillhör Samling MM 060018 :: Tage Perssons vykortsamling Malmö Museer

15. Segevång 1965 flyttade tidningen till egna lokaler i SDS-huset på Segevång. Huset innehöll även tryckeri på bottenvåningen. Den 3 oktober 1989 lanserades "ABC- tidningen", då Sydsvenskan delades upp i tre olika delar med separat sidnumrering. Den 1 september 1992 förändrades tidningens sidhuvud och den klassiska postryttaren återkom. Samtidigt togs en avslutande punkt efter Snällposten bort. I september 1995 lanserades Sydsvenskan på Internet.

16. 2004 Den 5 oktober 2004 övergick tidningens samtliga delar till tabloidformatet. Samtidigt byttes logotypen till Sydsvenskan som tidningen även kallas i folkmun. Namnet Sydsvenska Dagbladet Snällposten kvarstår dock formellt, och finns även på förstasidan. I samband med omstruktureringen 2004 tillkom en ny del, D-delen. Den uppkom genom att temamaterialet som tidigare fanns i B-delen flyttades till en egen daglig del. Denna del försvann dock snart, då tidningen i stället satsade på utbyggd feature på helgerna. Den 5 oktober 2004 fick även delarna namn. B-delen fick namnet "Kultur & Nöje", C- delen kallas "Malmö & Sport" eller "Lund & Sport" beroende på edition. Dessutom fick tidningen en ny och mer konstant struktur genom att olika avdelningar alltid förekommer i samma del. Tidigare hade bland annat "Postis" och "Familj" växlat mellan att ligga i A- och B-delen.

17. Maj 1919 Män och en pojke framför Nordiska Press Centralen vid Adelgatan 1 CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Nils Jönsson / Malmö Museer Tillhör Samling NIJ :: Nils Jönssons samling

18. Erkännande [cc by] Copyright Foto: Olof Bellander / Malmö Museer Tillhör Samling OLB :: Olof Bellanders samling

19. Alingsås museum

20. Historia - Arbetet Malmötidningen Arbetet startades år 1887 av Axel Danielsson och var då veckotidning. Från och med 1890 blev den eftermiddagstidning och utkom samtliga vardagar. Lördagstidningen utgavs tillsammans med en söndagsbilaga. 1940 tog redaktören Nils Kjellström initiativet till Bokens dag i tidningens regi. Först 1945 utkom tidningen även på söndagar. År 1962 blev Arbetet åter morgontidning, något som tidningen även var en period mellan 1918 och 1919. Från 1966 gavs en västsvensk edition ut, Arbetet Väst. Tidningens täckningsområde var framförallt Malmö, Lund och Göteborg samt omkretskommunerna närmast Malmö och Lund samt Göteborg. Omkretskommunerna var orter som Trelleborg, Svedala, Kävlinge, Mölndal, Partille och Kungälv. Från 1965 även Helsingborg då Skånska socialdemokraten/Nyheterna lades ner och blev Arbetets lokalavdelning. Tidningen hade under större delen av sin existens en mindre upplaga än den borgerliga lokalkonkurrenten Sydsvenska Dagbladet men var tidvis större, särskilt på 1940-talet och i slutet av 1980-talet.

21. Tidningen Arbetets redaktion och kontor Skolgatan 12 CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Okänd fotograf / AtelierJonn/ Malmö Museer Tillhör Samling EH :: Repronegativ

22. Historik 2 - Arbetet Som socialdemokratisk tidning i en av Sveriges största städer hade Arbetet ett starkt inflytande jämfört med motsvarande lokaltidningar i andra städer. Chefredaktören under 1970-talet, Frans Nilsson, och Olof Palme umgicks flitigt med varandra även privat och många utspel av socialdemokratiska statsråd och politiker publicerades först i Arbetet. År 1978 utdelades det första årliga Låt leva-priset av Arbetets Låt leva-fond. Tidningen var under slutet av 1980-talet den största skånska lokaltidningen med en upplaga på omkring 116 000 exemplar om dagen och större än lokalkonkurrenterna Sydsvenska Dagbladet och Skånska Dagbladet vilka bägge genomled en ekonomisk kris. År 1992 gick A-Presseni konkurs.

