Slottet Tre Kronor slotts branden 1697

1. Slottet Tre Kronor ”Slottsbranden” 1697 ANDERS DERNBACK BILDSPEL TEXT WIKIPEDIA

2. Slottsbranden 1697 Slottsbranden 1697 Tjänstefolket försökte rädda så mycket som möjligt av kungliga familjens tillhörigheter. Elden spred sig snabbt till alla flyglarna av slottet. Slottet var byggt i sten, men taket i koppar, som leder värme, satte eld på bjälklaget av trä och branden kunde snabbt sprida sig. Genom förlusten av cirka två tredjedelar till tre fjärdedelar av alla handlingar i slottets bibliotek har den svenska historieforskningen om senmedeltiden försvårats. Många medeltida brev brann upp, och även samtliga brev som hemskickats av Sveriges generaler under Trettioåriga kriget. Av slottsbibliotekets cirka 24 500 tryckta alster och närmare 1 400 manuskript (handskrifter) kunde bara 6 000 tryckta böcker och 300 manuskript räddas. Följden blev att Riksarkivet under den följande tiden helt saknade medeltidsavdelning

3. Den stora Slottsbranden inträffade i Stockholm den 7 maj 1697 då det gamla slottet Tre Kronor totalförstördes i en eldsvåda, utom slottets då nyligen kraftigt ombyggda norra längas murar. Större delen av Sveriges gamla riksarkiv och kungliga bibliotek förstördes. KLOCKAN TVÅ PÅ EFTERMIDDAGEN BÖRJADE BRANDEN PÅ VINDEN OVANFÖR RIKSSALEN I SLOTTETS SÖDRA DEL. BRANDVAKTMÄSTAREN SVEN LINDBERGS HUSTRU VAR DEN SOM FÖRST UPPTÄCKTE RÖKEN. HON BAD BRANDKNEKTEN ANDERS ANDERSSON ATT SPRINGA OCH KONTROLLERA VAD SOM STOD PÅ. NÄR HAN KOM FRAM TILL RIKSSALENS VIND UPPTÄCKTE HAN ATT DET BRANN, MEN HAN KUNDE INTE KOMMA ÅT BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNINGEN EFTERSOM BRANDEN BLOCKERADE VÄGEN. KUNGLIGHETERNA OCH HOVFOLKET TVINGADES LÄMNA SLOTTET.

4. Ansvar Ansvar Brandorsaken har aldrig kunnat fastslås, bara att branden började på Brandorsaken har aldrig kunnat fastslås, bara att branden började på rikssalens vind. En tänkbar förklaring kan vara att skorstenarna varit rikssalens vind. En tänkbar förklaring kan vara att skorstenarna varit otäta. När det gäller försummelser hade den Kungliga slottsrätten ett otäta. När det gäller försummelser hade den Kungliga slottsrätten ett fastare underlag. De som var ansvariga för brandvakten denna dag var fastare underlag. De som var ansvariga för brandvakten denna dag var två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven två knektar, Anders Andersson och Mattias Hansson, och deras chef Sven Lindberg, brandmästaren. Lindberg, brandmästaren. Knekten Anders Andersson hade mot gällande regler gått ett ärende åt brandmästaren för att lämna en väv i brandvaktmästarens hustrus hus. Knekten Mattias Hansson hade på eget bevåg lämnat sin post för att gå ner i köket för att få mat. Han hävdade att brandmästarens fru hade sagt att han fick göra detta, någon hon dock förnekade. Brandmästaren Sven Lindberg hade alltså använt knektarna för sin och sin frus privata ärenden. Det kom också fram att han tagit emot mutor för att anställa vissa personer.

5. Dom I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav I februari 1698 kom domen mot de tre. Kungliga slottsrätten avgav domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden, domen. Sven Lindberg och Mattias Hansson dömdes till döden, medan Anders Andersson som bevisligen fick order om att gå ett medan Anders Andersson som bevisligen fick order om att gå ett ärende dömdes till fem gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung ärende dömdes till fem gatlopp. Dödsstraffen mildrades av kung Karl XII till sju gatlopp och sex års straffarbete på Karlstens Karl XII till sju gatlopp och sex års straffarbete på Karlstens fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra fästning. Sven Lindberg som var en gammal man dog av de svåra skador han fick under gatloppet. skador han fick under gatloppet.

6. Tre kronor ingår även i lilla statsvapnet

7. Slottet gick i graven Man byggde helt nytt

8. Efterföljder Kungafamiljen flyttades till Wrangelska palatset på Riddarholmen och huserade där i över 50 år till 1754 medan det nya Stockholms slott uppfördes på samma plats som Tre Kronor. Slottet var under ombyggnad och slottsarkitekten Nicodemus Tessin d.y. hade med den nya norra längan gett slottet ett helt nytt utseende.

9. Hans fortsatta arbete hindrades dock av den gamla Hans fortsatta arbete hindrades dock av den gamla borganläggningens gyttriga och under många sekel borganläggningens gyttriga och under många sekel framvuxna byggnadskropp. Branden gav honom möjlighet framvuxna byggnadskropp. Branden gav honom möjlighet att fullfölja sin vision om hur ett modernt slott skulle att fullfölja sin vision om hur ett modernt slott skulle gestaltas. Redan före årets slut (1697) hade han sina gestaltas. Redan före årets slut (1697) hade han sina planritningar färdiga. Det gick så fort att man kunde tro planritningar färdiga. Det gick så fort att man kunde tro att det fanns ett samband mellan branden och Tessins att det fanns ett samband mellan branden och Tessins planer för det nya slottet. Tessin och hans byggmästare planer för det nya slottet. Tessin och hans byggmästare Hans Hans Buchegger Buchegger hade påträffats under branden på hade påträffats under branden på Rikssalsvinden när båda (förgäves) försökte att hindra elden Rikssalsvinden när båda (förgäves) försökte att hindra elden från att sprida sig till den nybyggda delen från att sprida sig till den nybyggda delen. . Nicodemus NicodemusTessin den yngre Tessin den yngre

10. Wrangelska palatset från Skinnarviksberget.

11. Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1718–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein- Gottorp. Efter Slottsbranden 1697 blev palatset Efter Slottsbranden 1697 blev palatset bostad för den kungliga familjen och bostad för den kungliga familjen och hovet tills det nuvarande kungliga hovet tills det nuvarande kungliga slottet Stockholms slott stod slottet Stockholms slott stod inflyttningsklart 1754, det vill säga i 57 inflyttningsklart 1754, det vill säga i 57 år, och blev kallat Kungshuset. Det år, och blev kallat Kungshuset. Det rustades upp av rustades upp av Nicodemus Nicodemus Tessin d.y.. Regenterna under tiden i Kungshuset var Regenterna under tiden i Kungshuset var Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I och Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I och Adolf Fredrik. Adolf Fredrik. Tessin d.y.. Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl. g.s; 28 april enl. n.s.; 1676, död 25 mars enl. g.s.; 5 april enl. n.s.; 1751, var kung av Sverige från 1720 till 1751. Från 1730 var han regerande lantgreve av Hessen- Kassel i Tyskland till sin död. Fredrik var framgångsrik som fältherre i det spanska tronföljdskriget på de allierades sida mot Frankrike.