23. Rubriker 1939 i Arbetet Tidningen Arbetet utgiven den 1 september 1939. Stora bokstäver ordet: KRIG. Tysklands anfall på Polen. Starten av andra världskriget. CC-licens -Bild Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar [cc by-nc-nd] Copyright Avfotograferad av VladimiraTabáková / Malmö Museer Tillhör Samling MM :: Malmö Museums samling

24. Arbetet Beskrivning Malmö. Tidningen Arbetets hus vid Bergsgatan. CC-licens - Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer Tillhör Samling BJ :: Berndt Johnssons samling

25. Chefredaktörer genom tiderna - Arbetet Axel Danielsson August Nilsson Gunnar Löwegren 1908–1918 Arthur Engberg Allan Vougt Gösta Netzén Frans Nilsson Lars Engqvist Anders Ferm Bo Bernhardsson 1996–2000 Mats Ekdahl tills. m. Bo Bernhardsson 1887–1899 1900–1908 1918–1924 1924–1944 1944–1957 1961–1980 1980–1990 1990–1996 Axel Danielsson (1863-1899) 1999–2000

26. Historik – Skånska Dagbladet Skånska Dagbladet grundades av boktryckaren Rudolf Asp. Familjen Asp sålde 1919[3] tidningen till Jordbrukarnas Riksförbund, och med Nils Berlin som chefredaktör (fram till 1928) blev tidningen – som dittills hålligt en liberal linje – ett organ för Bondeförbundet. Berlins bror Hjalmar Berlin tog därefter över, och hans 20-åriga tid som chefredaktör (fram till 1948) innebar att tidningen kom att få en än tydligare högerinriktad ledning. Hjalmar Berlin hade tidigare varit aktiv i Malmö Allmänna valmansförening, den dåtida lokala högerorganisationen. Journalistiken från Berlin och de medarbetare han knöt kring sig var under 1930-talet mycket tyskvänlig och tydligt avog mot kommunismen. 9 april 1940 förklarade tidningens huvudledare att Tysklands invasion av Danmark och Norge var för "deras eget bästa", något som väckte protester och minskade Skånska Dagbladets anseende. Efter Hjalmar Berlins död 1948 förde efterträdarna på chefredaktörsposten tidningen tillbaka mot en mer reformvänlig politisk linje.

27. År 1910 Skånska Dagbladet Östergatan 15 Beskrivning Skånska Dagbladets hus på Östergatan. Fyra män läser tidningen i fönstret. CC-licens -Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer Tillhör Samling BAG :: Harald Bagers samling

28. © Okänd fotograf / Malmö Museer

29. Öknamnet på Skånska Dagbladet (Bedebladet) Genom kopplingen till Bondeförbundet och jordbrukarrörelsen kom tidningen allt eftersom att få större spridningsområde och en större inriktning mot landsbygdsrelaterade frågor. Kalmar Läns Tidning var åren 1959–62 en edition, och 1986 köptes Hörby-baserade Mellersta Skåne. Laholms Tidning köptes upp 1996 och Norra Skåne (med säte i Hässleholm) två år senare. Mellan 1895 och 1949 publicerade man bilagan "Hemmet" på lördagar. Efter dess nedläggningen inledde man istället söndagsutgivning; denna avbröts 1954 men återupptogs 1974. När Malmö-baseradeArbetet las ner år 2000 ökade Skånska Dagbladets upplaga betydligt, och fyra år senare gick man över till att trycka tidningen i tabloidformat.

30. Östergatan 11 Beskrivning Interiörbild från tryckeriet på Skånska Dagbladet CC-licens - Bild Erkännande [cc by] Copyright Foto: Ragnar Küller / Malmö Museer Tillhör Samling FK :: Ragnar Küllers glasnegativsamling 20 x 30

31. Kvällsposten (ett öknamn ”Kvällspesten”) Kvällsposten, KvP är en skånsk kvällstidning, grundad 1948, vilken sedan 1998 utgör en sydsvensk edition av Expressen. Politiskt betecknar tidningen sig som liberal och är partipolitiskt oberoende. Den utgavs ursprungligen endast söndagar, men blev daglig 1950 efter förvärv och sammanslagning med Skånska Aftonbladet. Kvällsposten ägdes av Sydsvenska Dagbladet Snällposten och var i likhet med denna högerinriktad fram till 1966, då båda tidningarna fick beteckningen "oberoende liberal". 1990-1995 hette tidningen IDag och var en sammanslagning med Göteborgs-Tidningen. Sedan 1998 är Kvällsposten en edition av Expressen och ingår således i Bonnierkoncernen. Redaktionen finns i Malmö och ges ut i hela Sydsverige, med Småland, Öland, Blekinge, södra Västergötland, Halland och Skåne som bevakningsområde. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4llsposten#/media/File:Kvp-logotyp.svg

32. Bibliotekens microfilm Tidning Tillgång Arbetet Dagens Nyheter Dagens Nyheter -Sydsvensk upplaga iDAG Kvällsposten Malmö Allehanda Malmö Tidningen -Veckobilaga: Solglimten Malmö-Tidningen-DN Skånska Aftonbladet Skånska Dagbladet Snällposten Svenska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet 1887-08-06 –2000-09-30 1864-12-23 –2013-12-31 1895-12-09 –1896-09-30 1990-01-02 –1995-04-16 1948-01-04 –1989-12-31, 1995-04-17 –2008-01-31 1827-07-06 –1893-01-31 1897-10-01 –1907-03-30 1899-12-02 – 1907-03-30 1896-10-01 –1897-09-30 1880-10-23 – 1949-12-31 1888-11-15 –2013-12-31 1848-05-08 – 1869-12-30 1884-12-18 –1998-12-31 1870-04-29 –2013-12-31

33. Niklas Hans Thomson, född 8 november 1793 i Malmö, död 18 mars 1874, var en svensk bokhandlare, bibliotekarie, förläggare, författare och översättare. Han var son till handelsmannen Hans Thomas Niklasson och dennes hustru Anna Margaretha Thomson. Thomson började som lånbibliotekarie, fick 1823 tillstånd att etablera bokhandel i Malmö och 1827 startade han också ett tryckeri, där han tryckte sin veckotidning Allehanda (Malmö Allehanda).

34. Skånska Aftonbladet var en kvällstidning som hade sin huvudredaktion i Malmö. Den grundades 1880 och slogs 1907 samman med Malmö-Tidningen, som hade startat 1895. Namnet blev då Malmötidningen Skånska Aftonbladet. Tidningen upphörde vid årsskiftet 1949/1950 sedan den övertagits av, och då sammanslogs med Kvällsposten. (Wikipedia)

35. Bernhard Cronholm 1813-1871, Tidningsman och boktryckare. Snäll-Postens första nummer den 8 maj 1848. Fyra sidor i ca A4-format. Han öppnade 1838 en boklåda på [ Stortorget i Malmö ]. Här startade han också ett tryckeri 1848. Med tryckeriet som bas utgav han flera tidningar och tidskrifter av vilka Snäll-Posten blev den mest livskraftiga. Sydsvenska Dagbladets första nummer den 29 april 1870. Fyra sidor i tabloidformat.

36. Utdrag från artikel i Elenbogen tidskrift år 1968 Från annons blad till politiska tidningar Några data ur Malmö äldre presshistoria Av ANDERS G RÖNVALL 2023 är ett jubileumsår – den 8 maj fyller Sydsvenskan 175 år. Men vilka andra tidningar fanns förr? Provnr. av Sydposten, tidning, 1922

37. Till skillnad från ett flertal andra svenska städer saknade Malmö egen tidning under 1700-talet. Först 181 3 blev Malmö tidningsstad: boktryckare Carl Fredrik Berling i Lund, utgivare av det 1775 grundade Lunds Weckoblad, erhöll då utgivningsbevis på Malmö T idning. Berling grundade samtidigt ett tryckeri i Malmö. Staden hade saknat ett ådant sedan 1600-talet. Den nya tidningen, som alltifrån sin tillkomst trycktes på Berlings officin, utkom på lördagar och var fyrsidig. Annonser och kungörelser jämte diverse nyheter av framför allt lokal natur förmedlades till läsarna. Politiska ledare saknades. 1827 fick Malmö en andra tidning: Malmö Allehanda. Berlings tidning måste nu kämpa med en konkurrent om den lokala läsekretsen. Liksom ortskollegan saknade den nya tidningen en markerad politi k profil. De s sinne för humor tycks dock ha varit något större än Malmö Tidning . En innehållsanalys belyser nykomlingen anknytning till den lokala miljön. Bokhandlare N. H . Thomson, bekant om grundare av ett lånebibliotek, blev den förste utgivaren. Malmö Allehanda trycktes p å en av Thomson ägd officin. Pressorganet utkom en gång i veckan. Varje nummer var fyrsidigt. På 1830-talet fick båda tidningarna nya utgivare. Berling, som ju var verksam i Lund och inte kunde hinna med att övervaka Malmö Tidning på ett tillfredsställ ande sätt, överlät 1835 ansvaret för utgivningen på filialtryckeriets i Malmö företåndare fak tor Sven Lundström. Berling stod dock alltfort som ägare till officinen. Tre år tidigare hade Thomson inför en förestående flyttning till Stockholm överlåtit utgivningen av Malmö Allehanda till faktor Johan Cronquist, verksam på tidningens tryckeri och dess föreståndare under Thomsons bortovaro. De båda tidningarna i Malmö hade i likhet med samtida kolleger på andra håll i landet blygsamma ekonomiska resurser, vilket begränsade möjligheten för ägare och utgivare att värva medarbetare.

38. Bland redaktörer och medarbetare i Malmö Tidning före 1850-talet bör i synnerhet rådman N. H. Quiding nämnas. Bekant som socialistisk utopist använde han under några år kring 1840 pressorganet som språkrör för sina ideer. Quidings redaktörstid markerade en blott tillfällig politisk aktivering hos en tidning, som under handlanden C. M. Tullbergs redaktörstid ( 1843 - 1852 ) återgick till sitt opolitiska förflutna. Med Snäll Postens tillkomst 1848 fick Malmö sin första tidning, som i någon mån kunde motsvara de förväntningar, som en alltmera vaken opinion med skärpta krav på information, rapp nyhetsförmedling och mera tidsenliga redigeringsprinciper kunde ställa i en tid, då politiskt engagemang blev på modet inte blott i samhällets högsta skikt. Snäll Posten, som sade sig företräda sansat liberala intressen för att med åren bli allt mera konservativ, kan sägas inleda: en ny era i Malmö presshistoria. Ett alternativ till de båda små annonsbladen hade skapats genom lundadocenten C. B. Cronholms försorg. För första gången hade Malmö begåvats med en modern tidning, som skulle få många efterföljare. Pressveteranerna i Malmö kunde inte tävla med Snäll Posten, som ju förde med sig så mycket som de små bladen saknade. Medan Malmö Tidning och Malmö Nya Allehanda huvudsakligen lästes i Malmö och dess omgivningar, lyckades också Cronholm vidga sin tidnings spridning. Snäll Posten blev uppmärksammad i stora delar av Sydsverige. Malmö Tidning och dess efterföljare Malmö Nya Tidning kunde inte hålla tällningen som stadens första tidning och mera officiella språkrör. Konkurrensen från Snäll Posten hade blivit alltför hård. Kollegan Malmö Nya Allehanda klarade sig alltjämt bättre i sin tävlan med Cronholms blad. I november 1854 utkom första numret av tidningen Thor, ett litet blad som avsåg att fullfölj a traditionerna från Malmö ya Tidning. I slutet av augusti 1855 inskränkte Lundström utgivningen av Thor till en dag i veckan och minskade varje nummers sidantal till två. Den 29 december samma år utkom det lilla bladet för sista gången.

39. Under 1850-talet blev Malmö Nya Allehanda mera politiskt medvetet. Tidningen betonade sålunda vid flera tillfällen, att den stödde en liberal linje i svensk politik. Till en början saknades dock i spalterna tydliga illustrationer till dessa påståenden. I juni 1853 inleddes sålunda utgivningen av Malmö Nya Handels- och Sjöfartstidning, och 1865, representationsreformens år, utkom Malmö Handels- och Sjöfartstidnings första nummer. Malmö Tidning var blott en episod. Snäll Posten blev epokgörande till följd av sin snabba nyhetsinformation och de modernare redigeringsprinciper, men i politiskt avseende var tidningen under sina första årtionden relativt passiv. Det var snarare de må lokaltidningarna i Malmö vid mitten av 1850-och 60-talen, om inledde politiseringen av Malmö.

40. Tidningen Relation från år 1609 Första tryckning år 1605 Strasbourg, Tyskland Johann Carolus (1575−1634) Dagstidningar har givits ut i Sverige sedan 1600-talet I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen.

41. År 59 före Kristus gav den romerske kejsaren Julius Caesar order om att starta tidningen Acta diurna (Dagliga händelser). Acta diurna, som var handskriven, producerades av 30 slavar som skrev efter diktamen. Under romarrikets storhetsperioder kom den ut varje dag och under de mindre framgångsrika perioderna kom den ut varje vecka. Även om den distribuerades först i Rom så spreds den sen vidare av ridande kurirer till romarrikets olika avlägsna hörn. Där kopierades den för hand och nådde på så sätt fler läsare. Den lästes också upp högt på torg och andra offentliga platser. Därmed kunde även icke-läskunniga ta del av nyheterna. De första tryckta tidningarna På 1600-talet kom de första tryckta tidningarna. Den tyska tidningen Ordinarie Zeitung brukar räknas som världens första tidning och den trycktes första gången 1605 i staden Strasbourg av Johann Carolus. Snart började även de andra europeiska länderna att trycka tidningar och distribuerade (spred) dem med hjälp av postryttare som red i stafett från ort till ort. När tidningen kom samlades folk runt en läskunnig person som läste upp nyheterna för dem. I Sverige kom Ordinari Post Tijdender 1645. Den finns fortfarande kvar, om än bara på nätet. (källa: Mediernas Historiska Utveckling)

42. Sveriges första tidning

43. Den första svenska tidningen hette Ordinari Post Tijdener och utkom 1645 (under 1700-talet bytte den namn till Post och Inrikes Tidningar). Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens Sverige. På den tiden samlades nyheter in via de lokala postmästarna och distribuerades till högste postmästaren i Stockholm, som i sin tur sorterade och satte samman nyheterna i tidningen. Tidningarna lästes bara av ett fåtal i samhällets ekonomiska toppskikt. Anledningarna var att tidningarna var dyra och gavs ut i ganska få exemplar. Dessutom var spridningen dålig på grund av dåtidens outvecklade distributionskanaler. (Källa: SO-rummet)

44. Före de rörliga typerna I det antika Rom publicerades anslag från staten till allmänheten, Acta Diurna. De var ristade i sten eller metall och sattes upp på allmänna platser. I Kina sändes statliga nyhetsblad, tipao, bland rättstjänare, under Handynastin (2-300- talen, e.Kr.). Senare, mellan 713 och 734, publicerade Tangdynastin, KaiyuanZaBao ("Folkets bulletin"). De skrevs för hand på silke och lästes upp av statliga tjänstemän. De första omnämnandena av privata publiceringar av nyhetsblad, rapporteras 1582, under Mingdynastin. 1556 började staten Venedig publicera månadstidningen Notizie scritte, som kostade en gazetta. Tidningen bestod av handskrivna nyhetsbrev, gjorda för att sprida politisk, militär och ekonomiska nyheter fort genom Europa. (Källa: wikipedia) Notizie scritte